Min älskling är hemma igen!

Igår kom han äntligen hem, min lilla solstråle. Jag var lite nervös och rädd för att han kanske inte skulle bli glad att se mig, eller inte känna igen mig. Jaja, inte så troligt kanske men man vet ju aldrig när ens lilla bebis inte varit borta förut. Jag behövde i alla fall inte oroa mig det minsta för lilleman blev överlycklig och kramade mig jättehårt. Mammas lilla älskling!

Idag är det midsommar och vi har varit i Slottskogen och firat. Där mötte vi upp Frank och Thea och deras kamrater.

Jag skulle kanske ha druckit ett glas vin om jag inte varit "lite trött" efter en after work som varade till två timmar in på fredagen. Hejdlöst trevlig för övrigt.

Nu är jag dock fit for fight och ser med längtan fram emot kvällens middag bestående av kött och ost typ.

Lite senare ska jag se om det blev några bra bilder från midsommarfirandet. I så fall kommer en bilduppdatering. Nu ska jag läsa lite Carl-Johan Vallgren här ute på gården medan jag väntar på att Theo ska sova klart i vagnen.

Plupp

Jenny, kommer du ihåg när vi hade vår Pulp-revival och var fulla och skrik-sjöng den här låten jättefalskt på Sticky Fingers? Det var dagar det.

Sol sol sol och vitaminer

Idag är det soligt och fint igen här på Sveriges framsida. Vi planerar att åka in till stan och äta glass efter nästa matning.

Igår var det valborgsmässoafton och det firades med provning av billiga öler och fotboll. För de andra alltså. Stefan bjöd in några av sina vänner till vår innergård och där hade de en gissningslek där man skulle dricka öl och i blindo gissa vilken det var. Det var tydligen svårt. Jag drack vatten och åt vindruvor. Efter ölen (det blev totalt tre var) skulle det spelas fotboll men Theo fick inte ro bland alla öldrickande människor så han och jag gick in och tittade på tv istället. På kvällen kom pappan hem alldeles blåslagen av fotboll och full på fyra öl (!). Så går det när man slutat festa för länge sedan, man blir billig i drift.

Och så lite nyheter. Theodore var på BVC igår och han har vuxit duktigt på längden och bredden. Nu är han 55 cm lång och väger 4210 g. 200 g mer än förra veckan. Dessutom kom en barnläkare in och tittade till pojken för han är fortfarande ganska gul. Eftersom vikten ökar så bra tyckte läkaren inte att der var någonting att oroa sig över. Tydligen kan barn som helammas bli lite gula. Det känns skönt att slippa oroa sig över det.

Förutom vägning och mätning fick vi nu rekommendationen att börja med d-vitamindroppar och pojken fick de första fem dropparna nu i förmiddags. De gick ned utan några protester. Stora killen! D-vitamindropparna är alltså de gamla ad-dropparna men utan a. De togs bort runt 2006 pga att de ansågs onödiga, dessutom ändrades användanderekommendationerna från vintertid upp til fem år till året runt upp till två år. Så nu vet ni det.

Och så till en helt annan sak. Jag har glömt att skriva om hur kroppen förändrats efter graviditet och förslossning, och många är nyfikna. Alltså under graviditeten förändradesju allt ganska radikalt så det orkar jag inte gå in på, men jag kan göra en snabb jämförelse mellan nu och i somras, innan jag blev gravid.

Av förlossningen känner jag inte speciellt mycket längre, och jag har egentligen aldrig gjort det. I början hade jag ont efter ryggbedövningen men det gick över på ett par dagar. Det enda jag känner av ibland är att bäckenbottenmusklerna är svaga och att det liksom "tynger ned" lite när jag går på toa. Jag har fortfarande lite ont av foglossningen och bäckenet låser sig lätt om jag exempelvis ligger länge på samma sida. Jag får fortfarande ont i ryggen om jag går längre stunder. Det märks verkligen att alla muskler i rygg och mage är totalt förslappade.

När det gäller kroppens utseende vet jag inte riktigt hur den förändrats eftersom jag ser mig själv varje dag i spegeln och alltså inte märker någon större förändring. När jag träffar någon som inte sett mig på ett tag kan jag fråga. Dock kan jag känna vissa skillnader. Jag väger ungefär fyra kilo mindre nu än innan jag blev gravid. Det gör inte så jättestor skillnad eftersom jag har rätt många kilos övervikt men det är skönt att slippa ha en massa babykilon att gå ned. Jag vet inte om kroppen är helt tillbaka till det normala ännu eller om den fortfarande ska dras ihop och så. Jag vet inte hur lång tid det brukar ta. Det jag märker är dock att mitt ansikte och mina armar är ganska mycket mindre än i somras. Skjortärmar är mycket mindre tighta än då. Magen och brösten är större än innan, armar och ansikte är mindre, höfter och rumpa är ungefär samma tror jag och jag får på mig mina ringar igen så händerna är tillbaka till normalt.

Nu anropas mjölkcentralen...

