Stora rensardagen

Puh! Nu ligger jag och sängbloggar och vilar ryggen. Shit vad jag har rensat i våra garderober idag. Jag hade massor av kläder jag inte kan eller vill använda längre. Galgar och lådor var fulla men jag hade aldrig något att ta på mig. Känner ni igen er?

Theodore hade också en hel del urvuxet och jag visste inte vad jag skulle göra av allt. Visst, man kan sälja på Tradera men jag tycker att det är alldeles för mycket möda för lönen. Jag behövde göra mig av med kläderna men det kändes dumt att slänga sådant som är helt och rent.

Räddningen blev en lapp på grinden. En ideell insamlingsorganisation samlar ihop kläder, skor och leksaker som de skickar till Litauen. Tror jag att det var. Man ska bara ställa ut sina säckar utanför grindarna på onsdag så kommer de och hämtar upp dem. Jättesmidigt för mig, och så kommer kläderna till användning för andra. Win Win!

Tre hela svarta sopsäckar fick jag ihop. Under helgen ska jag nog ta mig en titt i Theodores leksakslådor också. Där finns en hel del som han inte leker med längre.

Mitt skräp blir kanske någon annans skatt och imorgon blir det förhoppningsvis tvärtom. Då ska jag och Sofia nämligen ut på en loppisrunda och det är jag som får användning för sådant som andra inte vill ha längre. Fint det där med andra hand.

Godnatt!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Gött att kunna VAB:a

När små pojkar är sjuka kan det hända att de inte sover på hela natten. Hostar och hostar och ber om dricka tjugo tusen gånger och kräver barnprogram klockan fyra på morgonen. När tuppen galit kan de somna och sova till halv elva. Det kan hända.

Theodore har varit krasslig i ett par dagar. Inget allvarligt. lite snuva och hosta bara, men i vanliga fall hade det inneburit massor av pusslande och trixande för att få ihop vardagen eftersom jag inte orkat ha Theodore själv en hel dag på ganska länge. Den här gången kände jag mig dock redo att göra ett försök - och det gick! Visst, vi har inte lämnat hemmet på tre dagar, teven har stått på i princip hela dagarna och jag har inte kommit ur pyjamasen alls. Theodore har fått yoghurt och flingor till lunch ibland, men det är å andra sidan inte lätt att få i honom någonting annat när han är sjuk. Men det har fungerat. Maken har inte behövt vara hemma från jobbet och jag har inte avlidit. Inte Theodore heller.

När små pojkar är sjuka kan det hända att mammorna anstränger sig lite extra för att maten ska gå i. Det kan hända.

Gårdagen var rätt tuff eftersom pojken och jag sovit väldigt dåligt på natten, men idag har jag faktiskt varit lite... vaken. Inte lika seg som vanligt. Inte lika tung på något sätt. Tyvärr har jag inte orkat leka eller busa runt med Theodore så mycket, eller gå ut med honom en sväng - men jag har tagit reda på lite av röran här hemma. Ni kan inte ana hur ett hem kan fullkomligt förfalla när en sjuk mamma och en sjuk men pigg treåring är hemma i tre dagar.

Hör och häpna, idag har jag: vikt och sorterat tvätt, namnat dagiskläder, bytt lakan i Theodores säng, duschat och tvättat håret, skalat två kilo potatis, städat upp skräp och leksaker i vardagsrummet och lagat korv och potatismos till middag. Och sett efter pojken såklart. Det var jobbigt och jag har pustat och suckat en hel del - och skällt lite opedagogiskt när pojken rivit upp den nybäddade sängen eller kastat ut allt skräp jag nyss plockat upp. Men jag har inte tagit slut. Jag har inte blivit paniktrött. Och det är en vinst!

När små pojkar är sjuka kan det hända att sjuka mammor inte orkar underhålla dem tillräckligt. Ibland blir det mest lugna aktiviteter som pussel och teve. Det kan hända.

Nu ska jag fira med superhjältefilm på teve och rolig vantstickning i näven.

När trötta mammor sitter i soffan kan det hända att de vill sticka på såna här vantar och se Ironman 2 på teve. Det kan hända.

Rent i hemmet ger lugn i själen

Ah! Det är så reeent här hemma. Städarna kom visserligen flera timmar för sent men när de gick efter två timmar kändes det som att de inte bara städart mitt hem utan även mitt inre. Nu går jag här och bara njuter av friden och lugnet som infinner sig när jag ser mig omkring och inte ser en enda smula. Inte en dammtuss. Alla ytor är så blanka och det luktar så gott.

Jag är så tillfreds!

Nu blir det grillad kyckling framför Game of Thrones. Sedan ska jag sy i fyra knappar och göra en tofs.

Life is good!

Giv mig sömn!

