Min älskling!

Nu är han här, och på en torsdag! Imorgon är arbetsintervjun. Håll tummarna!

Och garnet från Garntorget är också här... eller på postuthämtningsstället. Så i helgen blir det februarisockstickning. Det svarta Alaska-garnet till luvtröjan är slut så jag måste köpa mer... kanske nästa vecka. Det är inte som att jag inte har annat att sticka på...

Stickfasthet

Jag stickar nästan aldrig provlappar. Jag bara stickar och hoppas på att det blir bra. Jag är en mycket lat stickerska. Jag är mycket lat, punkt. Jag stickade visserligen en provlapp till gardinen för att se hur många maskor jag skulle lägga upp för att få rätt längd. Jag har inte stickat någon provlapp till luvtröjan. Däremot har jag mätt 14 maskor i arbetet och sett att det fattas ungefär en cm per 14 maskor. Därför stickar jag en storlek större och hoppas att tröjan passar. Om inte får jag väl ge bort den till någon som kan ha den. En stickläxa lärd och någon som blir glad. Inte illa.

Ibland är grodning en bra sak

Jag repade upp luvjackan. Det kändes verkligen inte bra och det gnagde i mig. Det var egentligen inte det gröna utan spräckligheten. Hade den varit helgrön hade det varit ok, men jag gillar verkligen inte spräckligt. Jag gillar inte spräckliga eller flerfärgade garner heller. Jag vill bestämma mina färgskiftningar själv helt enkelt. Jag hade också problem med att tröjan blev så tjock... styv liksom. Nej, det kändes inte bra. Nu har jag alltså rivit upp den (det var ett riktigt hästjobb) och det känns skönt. Jag bestämde mig för att skippa Alpaca-tråden helt och hållet och bara köra med den svarta Alaskan. Då blir tröjan både helsvart och lite tunnare. Jag har stickat fyra-fem varv och det känns mjukt och fint! Hoppas bara att den inte får helt fel storlek och form nu. Jag märker att garnet har börjat ludda lite efter upprepningen och det får mig att oroa mig för hur den ska bli när den används. Jag misstänker att den kommer att noppra sig, speciellt på undersidan av överarmen. Finns det några knep? (Förutom att skaffa smalare överarmar).

Jag ser att bilder på Monkey-sockorna önskas. Jag är ledsen men jag orkar inte fota nu och jag hoppas därför att det går bra med en gammal bild på en av dem... den andra ser precis likadan ut men med tvärtom-randning, dvs vit häl istället för grön osv. Sorry.

Apklar

Tjoho! Jag klarade att sticka ett par sockor på en månad. Och då hade jag fem-sex andra aktiva stickningar samtidigt. Och så började jag i mitten av januari. Jag ser fram emot att sticka nästa par och väntar väntar väntar på att garnet ska komma!

För övrigt börjar jag få ont i halsen och huvudet. Det är de där barnbacillerna. De är livsfarliga!

Stickning, sjukt barn, shopping och infall

Nu har en helg gått igen. Var det inte just fredag? Satt jag inte precis här på den här stolen framför den här skärmen? Ändå känns det som evigheter sedan. Konstigt det är med tidsuppfattning.

Jag har i alla fall haft mysigt med familjen i Munktorp. Lillpojken var sjuk och till följd av det var humöret minst sagt svängande. Glad och sprallig en stunden, grinig och trotsig nästa. Vi parerade de flesta problemen och det var inte för jobbigt ändå. Vi hann med att baka semlor och åka till Busborgen men mysigast av allt var nog att se på Ice Age med liten sjuk raring i knäet.

Jag har hunnit sticka en del också. Jag kunde såklart inte hålla mig utan började sticka på luvtröjan redan på tåget. Jag är inte 100% säker på att det blir bra ännu men jag stickar vidare och känner efter ett tag till. Det verkar i alla fall bli mer av en luvjacka än luvtröja för den blir rejält tjock.

Förutom jackan har jag även nästan stickat klart monkey-sockorna, det är bara lite fästning av trådar kvar och det fixar jag ikväll. Det ser alltså ut som att jag hade klarat i alla fall den här månadens stickning i tid om jag varit med i Sockklubben. Jag har faktiskt bestämt mig för att testa mig själv och skuggsticka sockorna. Hänga med lite sådär utanför klubben men sticka samma. Det blir spännande att se hur det går. Jag har i alla fall beställt mocca-färgat Opal-garn till nästa par som jag tror blir mycket finare än Monkeysarna (som jag inte tycker är så fina egentligen).

Det var stickningen, eller nästan i alla fall, för sent omsider har jag nu ett paket att skicka till mottagaren av mitt mjukdjur i Mjukisbytet. Det ska sättas ihop ikväll och skickas imorgon med goood marginal till den 31 januari (hehehe). Det blir nog jättefint i alla fall, jag hittade några fina saker att skicka med när jag var ute och spatserade på lunchen. Då uträttade jag även ett hemligt ärende och fick ett plötsligt infall och gick in till en frisör och klippte luggen. Den blev som vanligt lite för kort (jag vill ju ha den till ögonbrynen säger jag ju) men det växer till sig på ett par veckor. Jag brukar ha sån här lugg från och till och så har det varit i tio år eller så. Jag tröttnar helt enkelt på den där nedrans gardinluggen som hänger som en sned... eller jag menar snedluggen som hänger som en gardin. Nu vill jag bara snabbspola två veckor...

