Besatt och jag gillar det

Som många av er vet är jag en person som med jämna mellanrum blir besatt av saker. Fixeringarna kan handla om olika saker (skådespelare, kungar eller musiker) och pågå olika länge (ett par veckor, månader eller över ett år), men en sak har de gemensamt: jag blir helt uppslukad, och när en fixering är slut kommer strax en annan. Så har det sett ut så länge jag kan minnas. Jag antar att det är min nördpersonlighet.

För ett par veckor sedan bleknade min besatthet av en viss handbollsmålvakt sakta bort och livet blev plötsligt lite blekare. Lite mindre spännande och liksom... färglöst. Jag väntade tålmodigt på att nästa fixering skulle manifestera sig och nu är den här: Tv-serien Revenge, eller rättare sagt karaktären Nolan Ross som spelas av Gabriel Mann.

Plötsligt fanns det där pockande intresset där, och som en liten skolflicka sitter jag och bläddrar bland bilder och googlar utav hjärtats lust för att hitta smaskiga fakta-godbitar. Som en tok letar jag upp varenda film och serie han varit med i. En del verkligen jättedåliga, men det är som med pizza ni vet?

Låter det lite barnsligt - eller rent av lite rubbat? Jovars, men jag tycker faktiskt mest att det är roligt. Spännande och utvecklande. Jag menar, tänk så många filmer, skivor, böcker och serier jag hade missat om jag inte följt spåren min besatthet lett mig till? Jag hade inte kunnat mycket om amerikansk punkhistoria, vampyrer, Sävehof-spelares adresser eller Henrik den åttonde i alla fall, det kan jag lova.

Leve nörderiet!

Nya seriebesattheten

Jättebra.

Fringe! Så himla bra. Nu när jag sett alla avsnitt av True Blood, väntar på Game of Thrones, bara får ett avsnitt Vampire Diaries i veckan och för tillfället är lite trött på Sons of Anarchy har jag en ny besatthet.

Geoff

Theodore har en ny sagofavorit. I Den stora Richard Scarry-boken finns en saga om en räv som heter Rudolf. Han är flygfantast och har flera hangarer med flygplan, helikoptrar, luftballonger och zeppelinare. Theodore är helt galen i "Geoff" och vill att vi läser den lilla sagan om och om igen. Minst tre gånger i rad. Idag har jag läst Geoff fem gånger. Första tre gångerna klockan halv sju imorse.

Min nya seriebesatthet

V 2009 på skärmen och naturgodis i påsen. Fried chicken i magen. Värsta bästa kvällen.

Stora dagiskillen

Nu är det bara lite mer än en vecka kvar innan min lilla bebis ska börja på dagis. Är inte det helt sjukt? Håller inte ni som läst bloggen lite längre med om att det var typ ett halvår sedan han föddes? Högst. Hur som helst så är han stora killen nu och stora killar börjar på dagis. Hittills har vi föräldrar ingen ångest alls över det utan tror att han kommer att stortrivas bland alla barn och allt roligt som finns att göra.

Vi har börjat se över saker som behöver fixas inför första förskoledagen. Namnlappar har beställts, regnkläder köpts och viktigast av allt - en ny liten ryggsäck hänger i hallen. Klart man måste ha en ny ryggsäck första dagen i skolan. För han börjar ju faktiskt förskolan.

Kolla in coolaste ryggan i Gamlestaden.

Och kolla in coolaste killen i Gamlestaden. Han gillar faktiskt sin nya ryggäck och ville ha den på sig flera gånger. Mammas lilla söta docka!

En annan sak stora killar år göra är att åka till Liseberg och faktiskt åka lite karuseller. Det regnade men det gjorde ingenting för Theo hade ju bästa regn-setet. Först åkte vi Kaninresan och det var lite spännande, men det var först när vi stod i kön till Farfarsbilarna som det blev roligt på riktigt. Pojken sträckte sig efter bilarna och pekade och hojtade. När vi väl satt i en av dem var det så roligt att han studsade i mitt knä. Självklart styrde han duktigt i kurvorna.