Jädrans vad trött jag har varit i dag. Egentligen hade jag velat sova hela dagen, och jag borde ha tagit tillfället i akt medan mannen var hemma på förmiddagen. I stället gjorde jag frukost, diskade och vek tre korgar ren tvätt. Smart drag, tänker ni säkert, men jag kände mig så stressad över att se den där rena tvätten stå där. Och vad var det för mening att göra fint i köket i går om det skulle stå odiskat i dag? Så det var lika bra att fixa. Jag tänkte faktiskt vila efteråt men vips så var det dags för mannen att gå, och jag och Theodore var ensamma hemma.

I vanliga fall brukar Theodore känna av att jag är trött och inte orkar. Han är lite snällare mot mig och lyder lite snabbare. Nu vet jag inte om han var extra uttråkad eller jag extra trött men han var verkligen överallt hela eftermiddagen. Jag trodde räddningen kom när han ville måla medan jag lagade mat, men han välte ut tre glas målarvatten och sen var jag helt sönderstressad mellan lökhackande, köttfärsbrynande, vattentorkande och en hojtande pojke. Det kändes som att huvudet skulle explodera men på något sätt blev maten klar och äten.

Nu har jag tagit till det sista halmstrået - nappen. Den man bara bara bara får ha på natten när man sover. Och se, nu ligger pojken på en kudde under en filt i soffan och ser på Karlsson på taket. Tyst och stilla. Nöjd och lugn. Och där får han ligga med sin napp till det är dags att gå och sova om en timme. Det är en sån kväll i kväll.

Här är vi lite tidigare i dag. När jag försökte sno till mig lite vila i sängen.

Slappeli slappslapp. Och lax.

OOTD - svarta harembyxor som svärisarna köpt i Thailand, randig zip-tröja köpt på Tradera för länge länge sedan. Och så ett hårspänne, det gäller ju att blinga till tillvaron lite.

Blixten Mcqueen ilar runt på teveskärmen och en stor bit tigerkaka ligger och vilar i magen tillsammans med lite lax. Det har varit en slapp men mysig dag. Theodore är hemma eftersom han enligt fröknarna på dagis bajsade vattentunt igår precis innan jag hämtade honom. Kom inte tillbaka på 48 timmar, alltså. Jag har inte sett röken av någon lös mage och pojken har ätit precis som vanligt. Faktum är att han var lite trög i magen tidigare idag och fick ett par katrinplommon. Men jag är en lydig förälder och håller pojken hemma.

Vi har handlat från glassbilen. Det var första gången för Theo och han var otroligt imponerad av fenomenet - en hel lastbil full med glass som bara väntade på honom ute på gatan!

Ja och så bakade vi ju en tigerkaka. En god en från ett sådant där komplicerat recept med många steg. Vispa smör och florsocker i minst fem år, separera tre ägg - blanda äggulorna med rivet citronskal, gör en marängsmet, blanda ihop allt, i med mjöl och sånt, dela smeten, häll kakao i den ena och så vidare och så vidare. Men himla god blev den!

Goda kakan. Inte så randig men fin ändå.

Annars har jag egentligen mest läst bok i dag. Senaste i Songs of Ice and Fire-serien av George R. R. Martin - A Dance with Dragons. Jag älskar verkligen den serien (som Game of Thrones baseras på). Men jag har varit lite nyttig också. Jag har diskat tre gånger. Och lagat en ganska god middag. Lax stekt i ugnen med improviserad stiltonoströra, serverad med matvete och lite grönsaker.

Laxmaten. Jag älskar lax.

Den gick hem hos Theo också. Efter lite utbrott och bråk.

Det är stökigt här hemma, men jag försöker strunta i det och gör bara det som står på listan. Då går det låååångsamt framåt men det får ta den tid det tar. Nu är köket ok, det var dagens uppgift. I morgon ska jag plocka upp i vardagsrummet. På fredag ska sängen få nya sängkläder och sovrummet i ordning. På lördag ska tvätten vikas. På tisdag nästa vecka kommer gänget från Agnes städ som ska städa hemma hos oss fyra timmar varannan vecka. Kök, badrum och golv - och så dammtorkning om det hinns med. Det ska bli så himla skönt att få hjälp med grundstädningen, för vi varken hinner eller orkar med att hålla i kapp i hushållet just nu.

Nä nu ska jag mysa lite med Theo innan det är dags för nattning. Förhoppningsvis kan jag låta bli att somna själv i kväll.

Reeeeent hem!

Det luktar såpa i mitt hem. Allt är rent. Rent! Prydnadssaker är putsade. Helt dammfritt ovanpå kylskåpet. Sofforna är smulfria. Badrummen skinande.

Medan vi var ute och åt lunch och lussefirade på Theos dagis var Agnes städ här och julstädade åt oss. Jag önskar att det alltid kunde vara just precis så här. Det känns liksom helt rent ända in i själen. Sinnesro och själafrid.

