Skratt- och ostfesten i Örebro

I helgen träffades kompisgänget från förr upp hemma hos Marie i Örebro. Vi buntade ihop oss i den utbäddade bäddsoffan kring en enorm ostbricka och tjattrade till trutarna ville ramla av. Det var så fantastiskt roligt och jag skrattade så att jag tappade andan och tårarna sprutade. Istället för att blir trött kände jag mig piggare än på åratal!

När jag skulle åka hem mötte jag dessutom kamraten Peter på Örebro station. Han skulle hem med samma tåg så vi gjorde sällskap. Väl hemma möttes jag av en snorig liten man som inte saknat mig alls och en stor man som åtminstone saknat mig lite.

Jag svepte svalsjalen runt halsen, klev på tåget och reste iväg.

Tvilling (Marie) masserar tvilling tvp ((Tobias).

Ostfesten!

Gin och tonic!

Massage nummer två.

Ikväll blir det stickning för hela slanten. Och lite vin.

Tjoho! Ikväll möts några tappra pirater upp på Old Corner i Gamlestaden för att dricka ett glas öl eller vin, handarbeta och socialisera. Vi är en liten men naggande god skara som möts för första gången och men jag hoppas att vi blir fler framöver. Idén är ju fullkomligt strålande!

Semesterbilderna avslöjar

Är det inte lustigt, när jag tittade igenom bilderna från Helsingfors upptäckte jag att vi nästan bara fotograferatr mat. Och drinkar. Och lite shopping. Det är ju rätt avslöjande egentligen, för det vi tycker bäst om att göra när vi har semester är just att äta och shoppa. Och sova i sköna hotellsängar. Det blir inte så mycket sightseeing när vi bara har en dag på oss. Då vill vi utforska kulinariska läckerheter som lokala hamburgarrestauranger och godisaffärer och fynda på varuhusens reor. Så det är just vad vi gör.

Jaha, men här får ni se då. Vad vi ätit, mest.

Vi började med att ta den här bussen, alldeles glada och semesteryriga.

Efter en lång men trivsam resa var vi äntligen framme. Båten!
Den var mycket större och mer imponerande i verkligheten.

Vi installerade oss i vår torftiga hytt under bildäck (nästa gång lägger vi
de där extra hundralapparna på en bättre) och gick ut för att se oss omkring.
Snart blev vi törstiga. Vitt vin och ölkorv till mig, öl till mannen.
Vi var officiellt på semester!

Sen bekantade vi oss lite med omgivningarna igen tills det äntligen
var dags att äta. Fina vinrestaurangen eller skaldjur var frågan.

Det var liksom ingen tvekan när jag såg den här.
Seafood platter. Helt enormt sjukt fantastiskt gott.

Mannen fick gratinerade grönmusslor till förrätt - och det var nästan allt han
fick eftersom servitrisen glömde bort hans varmrätt tills vi påminde.
När min mat redan var slut.

Fattar ni vad gott det var eller? And very GI.

När vi var på väg hem från Fredrikshamn för någon vecka sedan skar jag
tummen på ett jordnötsburkslock. Det ville liksom aldrig läka ordentligt
och det hade bildats en liten varkula i såret. Jag var säker på att jag skulle
få blodförgiftning och dö. Det är i alla fall läkt nu.

Efter en kväll och en natt på båten kom vi äntligen fram till vårt fantastiska
hotellrum! Stort och svalt och med den skönaste sängen jag sovit i.
Någonsin. Ever. Jag bara sov och sov och sov utan att vakna en enda gång.

Badrummet med det stora badkaret man utan problem kunde sitta två i
trots att en var tjock och en lång. Dessutom var schampot superbra
och luktade syrlig citron.

Äkta porrbelysning över sängen.

Vi softade lite, fräschade upp oss och drog iväg ut på stan!

Det första vi gjorde var såklart att äta. Den här rediga räkmackan
hittade vi på Fazer café i varuhuset Stockmanns. Jag åt allt utom brödet.