Bilduppdatering från semestern

Sambon leker vid någon slags skulptur intill kyrkan i min hemstad Kungsängen.





















Det lyckliga paret i Stockholm.





















Det lyckliga paret och Jenny i Stockholm.





















Sambon är king ofthe world på väg till Riga.





















Det lyckliga paret på väg till Riga.





















Kryssningsdrinkar.


























Efter kryssningsdrinkar.





















Sånt uttråkade vuxna gör i väntan på buffén.





















I Riga kan man äta pannkukar.





















Edward bakar bananmuffins.

Sista ångestfyllda veckan dallrar mot sin mitt

Gah! Hur kan det här vara sista semesterveckan? Va? Hur kan jag redan ha varit ledig i tre och en halv vecka? Va? Jag har ju inte hunnit vara ledig ännu! Det finns en massa jag vill göra som jag inte hinner med. Det här har jag dock avklarat:

• Myst med lilla familjen när Edward var här i två veckor.
• Träffat nya brorsdottern.
• Shoppat i Riga.
• Varit sjösjuk på en båt.
• Träffat världens bästa Jenny.
• Bokat hotell och bröllopsresa.
• Gjort klar nästan alla bröllopsinbjudningar.
• Sett bra och dåliga filmer.
• Lyssnat på fin musik.
• Umgåtts i par.
• Bjudit på vår drömlägenhet.
  
• Stickat en socka och två vantar.
• Ätit god mat och druckit god alkohol.
• Sovit lagom mycket.
• Dansat tryckare inför publik för första gången sedan lågstadiet.
  

Sammanfattningsvis bjuder jag på lite blandade bilder från de senaste tre veckorna.

Eller... bilderna kommer senare för blogger verkar inte vilja samarbeta alls.

Sommar, sommar, sommaaaaar

Det som jag trodde skulle bli en midsommar i sjukdomens tecken blev faktiskt riktigt mysig. Vi blev hembjudna till en av sambons arbetskamrater som bara bor två hållplatser bort. Jag tänkte: Shit the same, jag peppar mig med värktabletter och hänger på. Vi var inte säkra på om vi var de enda bjudna men vi visste däremot att det var sprit inblandat. Det visade sig att det var vi och värdparet som åt middag och drack drinkar. Och åt massor av jordgubbar. Det var väldigt trevligt och vi kom inte hem förrän efter tre på natten.

Halsen höll sig i schack och när jag vaknade på morgonen mådde den nästan helt bra!

Idag har vi städat och ätit god mat. Ett gäng dinkelfrallor står på jäsning och ska alldeles strax in i ugnen. Medan de gräddas ska jag sticka ett par varv på Laminaria. Den är jätterolig och det är synd att jag inte gillar sjalar för jag vill sticka fler tror jag. Eller egentligen är det stora sjalar jag inte gillar men den här finns ju som liten... jag tänker använda en som en halsduk. Vet ni fler mindre sjalmönster?

Idag tycker jag att alla som bor i Göteborg ska gå till Fröken Olssons och fika

... för imorse fick jag ett så fint mottagande där när jag skulle köpa min bakisfrukost. Ja, jag var visst ute på lite reklambranch-stohej igår. Tjejen i kassan var så gullig och trevlig att jag typ vill gå dit och handla igen och igen bara för att.


För övrigt är Edward och hans farmor hemma hos oss den här veckan och det är jättemysigt. Synd bara att jag måste jobba och missar nästan allt kul men imorgon ska vi banne mig till Liseberg. Bildredovisning kommer förmodligen på söndag.

Ok då. Ingen mössbild den här helgen.

Jag är dålig på att hålla mina bildlöften märker jag. Må så vara. Jag tror att jag väntar med att fota mössan tills de fingerlösa vantarna är färdiga, så ni får se hela setet.

Helgen har i alla fall varit fin... och ond. På fredagskvällen blev jag överraskad av min älskling som hade köpt en massa goda ostar som vi åt efter en tomatsoppemiddag under nya filten i soffan. Mysigt! På lördagen åt vi amerikans brunch, köpte lekkläder till Edward och såg Laakso på Sticky Fingers. Det var en fin dag och kvällen var så rolig!! Eftersom jag inte festat på ungefär hundra år blev jag så klart alldeles för full och stod längst fram och skrek med i alla texter men det är så det ska vara. Jag lyckades dessvärre trampa snett med foten samtidigt som en fellow konsertbesökare trampade på samma fot. Aj. Den gick inte att stödja på alls och min älskling slängde in mig i en taxi och vi var hemma på två röda. Det var så det kändes i alla fall. Natten var mysig och vi sov bra. Morgonen var inte så bra, när bakfyllehuvudvärken lagt sig växte en magkatarr-attack fram. Större än jag någonsin upplevt förr. Det var verkligen inte roligt men efter ett par timmar av lidande och en Omeprazol lyckades jag somna om.

Jag har varit väldigt ynkig med trasig fot och mage, men har man världens finaste blivande man bredvid sig är det inte så illa i alla fall. Nu sitter han på tåget och jag kan knappt vänta tills det blir helg igen!