Tack mamma och pappa för världens bästa julklapp!

Hälsningar från räddharen

Efter att chocken över att sista avsnittet av Big Love slutade som det gjorde lagt sig, inföll sig en tomhet som bara kunde fyllas av en ny serie. Jag letade och funderade. Bläddrade och kände efter. Började se ett avsnitt av någon, fastnade inte och prövade en annan. Sen kom jag på det. Jag har ju en hel säsong av The Walking Dead som jag sparat! Mest för att det är svårt att hitta en tid då jag vågar titta. Inte på kvällen och absolut inte om jag ska sova ensam. Och inte när Theo är vaken.

Jag är en sån räddhare. Jag älskar zombiefilmer, vampyrer, spöken, sekter och andra mystiska och läskiga saker (inte deckare och mord och sånt). Men jag blir så rädd! Jag klarar inte av spänningsmoment av den typ som finns i till exempel The Walking Dead. När man vet att någonting kommer att hända. Då måste jag blunda och hålla för öronen tills det gått över.

Mina nerver fixar inte det där läskiga men jag måste ha det ändå. Så nu när jag är hemma på dagtid och mannen jobbar förmiddag tänker jag frossa i zombier och samhällsförfall. Och kissa på mig av skräck.

Passande nog åskar det utanför mitt fönster. Och spöregnar. Inte som i morse när det var ishalka på gatorna när jag lämnade Theodore på dagis. Jag passade på att stanna kvar lite längre idag igen. Det är så himla mysigt att hänga med fröknarna och barnen när de äter frukost. Dricka lite kaffe och prata en stund. Eller en hel timme.

Kaffe, prat och små barn verkar för övrigt vara dagens tema, för efter dagis gick jag hem till grannfrun Sofia och hängde med henne och bebis-Alfred en stund. Mycket charmiga och fina båda två. Jag blev bjuden på både ärtsoppa och hembakade saffransbiscottis. Mums!

När jag kom hem var det dags för lite välbehövligt plockande i lägenheten. Köket, Theos rum, hallen, vardagsrummet och sovrummet fick synliga golv innan mannen ryckte ut med dammsugaren. Nu känns det som att jag kan andas mycket lättare. Kanske städar jag till och med badrummen imorgon av bara farten. Kanske inte.

Ja och så var ju hon från städfirman här! Nu har vi beställt en storstädning till den trettonde. Samma dag som mitt läkarbesök och luciafirandet på dagis. Jag hoppas att det blir en bra dag som avslutas i ett skinande rent hem. Åh vad jag längtar!

Nu ska jag strax gå och lägga mig i en säng där mina två favoritpojkar redan ligger och snusar. Idag känner jag att livet skulle kunna vara mycket sämre. Idag är det faktiskt ganska bra.

Dagens amaryllisuppdatering.

Jag jobbar på att inte jobba

Ni som följt bloggen ett tag, eller känner mig på andra vis, vet att jag har rätt svårt att slappna av. Att jag inte kan vara ledig utan att vara nyttig. Att jag vid ledigheter alltid planerar in tusen saker att göra. Städa hemmet, stortera Theos leksaker, rensa garderoben, träna, sticka presenter åt andra, handla, göra ärenden och så vidare. Nyttiga och duktiga saker. Det var åratal sedan jag bara lade mig på soffan en hel dag eller nöjesstickade en hel kväll. Utan att tvångsblogga eller hålla manisk koll på twitterflödet.

Jag har gjort det även om jag varit sjuk och inte kunnat jobba. Att bara vila har inte känts acceptabelt om jag inte varit för sjuk för att stå på benen, "Alltid kan man göra något".

Den här gången måste det vara annorlunda. Jag får inte stressa. Det säger ju sig självt att stress förvärrar ett läge där kroppen redan överproducerar ett stresshormon. Alltså behöver jag vila. Inte helt lätt när tanken på att "lata mig" gör mig superstressad och  otålig. Det bara kryper i kroppen. Det är tydligen en del av sjukdomsbilden att inte kunna stressa ned, och att hela tiden stressa upp sig för småsaker. Inte konstigt att jag nära nog brände ut mig redan första dagen som heltidssjukskriven, genom att planera in en promenad och sex-sju ärenden på samma dag. Det funkade inte.

Jag tror dock att jag kommit på ett sätt att lura mig själv. Jag låtsas att det är mitt jobb att vila. Och det är det väl på sätt och vis. Om jag vill kunna komma tillbaka till ett normalt liv igen, och exempelvis kunna jobba, måste jag slappna av och vila. Så jag intalar mig själv att vilan är en av dagens uppgifter. Någonting jag måste göra. En syssla.

Idag fungerade det ganska bra, även om jag är stressad över att jag inte hunnit med så mycket som jag önskat.

