Filmtips

Jag såg just en så himla fin och bra kortfilm på SVT Play. Nörden och kärleken, en kortfilm av Marcus Ljunggren och Max Tellving. Den lämnade mig med en varm och luddig känsla i kroppen. Se den!

Bild lånad från svt.se

Från svtplay.se:
"Daniel kan allt om strategispelet Warhammer 40k men ingenting om kärlek. Nyligen stormade den in i hans liv, kärleken med stort K. Som får havet att koka, himlen att storma och solen att explodera. Kärleken heter Måns. Hur gör man? Vad säger man? Och kan man ens vara nörd och bög samtidigt?"

Det här gjorde vi igår!

Liten pojke under stor kappa.

Hela familjen klippte sig hos bästa Johan på Salong Edward. Alla tre blev såklart jättesnygga och Theodore satt blickstilla under hela klippningen. Jag vet att jag har sagt det förut, men jag måste verkligen rekommendera Johan. Han är toppen med både vuxna och barn.

Pannkakskalas!

Igår blev jag så sjukt sugen på pannkakor så jag skickade ut mannen för att köpa hem husk och lite annat som behövdes för att göra  LCHF-pannkakor.

När Theodore somnat för natten ställde jag mig och stekte för glatta livet. Receptet hittade jag på bloggen Lätta och goda recept, men jag gjorde om det lite. Det var inte direkt en lättstekt smet, men efter 3-4 laggar hade jag fått kläm på det. tricket var att göra ganska små pannkakor och grädda dem trätt länge på medeltemperatur. Det blev bra till slut, lite som ett mellanting mellan pannkakor och pancakes.

Och hur smakade det då? Smaskens!

Supergott med mosade hallon och grädde.

LCHF-pannkakor
Mängd: 4 portioner, jag fick ca 20 små pannkakor
Tid: Rätt länge
Temperatur: Medel, jag ställde in 5 av 9 på vår induktionshäll.

Ingredienser:
5 ägg
4 dl vispgrädde
1/2 dl fiberhusk (finns i glutenfria hyllan eller hos hälsokosten)
1 krm salt
4 dl mjölk

Gör så här:
Vispa äggen och häll i grädde, husk och salt.
Rör i mjölken.
Låt det sedan stå ett tag så att smeten tjocknar.
Stek i rikligt med smör, ungeför 0,5 dl smet åt gången.
Servera förslagsvis med grädde och mosade bär.

Äntligen!

Min bästa vän i hela världen har börjat blogga igen efter ett litet uppehåll. Ett plus i kanten är att hon har valt att ha den publik den här gången - alla får läsa!

Gör't!

En alldeles perfekt lördag

Åh vilken fin dag vi har haft idag! Vädret har varit strålande och alla har varit på bra humör och bästa uppförande.

Morgonen inleddes på bästa sätt med små barnfötter som tassade mot golvet klockan sju. Sedan somnade vi alla om i stora sängen till klockan åtta. Mycket sällsynt i hushållet Sharp. Och mycket välkommet. Det känns som om Theodore är mer tillfreds i sin stora-pojke-säng - även om han ramlar ur den några gånger per natt.

Efter frukosten bänkade vi oss framför säsongens första F1-kval och hejade på bilarna. Sedan duschade vi och gick ut till lekparken.

Sandlådan, cykelkarusellen, linbanan och gungan var mest populära idag.

Snart blev Theodore trött och vi föräldrar blev trötta på lekparken så lillpojken fick sova i vagnen medan vi åkte in till Olskroken där jag fick nya underkläder på Evanette. Sedan avklarade vi Panduro och Kaffemaskinen i rask takt innan vi ägnade oss helhjärtat åt att hitta en passande cykel åt Theodore. Han fullkomligt älskar cyklar så det är klart att han ska ha en egen att trampa omkring på i vår. Lättare sagt än gjort visade det sig. De trehjulingar vi provade var antingen på gränsen till för små eller alldeles för stora, med ett undantag. Det förvånade oss att de cykelaffärer vi besökte hade så dåligt utbud och vi ska kolla runt lite efter fler alternativ, annars köper vi nog den vi såg på BR leksaker.