Och mannen åt den här lax- och lökmackan. Också jättegod.

Vi gick förbi en mysig marknad där de sålde hur mycket godsaker som helst.
Jag ville bara frossa i sura gelégodisar.

Men med ett kilopris på nästan 250 kronor kändes det liksom inte värt det.

Mmm, kanske fudgen skulle varit värt det i och för sig ...

Det blev inget godis, men väl en bit vaniljcustard-paj. Den skulle vi äta till
efterrätt på hotellrummet på kvällen.

Efter många timmars shopping var vi hungriga igen och inte kan man väl
åka österut utan att besöka Hesburger? Som en öststatsversion av Donken
men lite sunkigare och lite godare.

Godare än vilken Bigmac som helst.

Men min kycklingsallad var inget att hurra över. Rent av lite äcklig faktiskt.

Vi gick vidare till nästa köpcentrum i den tropiska hettan. Svetten lackade
och luften gick knappt att andas ...

... Så vi var tvungna att köpa en glass.
Yep. Hur kolhydrats-stinn och god som helst!

I Helsingfors stänger affärerna tydligen klockan nio men redan vid åtta var
vi så himla trötta att vi erkände oss besegrade och gick hem till hotellet.
Då hade vi varit ute i elva timmar.

Det här kom vi hem med: Linne, halsband och lampslinga till Theodore.
Två skjortor och en tröja till mannen. Två tishor, ett linne och en kofta till mig.

Och det här fina halsbandet hade jag fått på båten. Av min fine man.

Vi vilade våra trötta fötter, sen var det dags för middag på Grill it!
Det hade vi bestämt flera veckor i förväg. Först var det vin/öl och bröd.
Jag åt flera bitar av surdegsbrödet och det var huuur gott som helst!

Sen kom förrätten som vi delade på. Hummersoppa, haloumi och grillade
pilgrimsmusslor till exempel.

Och så köttet. Köttet! Jag skippade pommes och tog två sallader istället.
Himmelskt gott med pepparsås till.

Mannen är tokig i riktigt rött kött och blev inte besviken.
Det var det bästa köttet han ätit.

Jaha och nu kan det ju se ut som att vi gick raka vägen från den goda
köttrestaurangen till ännu en sunkig hamburgarrestaurang, men det är inte
fallet. Det här var bara nästa bild i kameran. Efter middagen var vi så sprängmätta
att vi gick upp på hotellrummet och lade oss i badkaret. Sen sov vi och vaknade
och gick raka vägen ned till hotellfrukosten. Sedan gick vi upp och sov en stund
till innan vi checkade ut från hotellet och begav oss ut på stan igen. Där blev
mannen akut hungrig och när vi såg en hamburgarkedja vi inte prövat innan
var vi såklart tvungna att testa den! Jag vasr fortfarande mätt så jag hoppade över.

Betyget då? Scan Burger - god burgare, äckliga lökringar.

Mums!

Hade man varit riktigt hungrig hade man ju  alltid kunnat testa den här.
3 x 200 gram kött. Ett kilo hamburgare med bröd och ost inräknat. Helt sjukt!

Nu var vi rätt trötta på restaurangmat så innan vi tog taxin till båtterminalen
köpte vi på oss en massa godsaker som vi åt i hytten. Kex, körsbärstomater,
kallskuret, ostar och jordgubbar. Nästan allt var slut på morgonen.

Det mysigaste på hela hemresan var att sitta uppe i pianobaren och dricka
drinkar. Här är en tom Collins. Min nya favorit.

Sen fanns det inte fler bilder från resan. Vi åkte hem till svärisarna i Munktorp, hämtade Edward på vägen och fick äntligen träffa lilla Theodore som nog aldrig kramat sina föräldrar så mycket. Dagen efter tog jag tåget hem till Göteborg och lämnade pojkarna på landet.