Jag började med att ställa klockan på sju igår kväll, och gick och lade mig i tid, Bra Therese! Jag gick upp, klädde på mig myskläder, satte upp håret i en slarvig tofs och väckte Theo. Vid kvart över åtta var vi på dagis och jag stannade där i nästan en och en halv timme. Drack kaffe medan barnen åt frukost och hade det allmänt mysigt. Ingen brådska någonstans. Ingen buss att passa. Sedan gick jag till Konsum och handlade lite. Bland annat en grillad kyckling som jag åt till brunch, Sedan parkerade jag mig i soffan och stickade framför Big Love i några timmar.

När mannen kom hem från jobbet färgade jag håret och städade köket. När jag var färdig hade lillpojken hämtats från dagis och vi hängde i vardagsrummet tills det var dags att äta middag. Mannen både lagade mat och diskade. Bra man.

Nu var det tänkt att jag skulle plocka upp i hallen, Theos rum, vardagsrummet och vårt sovrum men jag orkade bara plocka lite i vardagsrummet innan jag blev jättetrött. Grrr! Det betyder att jag kommer behöva göra det i morgon istället. Och göra rent porslinet i båda badrummen.

Varför är det så himla viktigt att det blir gjort till imorgon kväll då, undrar ni. Jo, det är egentligen en himla bra anledning. I morgon kommer nämligen en representant från Agnes städ hem till oss för att titta på vårt hem och ge oss en prisuppskattning för vad det skulle kosta att få det städat. Först och främst en julstädning, som är mina föräldrars julklapp till oss. Världens bästa julklapp. Är priset rätt och städningen bra har vi även bestämt oss för att abonnera på städning varannan vecka.

Vi har insett att vi inte klarar av att hålla hemmet i det skick vi vill nu när jag är sjuk. Det är helt enkelt för mycket med en sjuk fru, en skiftarbetande man, en två och ett halvt-åring och ett hem på 125 kvadrat. Det går inte ihop och det känns otroligt skönt att ha fattat beslutet att skaffa hjälp. Det får vara värt den extra utgiften just nu.

I morgon ska jag hänga med grannfrun som är föräldraledig. Vi får se hur mycket städning det blir.

Slappdag för vissa men inte för andra

Jag och Theodore bakade chokladkaka med hasselnötter. Fruktsallad till det. Inte GI för fem öre.

Idag har min mamma städat i vår lägenhet. Så himla skönt att få hjälp med sånt när man är för trött för att riktigt komma ikapp med. Tack världens bästa mamma!

Medan mamma städade underhöll jag Theodore och rensade bland hans leksaker. Han hade en massa grejer han inte lekte med, bebisgrejer och sånt. Sedan har jag mest lagat mat och latat mig. Inte kommit ur pyjamasen på hela dagen. Precis vad jag behövde!

Men jag gjorde det såklart ändå

Suck

Jag vill så INTE ta hand om det här köket nu.

När man som bäst försöker vila upp sig ...

blir det fullt upp i alla fall.

Jag hade få planer för dagen. Kontroll av blodtrycket på vårdcentralen, lite strosande på stan och så hämta Theo på dagis. Vila däremellan. Inte visste jag att det skulle ta över två och en halv timme på vårdcentralen, med väntetider och blodprover och whatnot. Blodtrycket hade i alla fall gått ned betydligt. Skönt.

Tanken var att åka in till stan och sedan vila lite hemma innan jag gick till dagis, men när jag gjort mina ärenden (på Knapp Carlsson och Deisy Design) var det redan hög tid för hämtning. Så jag åkte raka vägen.

Eftersom jag visste att Theodore hade sin cykel på dagis struntade jag i vagnen och lät honom cykla hem. I ungefär femtio procent av fallen går det utmärkt och han cyklar mestadels åt rätt håll. I de andra fallen kan det ta hur lång tid som helst att komma hem. Den här gången fick jag till slut muta med fika på kondiset för att han över huvud taget skulle röra sig åt någorlunda rätt håll. Äppeljuice och dammsugare fick det bli och klockan var över fem när vi äntligen kom hem. Då hade jag varit ute sedan tio. Jättetrött var bara förnamnet.

Som tur är har kvällen varit mysig och nattningen förlöpte smidigt. Mannen överraskade mig med kräftor som jag glatt sörplade i mig utan protester. Nu ska jag bara lata mig tills det är dags att sova. Titta på något dåligt teveprogram och sticka på de evighetslånga flätstickade långsockorna. Och inte tänka på att vardagsrummet behöver städas. Det kan jag göra imorgon.

Semestervecka ett

Tiden bara flyger förbiunder semestern verkar det som. Första veckan är snart till ända men oj så mycket roligt vi hunnit med!