What's my Age Again?

Hos ClaraSofia hittade jag ett ålderstest. Hur gammal är jag egentligen?

Vad jag känner igen mig i:
Barn:
( ) jag älskar tv-spel
( ) min favoritglass är dajm
(x) jag föredrar hårda paket
( ) jag bor hemma hos mina föräldrar
(x) jag tycker om tecknade filmer
( ) min favoritsylt är jordgubb
( ) jag tycker att pussar är äckligt
( ) jag tycker att tobbe trollkarl är rolig
( ) jag vet inte vad "sitt still" betyder
( ) jag har ett gosedjur i sängen
Summa: 2 / 10

Tonåring:
(x) jag svär ofta
( ) jag festar minst en gång i månaden
( ) jag tycker det är coolt att bli full
(x) Jag har finnar
( ) jag ogillar barn
(x) jag önskar mig pengar i födelsedagspresent
( ) jag har en kondomsamling
( ) jag kan inte vistas ute utan smink
( ) jag ogillar ansvar
( ) jag sover helst längre än till kl 11 på morgonen
Summa: 3 / 10

Vuxen:
(x) jag vill ha/har barn när jag blir stor!
( ) jag tittar alltid på aktuellt
(x) jag önskar mig saker till hemmet
( ) jag vaknar kl 8-9 utan väckarklocka
(x) jag tycker om äggula
( ) jag är gift
(x) det bästa med julafton är att släkten samlas
( ) jag tittar alltid på melodifestivalen
( ) när jag lyssnar på radio så hör jag på p4
(x) jag storhandlar
Summa: 5 / 10 (Räknas det att jag är förlovad? )

Tant:
(x) jag tycker om att lösa korsord
( ) jag har gråa hår
( ) jag har mycket rynkor
( ) jag lagar mat varje dag
(x) jag bjuder bara hem folk om det är riktigt städat hemma hos mig
( ) det första jag kollar efter i tidningen är dödsannonserna
(x) jag förstår mig inte på dagens ungdomar
( ) jag har barnbarn
( ) jag blir gladast av mjuka paket
(x) jag tycker om kokta grönsaker
Summa: 4 / 10

Barn = 2
Tonåring = 3
Vuxen = 5
Tant = 4

Så för att sammanfatta det hela: Jag är mest vuxen men ganska mycket tant. Lite tonåring och en aning barn. Känns alldeles utmärkt.

Nu gör jag det!

Jag har funderat och funderat sedan jag svarade på Hemlis3-frågorna. Varför ska jag låta mig själv stoppa mig själv från att sticka roliga saker? Va va va? Så idag gjorde jag det. Jag köpte garn till luvtröjan. Jag behövde inte ens sticka största storleken, jag mätte och allt!

Jag gillade dock inte tanken på en tunn, luftig och luddig luvtröja så jag bytte ut två trådar Drops Vivaldi mot en tråd Drops Alaska och en tråd Drops Alpaca (ja jag är lite galen i alpaca). Då blir den varm och mjuk men inte så himla luddig. Grejen är bara att typ allt i min garderob är svart eller grått. Jag är den typen tydligen. Jag vågade alltså inte slå på med något hysterisk och färgglatt till något så stort. Jag vill inte riskera att inte använda den för att den inte matchar med resten av garderoben. Kanske sen när jag stickat fler stora tröjsaker.

Hur som helst. De hade ingen svart Alpaca (!) så jag tog ett mörkgrönt nystan istället. Självklart hade jag hellre valt ett mörkgrått men det fanns inte. Nu börjar jag tveka lite angående den gröna. Skulle jag tagit brunt istället? Äh, det blir ju väldigt lite grön Alpaca tillsammans med mycket mer Alaska. Det kanske blir fint. Jag stickar en bit och ser. Jag vågade såklart inte köpa allt på en gång utan nöjde mig med tre nystan till att börja med.

Bah!

Idag känns min blogg tråkig, trots att det händer spännande, bra och fina saker här och där i livet (utan inbördes ordning):

Handbolls-EM pågår och den som känner mig (och vet att jag endast intresserar mig för två sporter: handboll och Formel 1) vet att jag sitter bänkad. Bra går det också och det ger mig minnen från fornstora dagar.

Stickningen är rolig och ostressad - rofylld skulle man kunna säga. Det enda jag stickat på är babykoftan och den har vuxit till lite mer än den storlek den var innan jag repade upp nästan allt. Den blir fin.

Det är torsdag, vilket betyder att imorgon är fredag, vilket betyder att jag får träffa mina älsklingar.

Jobbet är för närvarande acceptabelt.

Den nya inställningen till hållbar kosthållning känns stabil och har gett resultat.

På lördag ska vi baka semlor.

Mannens intervju såklart!

En rolig bok som jag snart läst klart alldeles för snabbt (jPod)

En spännande bok som jag får läsa efter den (boken om Joy Division som filmen är baserad på)


Nu blev min tråkiga blogg roligare. För mig i alla fall. Men hmm... den behöver något mer... En bild som piggar upp! Här får ni en bild på mig och mannen, tagen för nästan ett år sedan. Då var vi helt nya och tokiga. Jag är stolt över att säga att trots att vi inte är lika nya så är vi fortfarande tokiga. Tok-löjliga. Tok-självcentrerade. Tok-bra föräldrar. Tok-dåliga på att städa. Tok-dålig karaktär. Tok-snälla. Tok-gosiga, tok-busiga, tok-lekiga och tok-kära.