Och så fikade vi på Espresso House i Vasastan. De hade en liten leksakslåda som vi glatt kastade oss över. Theodore fick bulle och vi fick kaffe.

Bus med handdockorna.

Det var himla konstigt det där med att elefanten plötsligt var en hund, eller en elefant i hundmask.

På vägen från Vasastan till Nordstan hittade vi några roliga träd som inbjöd till klättring.

Theodores första trädklättring!

Vi avslutade stadsvandringen med middag på Paprika ovanför Desigual i Nordstan. Det kan vi verkligen rekommendera om man har barn med sig eftersom de har en barnsallad för 45 kronor där man får blanda vadhelst barnet vill ha - och så ingår en Festis. Theodore fick tomat, fetaost, ananas, ägg, kyckling och majs. Personalen var också väldigt trevlig och rar.

När vi kom hem till gården möttes vi till allas förtjusning av en mycket glad Alexander och hans mamma.  Dagiskamraterna lekte och skrattade tillsammans tills det var dags att gå hem och sova. Vi läste Alfons och borstade tänderna och Theodore somnade som en stock. Nu ska vi vuxna se på film.

Mycket bra kväll efter en mycket bra dag.

Mat-tipset

Min pappa jobbar på ett stort företag som bland annat gör flingor och pasta och en massa andra matprodukter. En bra grej med att pappa jobbar på det här företaget är att man får en massa gottigheter med sig hem när man hälsar på. Den här gången fick vi bland annat en smaksatt couscous-blandning som vi prövade igår. Supergod och supersmart! Bara att tillaga och servera med kött eller sallad eller vad du vill, och du har en komplett måltid. Utan att du behöver anstränga dig en gnutta mer än vanligt. Från hemsidan:

GoGreens Couscous Mix är färdigkryddad och smaksatt med aprikoser, gojibär, solroskärnor, pumpakärnor & lök. Kryddad med vitlök, chili, gurkmeja & persilja. Mixen passar bra till fågel, fisk eller kött eller som bas i en sallad. Det enda du behöver göra är att addera vatten, koka några minuter och servera med något gott. Enklare kan det knappast bli!

Nej just det. Enklare kan det knappast bli.

Jag säger som Maria: Mums!

Heja Gamlestaden!

Det finns så många anledningar till varför det är fantastiskt att bo i Gamlestaden. Årets godaste semla till exemel. Vårt kondis, där vi hängde så gott som varje dag under föräldraledigheten, kom på delad första plats i GP:s semmeltest. Grattis Svenheimers, jag visste att ni var bäst! Om ni vill ha rekordgoda bullar, kakor, tårtor - eller semlor - men inte bryr er så mycket om flashig interiör tycker jag att ni ska komma till Gamlestaden och pröva Svenheimers konditori. Ta en Karl-Johan-bakelse. Det är min favvo.

Svenheimers konditori ägs av Mia och Lennart Svenheimer. Företaget startades 1962 av Lennarts föräldrar Anna-Greta och Stig. Då hette det Konditori Center och låg i Medborgarhuset i Gamlestan.

Mia och Lennart tog över företaget 1986 och i februari 2003 flyttades konditoriet till större lokaler på Brahegatan 7, där det ligger idag.

Mia och Lennarts tre söner bakar även de, och det är den äldste sonen Markus som i framtiden kommer att ta över företaget. Detta är alltså ett riktigt familjeföretag och det har nu bakats i tre generationer.