Söndag: Cykelutflykt till badstranden.
Theodore var en riktig fisk i vattnet (det sa han själv) och fullständigt älskade att bada. Vi var mycket positivt överraskade av Härlanda tjärn och badstranden där. Jättevarmt i vattnet, fin sand, gungor och gräs, glasskiosk med kaffe för en tia, helt ok toaletter, utedusch och lagom med folk. Jättebra!

På natten kom mamma, brorsan och hans två barn för att stanna till fredagen.

Måndag: Bad och kalas!
Theodore var så himla glad över att se att hans kusiner kommit medan han sov. Det var länge sedan de sågs sist men de lekte så himla fint tillsammans trots att de var i olika åldrar allihop (sex, tre och två år).

Vädret var fint men skulle bli sämre under veckan så vi passade på att åka till stranden igen. Alla stortrivdes och barnen vräkte i sig plättar. Och badade såklart. Hur mysigt som helst!

Fina lekkamrater.

Men hur kommer det sig att hela lägenheten ser ut så här
oavsett hur många gånger man städar den under  en och samma dag?

Lilla Wilma fyllde nyligen tre år så vi passade på att fira henne lite i efterskott. Paket och tårta som sig bör.

Man vet att det är bra när pakethögen är så stor att barnet inte syns.

Pärlorna och dockan var nog ändå bäst.

Tisdag: Liseberg.

Vädret var lagom och barnen glada och nöjda. För första gången hade Theo riktigt roligt på Liseberg och han fullkomligt älskade Små grodorna - fritt fall för bebisar. Han åkte även Rabalder, stora karln! (Den var lite läskig men han var inte ledsen. Bara sammanbiten).

Jag är otroligt nöjd över att jag gick en hel dag på Liseberg utan att äta några kolhydrater alls. Ingen glass på Ben & Jerrys-glassbaren (och då var vi ändå där och åt med barnen!), ingen sockervadd och ingen läsk. Jag åt medhavd korv med blomkålspuré och var hur nöjd som helst med det.

Barnen åt havregrynsgröt med jordgubbar till frukost.

Men kolla vilken superfrukost jag fick!

Barnen åker Farfarsbilarna med mormor-farmor.

Två barn är redo att åka Små grodorna.

Och så här jätteroligt var det!

Alla barn fick mjukiskaniner och egna öron. Theodore såg kaninerna på barnteatern
och en show på gatan. Gatshowen var toppen (Morbror Erik fick gå upp och dansa)
men kaninerna var fortfarande väldigt farliga.

¨

väldigt farliga, ja. Så här stod han när vi hälsade på kaninernas hus,
med handen för munnen och ett fast grepp om pappans finger.

Så länge de gröna djuren höll sig på behörigt avstånd var det ändå ganska roligt.

Onsdag: Ute på stan.
Vi behövde en dags vila och slappade lite. Åkte in till stan, åt glass (inte jag), lekte lite.

Torsdag: Båt till Fredrikshamn!
Åh så roligt! Tidigt, tidigt tog vi färjan från Göteborg till Fredrikshamn. Barnen roades av Nicke Nyfiken och vi åt god brunch-buffé. Resan tog tre timmar och en kvart och var förnöjsam hela den tiden.

Väl framme regnade det hela dagen men vi höll humören uppe och shoppade friskt en massa jättebilliga saker. Bland annat ett tumbrottningsspel till Edward, billiga barnkläder och en liten handfläktsgubbe. Och två paraplyer. Vi fikade på världens mysigaste lilla café där vi fick två portioner jordgubbar med grädde, en bananasplit, en kanna kaffe och en stor öl för runt 200 danska kronor. Hur billigt och gott som helst! Theodore sov som en stock och missade fikat så vi fick gå in på ett korvställe och utfodra honom när han vaknade. Det var också en fin överraskning för de ställde fram snacks och bjöd barnen på melon. Vi gillar Fredrikshamn.

Resan hem gick sent, vid halv nio, och barnen var trötta men duktiga. De två små somnade i sina vagnar på båten och jag köpte ett "balkong-set" i båtbutiken. En påse med tre små flaskor vitt vin med jordgubbsjuice och tre små burkar nötter. Very praktiskt och very GI. Mannen köpte öl och godis. Not very GI.

Först åkte vi lite spårvagn. Theo är ju en van spårisresenär och tyckte väl
inte att det var så himla spännande, men Hampus tyckte att det var
spännande varje gång.

Skepp O'hoj!

Theodore fiskade fram en bil i fiskdammen
men hade mycket hellre velat ha vattenpistolen som Hampus fick,

Fredag: Slappardag.
Idag var alla trötta efter heldagen i Danmark. Gästerna packade ihop och åkte hem efter en sen lunch och vår enda utflykt gick med Theo på lilla cykeln till Konsum och kondiset. Medan jag lagade middag däckade theo i soffan med pappan framför barnprogrammen och vi lät honom sova redan halv sju.