Rätt Oscarsnominering för en gångs skull!

Ha! Nu ser jag just på tv att just Juno blivit nominerad till flera Oscars. Hejja Juno!

Snyft och snörvel!

Jag har just sett årets bästa film. Det säger inte så mycket så här 23 dagar in på 2008, men filmen är från 2007 och det är banne mig det årets bästa film också! En varm och underbar komedi så långt från Dodge Ball och Dum och Dummare man kan komma. Lite cool brådmogen men naiv 16-åring. Lite Napoleon Dynamite. Massor av underbar musik. Tårar i slutet.

Alla som har ett hjärta bör se dem. Alla som har ett hjärta och tycker om Belle and Sebastian-musik måste se den.

Hemlis!

Jag har länge sneglat åt de där hemlisprojekten på stickamera.se. Det har verkat så roligt men jag har inte vågat vara med av olika anledningar. Mest för att jag inte sett mig som en del av stick-kulturen och den har verkat rätt läskig. Nu känner jag mig inte så utanför längre, jag har sett att man inte behöver sticka jämnt som en stickmaskin för att få kalla sig stickerska. Och man får faktiskt göra fel. Så nu, nu ska jag vara med i Hemlis3 och få skämma bort någon under 3 månader. Här kommer mina svar:

1. Vilken sorts garn tycker du mest om? (Ull, akryl, bomull osv.) Är det något material du absolut inte tycker om?
Jag har inte så stor koll på alla garnsorter. Jag stickar jättemycket i Drops Alpaca men det är nog mest för att det är det garnet jag tycker mest om av de jag prövat... och då har jag mest prövat Drops-garner. Ärligt talat så har jag fått väldigt väldigt mycket garn från släktingar och bekanta och de nystanen har ofta tappat sina etiketter så jag vet inte vad jag stickat med. Nu börjar dock (äntligen) det lagret ta slut och jag är öppen för det mesta. Det är roligt att få ett garn man inte använt förut och se vad man kan göra av det. Enligt mig är allt garn kul - utmaningen ligger i att hitta det perfekta projektet för det.

2. Vilka är dina favoritfärger?
Ojojoj. Det var en väldigt svår fråga. Jag ska försöka. När det gäller kläder och accessoarer till mig själv är det mest svart, vitt, klarrött och turkost som gäller... Nästan allt i min garderob är svart. Det är lite tråkigt ibland. Jag tycker mest om att ha en svart bas och lägga till någon färgklick. Saker ska matcha. När det gäller inredning är jag just nu tokig i 50-talspasteller. Tänk ljust turkost. Puderrosa. Mint. Vaniljgult. Blev någon klokare?

3. Är det någon färg du absolut inte tycker om?
Jag har väldigt svårt för orange av någon anledning.

4. Vilken sorts stickor tycker du bäst om/använder du helst? (Trä, metall, plast? Rundstickor, raka, strumpstickor?)
Jag älskar strumpstickor mest. Det går alldeles utmärkt att sticka med vanliga raka eller rundsticka också men måste jag ranka dem blir det nog

1. strump
2. rund
3. rak.

När det gäller material gillar jag att sticka i trä men inte mindre än 3 mm för de har jag bara av. Jag vet inte hur jag stickar, men av går de. Jag vill alltid ha fler uppsättningar stickor och jag önskar ofta att jag hade bättre ordning.

5. Hur länge har du stickat? Anser du dig vara nybörjare, avancerad eller mittemellan?
Jag har stickat i ungefär sex år med en del längre uppehåll. Så intensivt som jag stickar nu har jag gjort i kanske... ett eller ett och ett halvt år. Jag anser mig vara mittemellan rent generellt. Vissa saker är jag nybörjare på, annat kan jag bra.

6. Dricker du kaffe? Te?
Jag dricker faktiskt varken kaffe eller te. Jag dricker det självklart (med mycket mjölk) i sociala sammanhang då det passar sig men om jag måste välja en varm dryck blir det choklad. Eller vänta! Jag älskar chai-latte! Det är hur gott som helst och det har jag älskat sedan gymnasietiden. Annars tycker jag mest om mineralvatten. Med blåbär- eller granatäpplesmak.

7. Är du allergisk mot något?
Näe, faktiskt inte. Bara en viss penicillin-typ som jag aldrig kommer ihåg vad den heter.

8. Vilken slags musik tycker du om?
Rock, pop, metal, country.

9. Favoritgodis?
Allt. Jag älskar godis och det är min last. Är inte så förtjust i vit eller mörk choklad dock.

10. Håller du på med någon annan "skapande hobby", förutom stickning? (Spinna, scrapbooking, virkning osv.)
Jag försöker lära mig virka men det går ganska uselt. Jag pausar det ett tag. Annars jobbar jag med grafisk design så det håller jag ju på med rätt mycket. Jag gillar nästan allt slags pyssel och önskar att jag hade utrymme nog för att ta fram symaskinen utan att den belamrar hela hemmet. Jag skulle vilja kunna sy bättre. Eller, jag skulle vilja kunna sy, punkt. Nu på senare tid har jag upptäckt att pyssel med fyra och ett halvt-åringar är hur mysigt som helst.