Mamma och pojke åker Farfarsbil. Stor succé.

Regnkläderna invigdes alltså på Liseberg men även idag kom de väl till pass då vi tog en liten Bobby car-tur till lekparken mitt emot dagis. Det var första gången vi kom på tanken att knyta ett snöre i bilen och dra Theodore - så att vi skulle ha lite bättre koll på var han tog vägen, och för att han inte skulle bli trött i sina små ben, och för att det skulle gå lite fortare. Han var stormförtjust. Det här var till och med bättre än Liseberg.

Om man har en Bobby car och en sydväst spelar det ingen roll att det regnar.

Snart kommer vi att gå den här vägen varje morgon.

När man är så stor och duktig blir man ibland lite trött. Då är det skönt att lägga sig på en kudde i soffan och kolla lite på teve som de stora gör. Själv ska jag omgående lägga mig i sängen och läsa bo nummer åtta i Sookie Stackhouse-serien. Hade det inte varit för den förträffliga Sushila hade jag haft små-ångest över att alla åtta böckerna väldigt snart är lästa - men hon har mycket vänligt lånat ut flera short stories och bok nio och tio till mig. God bless the child.

Varning True Blood-spoiler! (och stickning)

Ni som inte vill veta vad som händer i TB-böckerna från bok tre (säsong tre i tv-serien) och framåt bör sluta läsa nu.

Ok, har ni fattat? Sluta nu. Här. För på nästa rad kommer jag att babbla saker om vad som händer i de kommande böckerna. Inte för att allt stämmer mellan bok och serie men en del är detsamma och eftersom vi ännu inte vet vad så råder jag er att inte läsa mer. Ok? Nå:

Gah! Jag kan inte fatta att Sookie och Bill inte är ett par längre! Jag har just börjat på bok nummer fyra och förutom alla andra konstigheter som pågår är Bill i Peru och Sookie singel. Alltså. Jag vet att det är Sookie som är huvudfiguren och att bok nummer tre var full av snaskigheter som skulle vänja en vid att Bill inte längre var number one, så att säga. Men! Sookie och Bill är ju Sookie och Bill och det är det som är TB! Det är så det alltid har varit och nu är allt ställt på huvudet i min lilla TB-värld. Kanske är de tillsammans igen i slutet av boken. De är ju trots allt Sookie och Bill.

Ja, jag har en tendens att grotta in mig i olika ämnen och företeelser och blir helt hooked och världsfrånvänd i perioder. (Ramones, Danzig, stickning, Henrik den åttonde ... till exempel) Men det gör ingenting. Det är en del av min charm tycker jag. Helt klart. De i min omgivning får hänge sig eller stå ut.

Förutom att läsa och förfäras har jag stickat lite. En liten mössa matchande den grå koftan är färdig och en ny kofta sitter på stickorna. En mörkgrå/blå sån här. Dessutom stickar jag på ett par ljust ärtgröna tumvantar åt Edward.

Det var allt för ikväll. Imorgon bjuder jag på en film av Theodore som äter gröt till frukost.

Fina minnen

Har ni tre och en halv minut till övers tycker jag att ni gott kan se det här roliga klippet från Eddie Izzards roliga show i Göttelaborrg den 20 december. Den jag var på.

Kommer ni sedan på att ni har lite fler minuter som ligger och skräpar tycker jag att ni ska se lite fler tub-klipp från showen. Jag har länkat åt er här.

Visar det sig sedan att

a, även ni inser att Izzle Dizzle är den roligaste mannen på jorden

b, ni har kollat alla bloggar och läst aftonbladets skvallersidor från pärm till... eh frame till frame, och ändå vill slösurfa lite mer

så rekommenderar jag att ni kollar på några äldre klipp. De är också skratta-högt-roliga. Här har jag fixat så ni har en hög att browsa bland.