I'm on a train. Bara 30 minuter försenad.

Beställningskofta nummer två

Jag åt lunch med finaste Caroline idag. Förutom att äntligen ses, och äntligen kunna prata utan vilda barn som pockar på vår uppmärksamhet, var syftet att jag skulle lämna över den färdigstickade koftan och mössan som hon beställt. Jag är verkligen jättenöjd med den här koftan och det verkade som att Caroline var nöjd hon med. Lilla Stella kommer att vara fullkomligt bedårande i den här.

Stickad i Drops Lima efter det här mönstret. Fina vita porslinsknappar från Strikk. Storlek 2 år. Total tidåtgång:  22,5 timmar för kofta och mössa.

Handboll!

Nu smäller det!

Nytt i öronen och på huvudet

Min käre man fyller 31 år på söndag och för att fira honom skaffade jag barnvakt ikväll och planerade en mysig vuxenkväll för bara oss två. Nu är mannen i och för sig nere på gården tillsammans med Stefan och dricker rom och cola och röker cigarill, och jag sitter ensam i mjukisbyxor framför datorn och bloggar - men vi har haft en bra och fin kväll tillsammans.

Vi började med att klä upp oss fint i skjorta och slips och svart klänning från Macy's i NYC innan vi lämnade av Theodore hos Maria och Eric. Dagiskompisen Alexanders föräldrar, tillika våra grannar. Pojkarna började genast leka och det var inga problem att gå därifrån. Bara hejdå och vinkvink. Sedan åkte vi in till stan och Nefertiti för middag och jazzkonsert. Jag hade bokat allt i hemlighet och mannen blev mycket nöjd och glad och överraskad.

Jag är inget fan av jazz och har inte så stor koll, och min man är mycket kräsen när det gäller musik men jag lyckades pricka helt rätt! Bandet som spelade heter Aaron Parks Trio och kommer från Brooklyn. Till och med jag tyckte faktiskt att det var rätt bra. Då måste de vara fantastiska. Vi åt god mat och drack öl. Mycket bra.

Det som är så himla bra med jazzklubbar som Nefertiti är att man kan boka ett bord framför scenen och sitta där och äta och dricka medan man ser banden som spelar. Jag är så gammal och trött att tanken på att stå/hoppa runt en hel rockkonsert får mig att baxna, sorgligt men sant.

Dagen till ära färgades mitt hår från mörkbrunt/ljusbrunt/råttblont till mörkrött/illrött (i de olika stadierna av färgning, alltså ljust i botten och mörkare ju längre ned mot topparna man kommer. Inte så snyggt men ett måste om man vill få det ljusare utan att bleka). Tanken är att jag ska fortsätta att färga med illrött tills det mörkaste klipps bort med tiden. Eller så tröttnar jag på det röda och färgar det ljusbrunt. Hur som helst så kommer håret inte vara svartbrunt längre. Finally!

Rödhårig Thepas iförd mjukisbyxor och sovlinne som kom på ungefär 1,3 sekunder efter att hon klev över hemmets tröskel.

Stickafton

Nu åker jag hem till Sushila för att sticka och umgås. Det kommer att bli hur mysigt som helst för jag trivs mycket bra både med hennes sällskap och mysiga lägenhet.

Jag står just nu på spåris med darriga knän, för jag skyndade mig så mycket på cykeln tidigare att jag blev alldeles trött. Theodore hade tid hos tandläkaren och jag var orolig att bli sen i snöovädret. Som tur var hann vi i lagom tid och pojken var så duktig. Det var ingen riktig undersökning utan bara rutinmässig provtagning av salivet men pojken satt så duktigt själv i stolen och fick både tandborste och suddigum efteråt.

Helgen den heliga

Och nej, det har ingenting med advent att göra.

Imorgon eftermiddag åker de tre pojkarna Sharp (lillebror, storebror och pappa) till Munktorp. Mamman stannar hemma. På söndagen kommer den största och den minsta Sharpen hem igen vilket betyder ledig kväll, natt och morgon för mamman Sharp.