11. Vad tycker du är roligast att sticka? Mössor? Sjalar? Tröjor? osv...
Jag har hittills nästan uteslutande stickat accessoarer. Vantar, mössor, sockor, påsar, gosedjur, babykläder. Sånt som går ganska snabbt. Nu har jag börjat våga mig på lite större projekt, som köksgardinen. Jag vill verkligen sticka en tröja eller cardigan eller luvjacka till mig själv men hindras alltid av att jag

1. oroar mig för passformen eftersom jag är, så att säga, lite kurvig

2. är snål och drar mig för att köpa många nystan av samma garn vid samma tillfälle.

12. Prenumererar du på någon sticktidning?
Nej det gör jag inte, men ibland köper jag dem för jag åker väldigt mycket tåg.

13. Har du något drömprojekt på önskelistan?
En stor filt. Rutig. Och så den där luvtröjan/-jackan/-cardiganen. Eller den här tröjan med många knappar.

14. Använder du pulsvärmare/handledsvärmare? I så fall, vad är ditt handledsmått?
Nej, jag har faktiskt aldrig riktigt förstått poängen med dem?

15. Tycker du om att sticka pulsvärmare?
Jag har aldrig stickat några. Eller ett par har jag nog gjort... för kanske tre-fyra år sedan. I rätstickning typ. Det var lite trendigt och rockigt då.

16. Stickar du sockor?
Yep!

17. Vad har du för fotstorlek? (T.ex. längd, omkrets på tjockaste stället.)
Jag har storlek 39. Mer exakta mått kommer senare.

18. När fyller du år?
Jag fyller år den 13 juni.

19. Stickar du med pärlor?
Jag har aldrig prövat men skulle vilja. Jag funderar på att testa ett riktigt enkelt mönster för jag vill lära mig. Jag ska gifta mig någon gång inom ett år och skulle vilja sticka en sån där liten påse att ha som väska. Jag såg en jättefin med pärlor på Ravelry...

20. Vilken slags böcker (ej stickning) läser du helst? (Deckare? Fakta? Romaner?)
Jag älskar att läsa, men nu för tiden tar stickningen överhanden. Det går i vågor. Mest av allt tycker jag om att läsa biografier om intressanta människor. Oftast musikrelaterade. Mina favoriter i den genren är en Johnny Cash-biografi och The Dirt om Mötley Crüe. Annars tycker jag om skönlitteratur. Min favoritbok i den genren är Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren.

Sockblockare - uppdatering

Nu har jag kollat upp det här med sockblockare lite noggrannare och insett att jag absolut inte är villig att betala 25-30 dollar för ett par. Nope. Vill jag ha ett par får jag göra dem själv. Jag har sett ett par exempel där de gjorts av såna där trådgalgar och ett par som gjorts av kartong. Vi får se hur jag gör eller när jag gör dem men en styvare kartong låter bra. Då är det bara att mäta längden på foten och omkretsen (så att man får höjden på fotdelen).

Sötnosar!

Tusen tack för alla hållna tummar och tips på sockblockare!

Efterlysning

Var kan man få tag i en sån där sock-blockare?

Grodning

Jag hade ju lyckats med två misstag i babykoftan och bestämt mig för att det inte gjorde någonting. Nu har jag ändrat mig. Hur lat får man bli egentligen? Jag hade stickat ena framdelen och ungefär en fjärdedels arm. Nu är stickningen ca 5 cm lång och det känns rätt och befriande. På något sätt blir jag mindre stickstressad när jag har så många olika stickningar på gång samtidigt. Det låter motsägelsefullt men vetskapen om att jag inte har någon brådska och att jag kan byta till en annan stickning när jag tröttnar på den första är skön. Nu blir koftan mycket finare och jag behöver inte störa mig.

Hahaaa!

Ni behöver inte anstränga era hjärnbalkar med att fundera ut vilka ni känner som jobbar på SKF. Han blev kallad till intervju idag. Vad det betyder vet vi inte. Det får vi se.

SKF någon?

Det är möjligtvis inte någon som känner någon som känner någon som jobbar på SKF här i Göteborg? Mannen har läst på om företaget och är väldigt sugen på att jobba där. De har tydligen en väldigt trevlig företagskultur med utbildningar och en vilja till utveckling. Han har skickat in en spontanansökan som mottagits men det skulle vara toppen med ett gott ord till rätt person. Någon som kan hjälpa? Detaljer om vad han gör/kan osv kan fås...

Waits

Jenny! Kommer du ihåg "What's he building in there?" som vi brukade skoja om på MTV när vi var små? Det är Tom Waits. Nu tänker du säkert sådär "men hallå det där visste ju typ alla i hela världen före dig" men så sen är jag. Det är han i alla fall och han är för övrigt helt underbar på ett Nick Cave-aktigt sätt. Jag är efterbliven men jag har inte fattat det förrän nu. Hur kunde jag till exempel missa att han skrivit en av mina favoritlåtar "Ruby's arms"? han gör dessutom Ramones-covers (och Daniel Johnston-covers. I alla fall en). Och så gör han mörka farliga och deprimerande kärlekssånger med industriellt cirkusljud och ultimat whiskeyröst. Då smälter jag till en liten pöl på golvet.

Jag är musikhistoriskt efterbliven men så är det.

Stickryck!