Världens bästa skrädderska och designer

Kommer ni ihåg min fina bröllopsklänning? Den perfekta och alldeles ljuvliga? I vitt siden med en mörkbrun underkjol av mååånga meter bandkantad tyll. Den som passade fullkomligt perfekt trots att jag blev gravid under processen och var i sjätte månaden på bröllopsdagen. Den här klänningen alltså:

Kommer ni ihåg att jag flera gånger nämnt att det är min kompis Sushila som gjort den? Visst har jag berättat om vilken ångest jag hade över tanken på att behöva mätas och synas av en främmande människa - i bröllopsunderkläder? Men Sushila fick mig att känna mig så bekväm som det bara är möjligt när man måste ursäkta sig för att gå på toaletten och kräkas då och då. Och resultatet är så ljuvligt att det var värt varenda minut.

Sushila är inte bara världens bästa skrädderska och designer, en fin vän och snygg brud - hon har numera en ny och fin hemsida också! Där finns fler exempel på fruktansvärt vackra och välgjorda plagg hon gjort. Där kan du beställa färdigdesignade plagg i vintage- eller nyproducerade tyger, eller kontakta henne för att få helt skräddarsydda plagg. Vare sig du, eller någon du känner, behöver en bröllopsklänning, en kostym, den snyggaste festblåsan eller ett par perfekta jeans - gå till Sushila. Retro, rockabilly, punk eller klassiskt - hon förstår precis vad man vill ha och hantverket är fullkomligt utsökt. Om du inte tror mig är det bara att komma hem till mig på fika så tar jag gärna fram min klänning och övertygar dig.

Men börja med att kolla in thusey.com!

Ser ni så underbart?

Florence och maskinen

Evigheter efter alla andra har jag nu upptäckt hur fantastiskt bra Florence + the machine är. Nya besattheten nu när Marina and the diamonds börjar kännas lite tjatiga.

Thepas tipsar: Varulvsunderhållning

Lonely Werewolf Girl - först segare än vingummi, sedan sträckläsningsmaterial.

Nu har jag en bok att berätta om igen. En som först var ett dåligt substitut och länge låg i tråkhögen men som sedan blommade ut till lite av en besatthet. Boken heter Lonely Werewolf Girl och är skriven av skotten Martin Millar.

Titel: Lonely Werewolf Girl
Författare: Martin Millar
Genre: Skräck 

Språk: Engelska
ISBN: 9780749942830

Handling: 
Boken utspelar sig i nutidens Storbritannien och vi möter Kalix MacRinnalch, en varulvstonårsflicka med alla problem i världen. Inkluderat drogmissbruk, ätstörning och brustet hjärta. Och så har hon blivit förskjuten av sin släkt för att ha mördat sin pappa och är jagad av både varulvsjägare och familjemedlemmar. Hon är fragil som ett spindelnät och urstark som en ... varulv. Och så har hon inte en enda vän i hela världen.

Kalix jagas genom Londons gator av blodtörstiga jägare medan hennes syster, The Werewolf Enchantress, är upptagen med att designa kläder åt The Fire Queen. I de skotska höglanden förbereder sig Varulvsklanen för krig i MacRinnalch-slottet. Ni hör ju.

Det här är en omfattande berättelse om varulvar i modern tid. MacRinnalch-familjen innehåller eleganta varulvar, bekymrade tonåringsvarulvar, snälla varulvar, blodtörstiga varulvar, modedesigners, krigare, punkare, transvestiter, musiker och vad du än kan tänka dig. En hel klan av varulvar som hamnar i stora och små konflikter överallt från London till de skotska höglanden och flera dimensioner bortom vår.

Tankar:
Jag köpte den här boken i slutet av sommaren i en rasande abstinensattack efter att ha läst den sista tillgängliga True Blood-boken. Jag längtade efter vampyrer, varulvar, älvor eller vad som helst som kunde släcka Sookie-törsten. vid ett besök i Akademibokhandeln i Nordstan sprang jag på det här omslaget och slog till.