Ni förstår kanske inte hur stort det här är, men låt mig förklara. Jag måste alltså inte laga en god och närande middag senast klockan fem. Om jag vill kan jag äta kladdkaka till middag, eller ingen middag alls. Jag kan vara uppe hur länge jag vill eftersom jag får sova hur länge jag vill morgonen efter. Jag kan dra mig i sängen och behöver inte gå upp samma sekund som lilleman väcker mig. Synd bara att jag måste sova själv, men det är  smällar man får ta. Jag behöver inte vakna tre till fem gånger på natten för att en viss liten herre vill bli omstoppad eller tröstad. Jag får se vad jag vill på teve.

Fattar ni nu vad bra det är? Inuti mitt huvud har jag gått bananas över alla planer jag ritat upp. Jag har ledig tid att göra vad jag vill med! Jag vet inte vad ni skulle gjort men jag har allt ganska klart för mig. Här snackar vi inte alkohol och hög musik eller fönstertvätt och tvättvikning. Vi snackar vila och ro för själen.

• Lördagen börjas med att hjälpa mannen att få i ordning alla pojkar inför resan. Jag ska också se till att köket är städat och vardagsrummet är någorlunda fritt från allt som en tvåbarnsfamilj ställer till med på några dagar. Då kan jag bara ta det lugn och slippa tänka på det resten av helgen.
• I samband med att pojkarna åker styr jag kosan mot Konsum där jag inhandlar kvällens förtäring. Just nu lutar det åt plockmat till middag. Ost och goda ölkorvar. Chips och Riesen-choklad till kvällen. Gröna äpplen. Julmust till det. Några frågor?
• När jag kommer hem igen till mitt någorlunda städade hem stoppar jag förnöjsamt in godsakerna i sina skåp och sätter mig i soffan och stickar. Denna soffa lämnar jag inte förrän kvällen är slut, med undantag för toalettbesök och hämtning av godsaker. Stick-bootcamp alltså, för jag ligger så efter med julstickningen.
• Film-wise blir det Harry Potter på femman och Iron Man på fyran. Däremellan gissar jag på att det blir ett par Star Trek Enterprise-avsnitt när teveutbudet sviker. Helst skulle jag vilja se avsnitt tre av Walking Dead men det vågar jag inte när jag ska sova ensam.
• Jag skulle vilja skriva att jag inte kommer att gå och lägga mig förrän efter tre, men jag vet att jag kommer att vara koma-trött redan vid elva så vi får se hur det blir med den saken.
• Jag skulle vilja skriva att jag sedan sover till tio, men jag vet att jag kommer att vakna redan vid halv åtta så vi får se hur det blir med den saken.

En sak är dock säker: Det kommer att bli alldeles, alldeles underbart!

Mitt torsdagsnöje

2xSävehof

Den ena matchen var inte särskilt spännande, den andra nästan alltför spännande. Så kan man kanske sammanfatta dagens handbollshändelser.

Dammatchen mot danska Viborg var sannerligen ingen spännande tillställning. Viborg körde över de svartgula utan pardon och det var helt väntat. Viborg är trots allt världens bästa damlag med helproffs och landslagsspelare på varje position. Sävehof har egna produkter. Stämningen i hallen var lite avslagen och trots att  vi var över 2000 personer i publiken infann sig aldrig någon "känsla". Det är så synd att det är så med damhandbollen. Jag önskar att jag inte behövde skriva så och spä på alla redan förutfattade meningar. Resultatet blev i alla fall 37-24 och att siffrorna inte skenade iväg mer hade laget målvakten Cecilia Grubbström att tacka för. Jag tror att hon tog sex straffar av åtta eller något sånt. Helt sanslöst.