Hoppsan! Plötsligt fick jag bara ett stickryck och gjorde klart ett par projekt jag har haft liggande alldeles för länge. Ett par restgarnsvantar och Johannas stickkalender (samma stavningsfråga här?) blev äntligen klara! Jag bjuder på bilder och passar på att visa upp den färdiga ensamma Monkey-sockan, babykoftan och en påbörjad grytlapp. Jag har gjort två nesliga fel i koftan men jag är alldeles för lat för att orka repa upp. Babyn kommer inte tycka sämre om mig för det.

Sport och stickning

Så var det söndag igen då. Suck. Varför måste det finnas söndagar? Varför måste det finnas dagar då jag och min älskling måste säga hejdå? Suck suck suck.

Den här helgen har det blivit en massa sport på tv och stickning i händerna. På tv var det handboll och skidor. Handboll för att det är den roligaste tv-sporten någonsin och skidor för att det inte finns någonting intressant över huvud taget att se på. Men 15:30. Då blir det match igen. Vinna eller försvinna.

På stickningsfronten knappt något nytt. Gardinen har legat helt oarbetad hela veckan, likaså löparen. Babykoftan har fått ett framstycke och en fjärdedels ärm. Monkeysocka nummer ett är färdig och alla trådar är fästa. Jag är inte alls nöjd med tån, annars är de ok. Nummer två är precis påbörjad. Grytlapp nummer ett blev inte som jag ville och jag har börjat på en ny nummer ett.

Annars har vi varit hemma så mycket som möjligt och lyssnat på vinden utanför fönstrena. På fredagen handlade vi mat annars är enda besöket utanför dörren en liten promenad till ICA för att köpa lime och lite lördagsgodis (för det får man när man tar ett steg i taget. Första steget blir att köpa mindre godis och bara på lördagar. Det blir nog iofs första och sista steget för jag tror inte på att vägra sig själv sånt man verkligen tycker om. Då är det bättre att få det man vill ha men i kontrollerade mängder. Som exempelvis 100g godis på en lördag).

Frukt och bantning

Någon kommenterade mitt fruktintag och frågade mig om jag bantar. Nej, det gör jag inte. Bantning är ohälsosamt för kroppen både mentalt och fysiskt. Däremot försöker jag äta lite nyttigare och bryta en lång period av dåligt ätande och noll fysisk aktivitet. Det har jag gjort många gånger i livet med varierande resultat. En gång gick jag ner 20 kg på ett år. Det var ett bra resultat. Nu är alla de kilona tillbaks av olika anledningar och jag börjar känna att de (och fler kilon som ska bort efter de 20) begränsar mig mer än någonsin. Jag är förlovad och ett bröllop är inte otänkbart inom ett år eller så. Då vill jag inte känna mig som en padda som inte får plats i en fin klänning. Dessutom vill jag ju som bekant ha barn (bonussonen förtjänar faktiskt lite syskon) och i mitt nuvarande skick vet jag inte om kroppen klarar av en graviditet.

Allt det här behöver inte hända nu. Jag har tid på mig och tar det lugnt. Jag har inte börjat träna ännu utan tänker ta upp simningen när mitt gymkort går ut jag kan få ett nytt från jobbet. Då blir det simkort. När det gäller ätandet har jag börjat med att försöka ta bort fikandet och ute-ätandet. Så lite pizza och godis som möjligt. Jag äter färdigmat till lunch eftersom jag avskyr att laga mat ensam. Eftersom min mage är van vid pizza och småätande vill den inte alls bli mätt på de små micrade portionerna och därav fruktlängtandet. Helst vill jag ju såklart ha mackor och choklad men jag försöker lära kroppen att nöja sig med frukt.

Vi får se hur det går. Ingen panik. Panik leder bara till att man äter alldeles för lite och klarar typ två veckor innan man äter pizza och choklad igen. Jag tar det steg för steg. Just nu äter jag alldeles för mycket knäckebröd när jag kommer hem och är ashungrig. Det kanske jag tar itu med nästa vecka.

Rapportering

Klockan är 18:44 och jag har just kommit hem, sorterat posten och ätit två knäckebrödmackor med leverpastej. Nu ska jag äta tortellini med basilikasås och dricka mineralvatten med granatäppelsmak. Så jag har längtat!

Sen ska jag sticka lite på babykoftan.

Rapportering

Klockan är 15:47 och jag önskar att jag hade tagit med mig en frukt till jobbet. Lasagnen (fryst och färdiglagad) och moroten är helt förbränd och jag känner mig helt utsvulten (trots att det är en lustig tanke med tanke på min kroppsform). Jag ska strax in i ännu ett möte och magen skriker efter bröd eller åtminstone en banan. Eller en mango.

Rapportering

Klockan är 10:51, min jobbdator strular och jag vill bara gå på lunch.

1234567890

Idag har jag suttit och skrivit in siffror i ett excell-dokument hela dagen med undantag för 10 minuter då jag åt lunch. Framför datorn. Det här är inte vad jag är van vid (då jag mest pysslar med design och copywriting på dagarna) och min nacke är helt stel! Var är mannen när man behöver honom? Det värsta är att fanns det bara en tillstymmelse till möjlighet så skulle han vara här på fem minuter och laga min onda nacke. Dumma Västerås.