De första hundra sidorna eller så var en stor besvikelse (inte Sookie-likt alls) och jag lade boken på hyllan ett tag. Efter någon månad gav jag tegelstenen (608 sidor!) ett nytt försök och den här gången kom jag långsamt framåt, några sidor per kväll. Jag kämpade och kämpade och så fram emot sista tredjedelen i boken hände något och jag blev som uppslukad! Jag sträckläste resten under några sena nätter och nu funderar jag på att köpa uppföljaren Curse of the Wolf Girl.

Betyg: 3/5
Är du road av något juvenila skräck-/fantasyböcker, har tålamod med en seg inledning och inte skräms av 600 sidor på engelska tycker jag absolut att du ska läsa Lonely Werewolf Girl. It's a treat! Hade det inte varit så svårt att ta sig igenom första tredjedelen hade boken fått en fyra.

Thepas tipsar - skräckläsning

En mörkrädd pojke - både bra och dålig på något vis.

För några dagar sedan läste jag en bok som fick det att  krypa i kroppen på mig. Inte under tiden jag läste men när sista sidan var vänd mådde jag mycket märkligt. Jag var lite illamående och hade en så konstig overklighetskänsla som jag inte kunde skaka av mig på flera timmar. Det låter kanske obehagligt, och det var det också, men blir jag så påverkad av en bok så är den inte helt värdelös. Just i det här fallet var det alla lösa trådar och ovetskapen om vad som egentligen hände som fortfarande får mig att gå och grubbla över handling och detaljer. Jag fick inget closure, ingenting knöt ihop säcken.

Det är alltså En mörkrädd pojke av Justin Evans jag talar om. En debut som skrevs på caféer i New York under författarens lediga stunder under fem års tid. Jag gillar't. Det får mig att tro att vem som helst kan bli författare. Kanske även jag. (Nej).

Titel: En mörkrädd pojke (Original: A Good and a Happy Child)
Författare: Justin Evans
Genre: Skräck
ISBN: 9789174290905

Handling:
George Davis kan inte ta i sin nyfödda son. Han kan knappt titta på honom och när hans äktenskap till slut havererar till följd av detta tvingas han till en terapeut. Där nystas hans barndom upp genom anteckningar som han skriver ned i en dagbok han fått av terapeuten, och den ena mörka och skrämmande händelsen efter den andra kommer upp till ytan. Vad var det egentligen som hände när George var elva år?

Tankar:
I handlingen bollas man fram och tillbaka mellan dåtid och nutid medan en allt tydligare bild målas upp av vad som faktiskt pågick - och pågår. Man lovas att snart, snart ska man få veta vad för monster från det förflutna som gör att George inte kan röra vid sitt eget barn. Allt ska bli klart som korvspad.

Men nej. Efter att jag läst boken vet jag fortfarande inte vad som var "på riktigt" och vad som var hjärnspöken. Alla händelser kan ses från minst två håll och man får aldrig veta vilket som är det riktiga. Det är väl det som är både det braiga och det dåliga med boken egentligen. Det är de lösa ändarna som gör att jag fortfarande grubblar - men de ger ändå känslan av ett hafsverk. Lite slarvigt och kanske till och med misslyckat. Han har så mycket fakta och har gjort så mycket research. Se själva på hans hemsida. Han vet vad han talar om men han får inte ihop det riktigt i romanform. Trådarna är för lösa.

Författaren har inte fått ihop det. Eller? Är det kanske precis det han har? Kanske var det här grubblandet och obehaget precis önskad effekt. I så fall - hatten av. Jag vet inte vad jag ska tro. Jag vill veta hur det ska vara. Jag vill maila författaren och tvinga honom att berätta. Jag blir knäpp av att inte veta!

Betyg: 3/5
Vill du läsa en bok med lite mer suggestiv skräck som milt sagt inte skriver dig på näsan, så rekommenderar jag Justin Evans debutroman. Betyget hade blivit högre om inte den där lilla naggande känslan av misslyckande fanns där och störde.