Toaletträningen går för övrigt hyfsat bra. Tre dagar i rad har Theodore bajsat i toaletten (och två gånger i kalsongerna) men kisset verkar det vara lite svårare med.

Nu ska vi snart packa våra väskor, för imorgon klockan halv nio gå tåget hem till Gnesta och min pappa. Där stannar vi till onsdag då jag och mannen tar en liten vuxensemester till Helsingfors. Kryssning och en hotellnatt. Utan barn! Jag ska dricka sliskiga drinkar och äta minst en kolhydratspäckad macka av något slag. Och kanske till och med lite snacks! Det var fem veckor sedan jag åt socker senast och jag är inte alls sugen på söta sylter eller godis, men jag skulle inte säga nej till lite potatischips eller en croissant!

Mellanrum

Jag sitter i ett svalt vardagsrum och lyssnar på regnet och The National. Runt omkring mig är det stökigt och bredvid mig ligger en hemlig prototypvirkning och en halvfärdig Hjärtekatt. Gårdagens sista dag på gamla jobbet var fin. Jag avtackades med världens godaste lunch på Texas Long Horn och massvis av toppenfina presenter. Det var sorgligt men vi ska alla ses snart igen här på innergården i Gamlestaden för en grillkväll. Då känns det liksom inte så definitivt. Som det egentligen är.

För jag har slutat nu. Och på måndag börjar ett nytt och spännande kapitel i mitt karriärsliv. Jag är verkligen superpeppad och känner mig helt redo.

Men det är på måndag. Till dess har jag ett par dagars mellanrum. Andrum kan man säga. En chans att låta det gamla ebba ut och det nya träda fram. Men känner jag mig själv rätt blir det inte mycket tid till reflektion eller djupare filosofiska tankar. Det blir snarare fixa, städa, ordna, greja. Så blir det alltid. Jag har inte tålamod eller ro till att sitta still och fundera längre. Morgonen och förmiddagen har gått åt till att lämna Theo på dagis och administrera Hjärtekatten-projektet. Svara på mail och blogga mest. 

Inte för att jag klagar, såklart, det här är ett av de mest belönande arbetena jag någonsin gjort. Inte trodde jag för en sekund att responsen skulle bli så stor eller positiv som den blev. Att så otroligt många skulle engagera sig så otroligt mycket. Det gör mig varm i hjärtat.

30 Hjärtekatter har kommit in

Väldigt många fler är på väg.

Över 40 beställningar har kommit in från icke-virkare

67 personer följer oss på Twitter

920 personer gillar vår Facebook-sida

107 personer följer vår blogg

10 907 besök på hemsidan sedan 19 april

Det är helt otroligt och jag är så tacksam för varenda en som virkat, beställt, pushat, sponsrat eller bidragit på annat vis. Människor är ändå rätt fantastiska!

Nu ska jag äta lite lunch. Sedan hade jag tänkt ta hand om den här röran:

... och röran i alla andra rum. När posten kommit ska jag bege mig ut och hämta lite katter på Konsum. Ikväll blir det möte med den andra halvan av Hjärtekatten.

Helt ärligt om vardagen

Många bloggar är till för att glorifiera. De skönmålar det fina och rena eller det sjuka och destruktiva. Det är självklart inget konstigt med det. Inget fel heller. Jag gör det också. Väljer ut det jag vill skriva om och komma ihåg. Jag vet inte om jag nämnt för er varför jag bloggar men anledningen är i alla fall att jag vill minnas. Jag vill komma ihåg alla de här dagarna som går så fort. Jag vill minnas hur det var just nu. Jag vill kunna gå tillbaka och läsa vad vi gjorde och hur jag tänkte precis just nu. Jag försöker att skriva om det bra och det dåliga. Om sömnbristen och bebispussarna. Om stress och mys. Men självklart väljer jag den bästa bilden, den roligaste anekdoten och så vidare, det försöker jag inte sticka under stol med.

Min blogg handlar alltså om min vardag. Om de vardagliga och sensationella sakerna som händer i den. Ordet vardag ses ofta som negativt laddat. Vardag är tråk och tristess, gråa disktrasor och fiskpinnar. Jag älskar min vardag. Det kanske låter som hittepå men jag är så nöjd och tillfreds med min vardag. I det stora hela alltså. Klart att jag inte älskar att betala räkningar och planera veckohandlingar just när jag gör det - men jag kan helt enkelt inte leva med tanken på det motsatta. Att inte ha min vardag. Att inte ha min familj och mitt hem och mina kvällar framför teven. Så för att fira min helt vanliga vardag tänker jag nu skriva ett helt ärligt inlägg om min dag. Utan omskrivningar eller försköningar eller överdrifter. Och så avslutar jag med några helt ärliga bilder från mitt helt vanliga hem. Håll till godo:

Efter en natt med rätt dålig sömn som faktiskt inte berodde på min son hade vi en mysig familjemorgon innan jag trampade iväg till jobbet och pojkarna traskade ned till tvättstugan. Efter halva cykelvägen började det regna och när jag kom fram till jobbet var jag dyblöt. På utsidan. Mina nya cykla-till-jobbet-kläder fungerar perfekt, jag blir varken kall eller blöt. Toppen! 