Hemmajobb

Igår vågade jag mig inte in till jobbet efter helgens smittorisk så jag jobbade hemifrån. Jag hade massor av information att sammanställa och analysera och det går ändå lättast när man får vara i fred. På jobbet finns massor av distraktioner och människor som vill babbla. Jag var först lite orolig över om jag skulle kunna hålla uppe ambitionsnivån när massor av stickningar låg omkring mig och andra potentiella störningar som tv och msn och sånt. Inga problem visade det sig. Jag följde mina vanliga jobbrutiner och hade rast på vanliga tiden, jobbade till 18 och sen var jag ledig. Det gick verkligen över förväntan och idag får jag göra det igen. Jag pratade just med chefen (en av dem) och han tyckte också att det var en bra idé. Vi ska stämma av efter lunch och se om jag ska komma in för att se var vi ligger till, eller om jag ska maila hur långt jag kommit osv. Det känns roligt och spännande att jobba hemifrån och det går så mycket bättre än jag trott.

Nu är klockan 08:23. Det betyder att jag har lite mer än en halvtimma innan jag behöver stämpla in. Den halvtimman behöver jag inte tillbringa på en spårvagn. Jag kan sitta hemma och äta frukost i lugn och ro. Idag är en bra dag.

Diverse uppdateringar

Helgen har gått och stickningar har utvecklats.

I fredags släpade jag mig upp på ett tåg och stickade mig hela vägen till Bålsta där mamma hämtade mig och mannen (som klev på i Västerås) och körde oss till Bro. Vi somnade ganska omgående när vi kom fram.

På lördagen åkte vi hem till mostern med familj och fikade och spelade Guitar Hero. Det var ungefär det roligaste spelet jag någonsin spelat. Lillpojken fick den beiga elefanten och storflickan fick en svart glittrig mössa med stjärnor. Det verkade faktiskt som att de passade ganska bra. Oturligt nog fick storflickan kräksjuka bara någon timme efter att vi hade åkt. Stackars liten. Men det verkar som att vi klarade oss. Inga kräkningar ännu.

Sedan besökte vi min bror och hans familj. Min lilla brorson (som ska bli storebror i sommar!) var supersöt och gosig. Jag fick fina gamla salladsbestick som de inte ville ha. De ser ut ungefär som Focus Deluxe-besticken men med bruna handtag i plast eller vad det kan vara. Jag vill måla dem svarta. Vad för slags färg ska man använda om man vill att det ska hålla i disken (handdisk) men som man inte behöver härda i ugnen (eftersom handtagen med all säkerhet skulle smälta)?

På söndagen var det julgransplundring på mamma och brors jobb och vi tog typ en miljon leksakslotter och vann en panda till brorsonen. Sedan skjutsade mamma oss till Kungsängen station varifrån vi åkte in till stan där vi skulle äta middag med en av mannens vänner. Medan vi väntade på att klockan skulle bli tre shoppade vi lite köksgrejer på Åhléns rea. Det här hittade vi: En urtjusig köksvåg (vi behövde faktiskt en), åtta bordstabletter, en köksklocka (som jag glömde fotografera! Shoot!) och ett fint durkslag.




















Vi åt middag och fikade med mannens vän, sedan satte jag mig på tåget och åkte hem. Lika värdelöst varje gång. Jag hann i alla fall sticka och det här är vad som åstadskommit hittills på gardin, löpare och apsockor:

Grupptryck

Ibland ser man någonting som man inte tycker om. Någonting som inte är ens smak till exempel. Och så ser man det igen. Och igen. Sen ser man någon som man anser ha god smak ha på sig/använda det. Fortfarande tycker man inte om det. En tid går och så ser man det igen och plötsligt tycker man inte så illa om det längre. Det kanske är ok. Kanske vill man ha det själv? Och plötsligt står man där med det där man inte tyckte om. Så var det ofta för mig när jag jobbade på Åhléns under gymnasietiden.

På samma sätt är det med Monkey-sockorna. Jag har sett dem överallt men inte gillat dem. I stort sett alla på Ravelry har stickat minst ett par. Och så nu denna Sockklubb. Ok då. Ja försöker väl sticka ett par då. Och ser hur lång tid det kan ta med tre aktiva parallellstickningar. Mina är randiga och stickade i gräddvit och vårgrön Drops Alpaca. Varje repetition är en färgrand och det blir en ganska spännande effekt av mönstret. Jag börjar gilla dem lite lite. En aning.

Gråååååt!

Livet går upp och ned. Ena minuten är man garnlycklig, nästa är man olycklig. Jag fick just veta av en före detta arbetskamrat att Band of Horses kommer till Göteborg den 5 mars. Wee, tänkte jag och gick in på ticnet.se för att kolla biljettpris. De är slutsålda! De enda Sticky Fingers-biljetterna som är slutsålda. Gråååååt! Den enda tröst jag har är att jag såg bandet sommaren 2006. Men det är ju jättelängesen nu!

Jag är förkrossad!

Gaaarn! Gaaarn!