Herrmatchen, däremot, var en orgie i "känsla". Man kunde inte tro att publiken bara vuxit med runt 300 personer för nu klappades och hojtades och hejades det minsann. Och spännande var det. Lite för spännande nästan. Sävehof ledde stort fram till slutet då de plötsligt tappade fokus och i slutändan blev det en kamp om sista målet. 33-32 vann de med till slut i en match som kantades av kulörta kort och två fingrar i luften. Jag har ingen aning om hur många utvisningar som utdelades men jag räknade till fyra röda kort. Fyra! I samma match! Egentligen var det nog en helt perfekt match i mina ögon med mycket action, många smällar, mycket hjärta och oerhörd spänning i slutet.

Lördagsnöjen

Pojken sover, mannen är på hifi-mässa och jag sitter i soffan och pustar lite. Jag har varit väldigt husmoderlig och förtjänar en liten paus innan Theodore vaknar. De här husligheterna är avklarade:

• Tripp till stan för att fylla på lillemans dagisgarderob. Vi kom hem med en luvtröja, två par jeans, två långärmade T-shirts och en pullover (det är de med lång ärm va, eller är det slipover?). Och så fick jag sammanlagt 150 kronor i rabatt. Bra.
• Lagat (värmt) god och näringsrik (nja) mat till mig och pojken. Fiskpinnar, couscous, tomat och gurka till pojken. Fläskkotlett med apelsinsmak, couscous och sallad på tomat, gurka, rödlök och lite blad till mig.
• Lagt pojke som inte ville somna.
• Städat kök.
• Namnat nya kläder.
• Plockat undan i hallen.
• Städat båda badrummen.
• Plockat undan i vardagsrummet.

När jag bloggat klart ska jag sticka på ett par vantar åt Theodore. Ett par lite tunnare i grå Drops Alpaca. Det passar bra så här när de tidiga höstmorgnarna är lite kyliga i bak på cykeln. Jag utgår från det här mönstret men gör dem helt grå utan mönster. Basic liksom.

Jag har varit mycket effektiv på stickfronten den senaste tiden men nu är det presentstickningssäsong (flera födelsedagar och jul runt hörnet) så det är inte mycket som kan redovisas ännu. Dessutom har vi varit oansvariga föräldrar och låtit Theodore leka med vår kamera så den är numera avliden. Vi är på jakt efter en ny kamera och förhoppningsvis har vi en inom några veckor. Det jag kan avslöja är att den tredje koftan, den multirandiga nu ligger i blockning och knappar väntar på att sys fast. Sen är den klar. Sjalen är kankse 10-15 cm lång och går ganska trögt att sticka. jag har aldrig varit bra på sjalar och halsdukar, eller annat långt och enformigt. Men jag har inte gett upp. Och så de små vantarna. Så ser det ut på den okonfidentiella stickfronten.

Vid femtiden, när mannen kommer hem från mässan, ska jag åka hem till Sushila för en kväll av fruktsallad och vin. Och massor av tjatter. Jag har sett fram emot den här kvällen länge och det ska bli så mysigt!

Later!

Utan barn till på torsdag

Ja. Ni läste rätt. Theodore är inte hemma. Theodore är i Munktorp hos farmorn och farfarn och ska vara där till på torsdag.

Som jag gruvat mig och oroat mig de senaste veckorna inför de här dagarna, men nu när han har åkt känns det faktiskt ganska ok. Vid den här tiden skulle han i och för sig ha sovit ändå och det kommer nog kännas märkligare imorgon bitti. Ingen pojke som väcker mig och vill sova vidare bredvid mig i sängen. Ingen pojke att äta frukost med. Ingen pojke som vinkar hejdå när jag går till jobbet.

Men det är nyttigt för både barn och föräldrar att vara ifrån varandra lite ibland. Det är vad jag intalar mig. Och snart är han hemma igen. Mammas lilla bebis.

Världens snyggaste och coolaste svärdslukerska

Freakshow

Ödlemannen kastar pil på snygga tjejen.

Nachos

Nu är det festival på riktigt!