Sedan jobbade jag till fyra. Det regnade fortfarande när jag styrde tramporna mot dagis och den här gången blev jag blöt in på skinnet. Mest på fötterna dock eftersom smältvattnet och regnet hade gjort så stora pölar att mina fötter doppades i vattnet när jag trampade! Som tur är var pojken duktig och trilskades inte så mycket, i vanliga fall är det omöjligt att få honom att vilja gå hem. Det är lite lättare nu när jag kan locka med cykeln. Det första han gör när han ser mig komma in med hjälmen på huvudet är att skrika "gicka, gicka!". Det betyder cykla. 

Väl hemma fick jag muta pojken med en kiwi och ett päron bara för att få laga mat utan att han slängde sig gråtande på golvet eller gjorde rackartyg. Vilket naturligtvis gjorde att han inte ville äta min dijonsmakande kycklinggratäng med couscous och haricots verdes. Såklart. 

Istället för att bråka om maten (för det leder ändå inte till någonting bra) gick vi upp och tittade på Bolibompa. Theodore älskar Bolibompa och satt som ett tänt ljus i min famn tills det var dags att byta om till pyjamas. Efter tandborstning, sagoläsning och godnattsång tog jag hand om disken medan pojken försökte somna. Det var tydligen lite jobbigt ikväll men efter en halvtimme sov han gott med isbjörnen i ett fast grepp. Jag diskade klart, fotograferade lite och vek två fulla tvättkorgar tvätt. Sedan läste jag lite bloggar och såg på House. Och nu sitter jag här.

Och här kommer dagens bilder. Hoppa gärna på utmaningen och blogga om era helt vanliga hem, ni också!

Theodores rum. Inte inrett alls eftersom det fungerar mest som ett funtionsrum. Skötrum och sovrum. Theodore leker mest i köket och vardagsrummet för det är där vi vuxna är. Men snart är han stor nog att leka mer själv och då ska vi fixa till hans rum så att det blir mysigare och lekigare. Vi funderar på att köpa ett bord och två små stolar åt honom i tvåårspresent. Så kan han sitta där och rita och så.

Hallen. för mycket kläder och för många skor. Tanken är att vi ska sätta upp några krokar i barnhöjd så att pojkarna kan hänga upp sina egna ytterkläder. Då blir det lite mer plats och lite mindre kaos.

Köket. Komplett med gigantisk diskhög i diskstället. Soppåsen hänger lite käckt på lådhandtagen och vi har fortfarande inte fått upp några gardiner efter två år. Jag trivs trots det väldigt bra i vårt kök.

Badrummet. Det enda rummet i lägenheten som inte renoverades innan lägenheten såldes till oss. Anledningen är den grundförstärkning som görs i fastigheten så det är inte mycket vi kan göra åt exempelvis det gräsliga kaklet.

Sista bilden visar vårt sovrum med den obäddade sängen. Vi bäddar aldrig, förutom när vi byter sängkläder.  Vi skyller på att det är för att vi vill undvika kvalster men sanningen är att vi inte tycker att det är så viktigt med bäddning.

Är ditt hem alltid perfekt?

Jag läste nyligen två blogginlägg som oberoende av varandra (tror jag) tog upp ett ämne som fick mig att börja fundera. Både LisaKristin och Spiderchick visade bilder från sina hem. Ärliga och ostylade bilder på helt vanliga hem med tillhörande stök och soppåsar. Så som det (förhoppningsvis) ser ut hos oss alla. För det finns väl knappast någon som har ett perfekt stylat och städat hem för jämnan? Utan minsta smula eller dammråtta. Utan fyllda tvättkorgar eller stökiga vardagsrumsbord. Det är väl sådant som händer när man ska få besök, blogga eller sälja typ.

Eller? Hur ser era hem ut? Är de perfekt städade och utsökt inredda jämt? Kan du alltid utan panik få oväntat besök?

Vi har bott i vår lägenhet sedan november 2008 och det var först i  somras som vi fick riktig rutin på att hålla en acceptabel nivå på städning, tvätt, disk och allt som ska göras. Det är så mycket med ett hushåll (och barn och jobb och fritid och make/maka osv.). När disken är under kontroll så svämmar tvätten över. När golven är rena har man inte tvättat fönstren på två år. Så är det hemma hos oss, och det har varit boven i många irriterade diskussioner. Som tur är har det blivit mycket bättre sedan vi helt enkelt kom fram till att vi hellre är en lycklig familj i ett stökigt hem än en olycklig familj i ett perfekt hem.