Moahahaha! Nu har jag det! Garnet! Jag trotsade regnet och snålblåsten och tog mig en tio minuters promenad till Strikk. Där fick (jag tycker om att säga att jag får saker även om jag måste betala själv) jag fyra nystan Drops Alpaca (ja, jag älskar det garnet) i brunt och beige. De ska bli en sån här liten söt kofta. Dessutom fick jag fyra nystan Muskat i en fin ljusturkos färg som matchar garnet som jag stickar löparen i. Och lyssna nu... jag tror att jag ska försöka mig på den där gardinen. Jag köpte en 80 cm lång rundsticka också och tänker att det nog går att dela brädden på hälften och sticka två delar som jag syr ihop. Jag har inte ens mätt fönstret ännu men jag ska börja med att sticka en provlapp så att jag kan räkna när jag mätt. Mönstret blir nog ett väldigt enkelt hålmönster. Jag spritter av positiv nervositet. Fixar jag en så här stor stickning? Det är helt klart det största jag tagit mig för.

Gnällkärringen åker in i garderoben

Gud så trött jag är på mitt gnällande! (Se, nu gnäller jag över mitt gnällande) Jag tycker egentligen inte att det är fel att vara upprörd över saker som man anser är fel men någonstans måste gränsen gå mellan kritiskt tänkande och allmänt gnällande.

För att muntra upp mig själv tänker jag köpa garn åt mig själv. Jag har ingen aning om till vad men garn ska jag få.

Grammiskräks

Ikväll vill jag kräkas över att Kent vinner grammisar.

Jag vill även kräkas över att samma jäkla band är med i varenda jäkla kategori. Sahara Hotnights (som bara är stroppiga), Lars Winnerbäck (som bara är tråkig), Salen Al Fakir (som är tokigt överskattad och har vunnit tre grammisar eller så hittills) och så Kent (pretentiösa kräk).

Jag vill också kräkas över Idol-tvåans hesa röst. Jag älskar hesa röster men den här var bara häxig och hemsk.

Var är vi på väg?

Surtanten lutar sig tillbaka i soffan, stickar och äter torkad frukt.

Ooh! Ooh! Ooh!

Jag läste just i GP om olika skivsläpp som planeras under 2008. Ohohohoho! Så mycket bra och spännande! Kolla bara (det här är bara ett urval):

• Nick Cave (!!)
• Acid House Kings
• Natasha Bedingfield
• Blur (var inte Blur dött?)
• CDOASS
• The Cure (hur många gånger har The Cure dött?)
• Dido
• Franz Ferdinand
• I'm From Barcelona
• The Killers (!)
• Lily Allen
  
• Courtney Love
• Magnetic Fields (jag visste inte att de fanns fortfarande! Inte kan de någonsin vara så bra som 69 Lovesongs?)
• Metallica
• Morrissey (!!)
• Weezer (men det här bandet gjorde i alla fall slut! Visst gjorde de det?)

Dessutom läste jag ett underligt namn. Scarlett Johansson. Inte hade jag en aning om att hon sjöng! Efter lite efterforskning hittade jag den här informationen på www.scarlettjohansson.org:

"Dave Sitek of TV On The Radio is reportedly producing an album for Scarlett Johansson. For her debut album, Scarlett has been working over a month in a Louisiana recording studios. It is also said that Yeah Yeah Yeahs and Celebration have collaborated with her. The studio owner, Steve Nails, defines the sound like very “avant garde" and very “Marilyn Monroe”, and he reckons “she could even go on to win a Grammy.” Johansson has a previous appearance in the musical universe when she sang "Just Like Honey" with the Jesus & Mary Chain at the Coachella Valley Music & Arts Festival earlier this summer."

Det låter ju superspännande! Yeah Yeah Yeah's är ju hur bra som helst och Marilyn är ju fin. Det ska bli mycket spännande. På samma sida kan också läsas att Dolly Parton vill att Scarlett ska spela henne i en biografisk film. Det blir verkligen något att se fram emot.

Och Jenny, som om du inte visste, Pete släpper nytt.

2008. Ett spännande musikår indeed.

Sticka en gardin?

För en stund sedan pratade jag med min blivande svärmor i telefon (ja jag har en blivande svärmor som ringer mig för att få stickråd och småprata) och hon gav mig en idé. Jag stickar ju på en löpare till fönsterbrädan i vardagsrummet (som ligger mittemot köket med en öppen planlösning i min lilla tvåa) och svärmor föreslog att jag skulle sticka en köksgardin i samma garn. Hur kunde hon veta att jag älskar 50-talspasteller i köket och varför har inte jag kommit på att sticka en gardin? Jag behöver ju verkligen en i köket och jag vet ju att man kan virka gardiner så varför inte sticka? Virkning kommer jag ju helt uppenbart inte bemästra inom en överskådlig framtid. Nu gäller bara att uppbringa mod, skaffa massor av bomullsgarn, hitta något trevligt mönster och börja sticka. Och sticka. Och sticka. Tur att det bara är ett fönster och att jag bara vill ha en kappa. Hur är smartast att göra? Att sticka, så att säga, uppifrån och ner och sy ihop flera delar eller sticka från sida till sida i en enda lång... kappa. Hm... Det tål att tänkas på... Förmodligen drar gardinen ut sig mycket om den stickas från sida till sida så det är förmodligen bäst att sticka flera och sy ihop. Eller kan man sticka på rundsticka kanske? Det är trots allt bara ett fönster... inte så brett. Hm. Rundsticka är kanske bra. En lång en.

Frågan är bara hur jag ska kunna sticka en hel gardin när jag inte ens kan få färdigt en liten löpare på en meter och lite till. Jag måste bättra på min stickdiciplin.