Och för er som ändå inte har fått ert skrattsaldo fyllt kan jag rekommendera Mitch Hedberg. Det finns tyvärr bara gamla klipp för ha gick sorgligt nog och dog för ett par år sedan. Mycket sorglig historia, men en mycket rolig man! Här finnes klipp.

:)

Inatt drömde jag för övrigt att jag träffade Nick Cave. Han var ung och osunkig och hängde med min pappa. Jag gjorde bort mig lagom mycket men var lycklig.

Han såg ut ganska precis så här. Men han rökte inte.

Jag plöjer vidare i ämnet

Igår var jag på biblioteket (åh så jag älskar biblioteket!) och lånade med mig sju böcker på temat Tudor-dynastin. Kroppen riktigt spritter av läslust och det var riktigt länge sedan. Jag har just börjat på en bok om Henry VIII:s sex fruar och vill bara läsaläsaläsa på alla mina lediga stunder. Idag har jag dock lovat jobbet att baka morotskaka och mannen att plocka tvätt så mycket läsning hinner jag nog inte med innan jag somnar som en stock. Jag måste ju hinna titta på vår nya gigantiska tv också! Yes, vi köpte den. En 40-tums Samsung står nu på tv-bänken och blänker.

Kunglig engelsk historia

eller: Thepas älskar drottningarna.


Jag har aldrig haft någonting till övers för kungligheter. Vare sig svenska eller utländska. Särskilt inte svenska. Utan att gå in för djupt i ämnet tycker jag inte att det finns någon plats för kungligheter i dag. Med detta sagt har jag nu utvecklat en lätt besatthet av de engelska kungliga Tudorerna. Jag skyller på att jag blivit hjärntvättad av min halvengelska sambo.

Det började med Elizabeth-filmerna och utvecklades lite med hjälp av ett par The Tudors-avsnitt. Idag såg jag The Other Boley Girl och nu är det kört. Tiden innan Tudorerna är alldeles för rörig för att jag ska hitta några favoriter men med början i Henry VII:s liv är den engelska historien så full av intriger och dramatik. Värsta Days of our Lives.

Jag tänker inte redogöra för all historia men jag har hittills läst in mig på tiden fram till Edward VI, brorsa till Elisabeth I. Wikipedia style alltså. Nu letar jag efter tips på böcker och filmer i ämnet. Alltså Tudors och framåt. Vet ni nåt bra?

Jag håller som bäst på att wikipedia och ladda ned de två Elizabeth-filmerna, för de ska jag se igen. Dessutom har jag hittat en serie i sex delar om Henry VIII:s sex fruar, en dokumentär om "Bloody Mary" och ännu en sexdelars serie om engelsk historia. Och så tänker jag se hela The Tudors-serien igen.

Ni som känner mig väl vet att jag har en tendens att bli helt besatt av saker. Tidigare har det varit musik- eller filmrelaterat (kommer ni exempelvis ihåg när jag enbart lyssnade på Ramones i över ett år? Eller när ingenting dög utom Nick Cave? Eller Johnny Cash). En del skulle säga att det är lite sjukligt. Jag säger att de kan sköta sig själva. Den här gången är det dessutom bildande - alltid något.

Nu har jag inte tid att blogga mer. Jag ska se ett Formel 1-lopp medan jag stickar på Laminaria, som för övrigt är omdöpt till Elizabeth I. Det är inte så långsökt som det låter. Jag stickar ju en Henry som sambon ska ha runt halsen på bröllopsdagen, runt min hals ska Laminaria viras. Alltså Henry är Henry VIII och nästa stickning, den kvinnliga tronföljaren blir min favorit, Elizabeth I. Jag heter dessutom Elisabeth i tredenamn. Fullkomligt logiskt och självklart.

Henry VIII är trög och tråkstickad, Elisabeth I är komplicerad men en fröjd för stickfingrarna.