Vi har en nivå som vi tycker är acceptabel och den håller vi stenhårt på - sedan får resten vara som det är. Det innebär till exempel diskad disk, rena toaletter och hyfsat dammfria golv. Och det får såklart aldrig ligga farliga/icke barnvänliga saker framme. Däremot ligger det leksaker/kläder/tidningar/stickningar lite här och där och sängen bäddas i princip aldrig. Men det är ok.

När det gäller  det rent inredningsmässiga har vi kommit lite mer än halvvägs skulle jag uppskatta. Vi har allt vi behöver i möbelväg men den där sista lilla pricken över i:et saknas. Vi behöver saker på väggarna och gardiner in fönstren. Nej vi har inga gardiner (förutom rullgardiner i sovrummen). Dessutom har vi ju varit tvungna att flytta alla blommor och prydnadssaker från klåfingershöjd så allt ser lite ... ihopkastat ut. Inte genomtänkt och färdigt. Men det är ok.

Ikväll tänker jag göra som LisaKristin och Spiderchick. Jag ska fotografera mitt hem som det ser ut precis just nu. Utan att välja de mest smickrande vinklarna. Som det ser ut bara rakt upp och ned. Med badrum från -86, smutsigt köksgolv och tvätt över hela sovrumsgolvet.

Gör det du med, så slår vi ett slag för de alldeles vanliga hemmen!

Julstök

Här har det julstädats hela dagen, förutom lite pulka-åk och handboll på teve. Och ändå är bara köket, ena badrummet och halva hallen klart. 12 röda och ett brunt hjärta är stickat till julgranen och jag har börjat spela WoW igen!

Städa städa varje fredag ...

Världens sötaste lilla städman.

Ändrade planer

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Jag skulle komma hem till en glad familj, äta mat, packa matlåda, natta pojken medan mannen diskade, städa toaletterna fort fort så att jag kunde fixa den där e-legitimationen och sedan mysa i soffan med mannen, handarbete och the Big Bang Theory.

Istället kom jag hem till en glad bebis och en man som somnade på soffan efter fem minuter. Han jobbar förmiddag och sov dåligt inatt. Efter en liten stund gick han och lade sig i sängen istället. Jaha. Ingen Big Bang Theory för mig ikväll då, eftersom vi ser avsnitten tillsammans (även om mannen alltid somnar).

Theodore slog sönder några glas när han slog igen en kökslåda, maten räckte inte till matlåda och jag skulle inte få se The Big Bang Theory! När Theodore var nattad (mysigt) och jag stod med händerna i diskvattnet bestämde jag mig plötsligt för att jag faktiskt tänkte tycka lite synd om mig själv. Jag hade faktiskt haft en ganska dålig dag och kvällen blev inte alls som jag tänkt mig förutom mysigt bebismys. Jag tänkte inte alls städa badrummen. Jag tänkte fixa e-legitimationen och sen sitta i soffan och äta glass. Handarbeta lite och fortsätta tycka synd om mig själv. Banne mig!

Fram med glassen.

Sköna lördag

Theodore provkör sina nya skor. Påsen med den lilla skokartongen ville han prompt bära själv.

Pust! Äntligen får jag sitta i soffan och vila mitt stackars kadaver till kropp. Det har varit en lång men mysig dag. Theodore vaknade halv fem och ville absolut inte sova. Dåligt eftersom våra grannar tydligen klagat på att vi väsnas för tidigt på helgmornarna. Jag kämpade för att få pojken att somna om och efter en halvtimme sov han en stund i min famn och en stund i min säng. Jag sov inte.

Under förmiddagen var det tvätt och disk som stod på schemat. Martin och lilla Alma kom över på lite fika och sedan var det middagslur som gällde för hela familjen. Det kan möjligtvis vara ett sömnrekord, vi sov från halv tolv till tre. Alldeles sömndruckna klädde vi på oss och åkte in till stan för att göra lite ärenden. Vi växlade till oss lite dollars och köpte lite nödvändigheter som nya skor och tallrikar till Theodore. Hans små "lära sig äta"-skålar börjr bli för små och vi vågar inte riktigt lita på att han inte slänger vårt porslin i golvet. Det är mycket "banka" just nu och saker flyger lite hit och dit.

Vi kom i alla fall hem ganska sent, efter sex, så vi lekte/vek tvätt en stund och sen var det sovdags igen, men nu tänkte vi vuxna vara vakna en stund till. Jag i alla fall. Imorgon ska vi veckohandla åt Theodore och mamma som ska mysa och leka utan oss hela nästa vecka.

Theodores nya skor. Timberland, storlek 23 (!), 499:- från Timberland-butiken bakom Domkyrkan.

En av Theodores nya tallrik. Plast, 19:- från Lagrhaus. Ha fick en djup också.