Klubbar och maratonstickning

Jag blir så imponerad av alla som hinner vara med i sånadäringa stickningsklubbar som Sockklubben (som för övrigt har ett roligt skrivfel i sitt namn eftersom c i anslutning till k räknas som ett till k, och det då blir tre k i Sockklubben. Som läpppenna. Till exempel. Hur som helst. Slutnördat). Jag är stolt över att jag fixade två kalenderstickningar (varav den ena inte är helt färdig, jag har tre x kvar att sticka) och lite stressad över att jag anmält mig till det där mjukdjursbytet (men jag tror att jag vet vad jag ska skicka). Hur hinner alla? Om jag skulle sticka ett par sockor i månaden skulle jag inte hinna sticka någonting annat alls. Och hur kul är det att bara sticka sockor i ett helt år? Alla ni som är med i Sockklubben måste sticka supersnabbt för jag har sett att många redan nu är färdiga med januariparet. Eller så prioriterar ni annorlunda. Jag vet inte vad ni gör men jag är imponerad. Och avundsjuk.

Tillbaka på jobbet

Så har jag klarat av första dagen på jobbet. Det var inte lätt men inte så svårt som jag hade trott. Dagen gick hyfsat snabbt och jag hade energi nog när jag kom hem efter att ha handlat för att städa, laga mat och diska. Jag pratade även länge med mannen och vi diskuterade stora eventuella framtidsplaner.

Ok, igår gick bra - men nu måste jag tydligen vara uppe klockan sju igen. Och gå till jobbet igen. Jag som tyckte att jag var så duktig som klarade av första dagen, borde jag inte få lite semester nu?

Dessutom sitter jag och väntar på en fastighetsskötare som ska fixa en massa saker i min lägenhet och det känns alltid lite konstigt när en främmande man går omkring i lägenheten medan man äter frukost och ser på tv. Men men. Sen är det gjort. Och ikväll har jag jobbat en dag till. Och då är det bara tre dagar kvar till helgen.

Gäääsp.

Idag älskar vi: Proclaimers!

Jag sitter och stickar till The 100 Greatest One Hit Wonders på MTV. Dagens kärlek går därför till tvillingmännen i Proclaimers som gjorde den underbara I'm Gonna Be (500 Miles).

MTV bjöd dessutom på en reality check då de listade The Cardigans och deras Lovefool som en av alla one hit wonders. Först hajade jag till och blev lite sur, Cardigans är ju jättestora. Men sen... nej, här är ju beviset. Allt som är stort i Sverige är inte stort i världen. Och tur är väl det. Vi vill ju inte plåga hela världen med Kent. Vi får lida och skylla oss själva.

Nu har jag stickat lite igen

Beskåda elefant nummer två tillsammans med elefant nummer ett. Vila även ögonen på herr Robot.

Jag har börjat sticka på en löpare som ska ligga under blommorna på fönsterbrädan i vardagsrummet. Mönstret är Branching Out (men med dubbla rader av löv) och garnet är ett underbart turkost Flox från Marks&Kattens.

Den lyckligaste kvinnan i världen

Där står mannen vid diskbänken och tar hand om disken medan han helt sonika utbrister att han älskar våra nya svarta Rosti-bunkar. Tidigare idag pysslade han om mig så att jag skämdes (klippning och filning av tånaglar och läggning av ansiktsmask till exempel). Vad är det för man jag har fått egentligen? En som inte finns i verkligheten skulle jag svarat om jag inte visste. Men jag vet. Jag vet att jag har den underbaraste mannen i hela världen. Och snygga bunkar.

Ja just det, jag har stickat lite också

Jag fick fem nystan Rozetti akrylgarn i olika färger av blivande svärmor och funderade på vad jag skulle göra med 500g akrylgarn - jag uppsökte Ravelry för svar. Där hittade jag massor av roliga mönster men mannen övertalade mig att börja med en elefant och så blev det. Alla blev kära i den redan från början och Edward bestämde att den var hans. Ok då, tänkte jag, jag ska i alla fall göra fler. Minst fem. Det är ett superroligt och sött mönster som alla borde pröva. Jag stickade klart elefant nummer ett och började genast på nummer två som redan är halvfärdig. Dessutom stickar jag även en robot i samma garn. Fint och mjukt blir det.

Ett nytt år...

... men jag är mest exalterad över ledigheten. Så många underbara dagar utan karriär-måsten, fyllda med familjemys och vuxenmys. Jag tänkte bjuda på lite bilder från de senaste veckorna.














Lilla Edward leker med Lego-tåget han fick i julklapp.




















Pappa och Edward myser i vardagsrummet.




















Jag och Edward leker med tomtebloss på nyårsafton. Den duktiga pojken var snäll, duktig och vaken ända till ett på natten och fick se grandiosa fyrverkerispektakel.















Vi bakade muffins med passionsfrukt och choklad.
















Jag har aldrig lärt mig virka och därför tänkte jag och mannen att det var hög tid. Vi köpte oss var sin virknål och började trassla. Till att börja med gick det ganska bra... med långa kedjor. Sen gjorde jag som jag brukar göra med bambustickor - jag bröt av den. Damn. Jag lånade mannens när han pausade och försökte mig på att virka något annat än kedjor. Det gick superbra. För det var verkligen bacon jag ville virka och inte en grytlapp. Inte. Det där med virknig är något jag måste träna mer på. Mycket mer.