26 november 2008

Garn!!

Idag försov vi oss och vaknade 9.50. Klockan tio stänger frukosten och vi sprang som yra höns ned till frukostsalen. Efter den chockstarten låg vi i badet ett tag innan vi drog ut på Tallinns gator igen, och där har vi tillbringat hela dagen. Först styrde vi kosan mot en hifi-butik, Hifi-klubi som låg i ett område vi inte varit i innan. Sedan shoppade vi i mer kända jaktmarker. Jag fick två jättefina skärp som påminner mig om mina rockigare dagar men ännu bättre: Jag shoppade garn som aldrig förr!

Runt hörnet från vårt hotell ligger en garnaffär och där köpte jag till att börja med ett par nystan och lite stickor. Affären ligger i gamla stan och utbudet är litet men exklusivt. När vi var i stora köpcentrat mindes jag att det låg en garnaffär där någonstans. Jag besökte den förra gången vi var i Tallinn men då kunde jag så lite om garn och fibrer att jag inte vågade mig på att köpa något. Jag blev livrädd vid synen av alla olika fluffiga nystan. Den här gången var det knappast rädsla jag kände, snarare en barnslig glädje. Här shoppades det hejdlöst! Eftersom jag blivit något av en fiber-snobb och mest gillar ull så blev det mycket merino- och alpaca-blandningar (jag har ingen aning om hur fåren blev behandade). Närmare bestämt:

  • 1 nystan mörkbrunt Merinos Extra från TitanWool, 100% merinoull (Italien)
  • 2 nystan naturfärgad Merlino från BBB, 85% virgin-ull, 15% lin (Italien)
  • 2 nystan svart Merlino från BBB, 85% virgin-ull, 15% lin (Italien)
  • 2 nystan mörkbrun Sulka från Katia, 60% merinoull, 20% alpaca, 20% silke (Spanien)
  • 1 nystan brun Miski från Katia, 100% baby llama (Spanien)
  • 2 nystan turkosmelerad och glittrig Gioiello från Filatura Di Crosa, 30% kid mohair, 30% ull, 20% polyamid, 10% bomull, 10% akryl (Italien)
  • 1 nystan grå Flavia Baby från Grignasco, 100% virgin-ull (Italien)
  • 1 nystan lila Flavia Baby från Grignasco, 100% virgin-ull (Italien)
  • 1 nystan ärtgrön Flavia Baby från Grignasco, 100% virgin-ull (Italien)
  • 2 nystan ljusbrun Urpy från Verpalai, 50% angora, 50% superfine alpaca (Lettland)
  • 1 nystan rosa Urpy från Verpalai, 50% angora, 50% superfine alpaca (Lettland)
Puh! Det var allt, förutom två set strumpstickor och två set rundstickor. Vad betalade jag då för allt detta? Alla 16 lyxiga nystan och fyra set stickor. Runt 1100 eesti kroon... eller 700 svenska kronor. Inte illa va?

Uppdatering från bröllopsresan

Hejhej! Vi är landade och installerade i Tallinn, Estland, och sitter på det romantiska hotellrummet vi valde redan i somras. Resan hit var lite av en pärs då det stormade över Östersjön. Två i sällskapet kräktes och jag hann få panik minst två gånger. Jag är inte så van vid hav och båtar. Maken var helt oberörd och sov som ett barn.

I måndags var det sightseeing med de av oss som inte varit i Tallinn tidigare, många souvenirbutiker och stickande tanter. Igår letade vi skor till maken mest hela dagen och jag köpte lite nya estniska och lettiska garner. Jag plockar nog upp lite mer idag.

Förkylningen som kom som ett brev på posten för en och en halv vecka sedan håller fortfarande i sig och jag är en nysande och hostande nybliven fru. Men mest lycklig.

Om ni vill ha bebisnyheter kan jag meddela att paret Sharp kände tillskottet utanpå magen för första gången igår kväll.

23 november 2008

Herr och fru Sharp

Mosterns man Johnny hade kameran med sig under mottagningen igår. Här kommer en tjuvtitt på gårdagens brudpar. Jag presenterar härmed: Herr och fru Sharp!

20 november 2008

...

Imorgon bitti åker jag iväg för att gifta mig. Resan börjar tidigt på morgonen och på lördag klockan tre kommer jag att vara någons hustru. Bröllopsresan går till Tallinn och det kan hända att jag inte hör av mig förrän sista dagen i november. Eller så rapporterar jag tidigare.

Jag är redo!

19 november 2008

Förkylt också!

Idag har vi varit duktiga i hushållet Larsson/Sharp. Sambon har flyttstädat i gamla lägenheten, vi har tvättat och jag har diskat, städat köket och stickat lite på julklappar. Allt det och dessutom är jag förkyld. Inte riktigt vad jag önskar nu när det bara är dagar kvar till den stora dagen. Näsan rinner, halsen gör ont och jag känner mig svimfärdig om jag står mer än tio minuter. Blä.

Anyways. Bebisen har balettuppvisning i magen och jag dricker juice i jakt på c-vitamin.

Status för julstickningarna är ungefär följande:
Den röda i ull: Ska blockas och trådfästas.
Den ljusrosa i ull: Ska trådfästas och få en knapp.
Den gammelrosa-lila i ull: Ska blockas och trådfästas.
Den avancerade i alpaca: Det går lååångsamt frammåt.
Den mörkblå i alpaca: Hälften klar, hälften kvar.
Den lila i... merino-ull var det va? Ska blockas och trådfästas.
Den ljusblå i sockgarn: Ska blockas och trådfästas.
Den vit-grå-beige i ull: Typ 30% klar.

Sen är det några kvar som inte ens är påkomna.

17 november 2008

Som två körsbär på samma pinne

När jag såg bilden på mig och Jenny slogs jag av att vi fortfarande är så lika varandra. Redan för tio år sedan tog lärarna fel på oss i skolan. För några veckor sedan såg Edward ett kort på Jenny och ville inte acceptera att det inte var jag. Vi kan bo 40 eller 50 mil ifrån varandre - eller i samma lägenhet. Vi kan gå samma utbildning eller välja helt olika yrken. Vi kan vara singlar eller stadgade. En sak är alltid densamma. Vi är alltid lika. På insidan och utanpå.

Therese och Jenny, ett par år sedan.


Therese och Jenny, ett par dagar sedan.

Dagen och bilder från helgen som var

Jag vaknade imorse med en rygg som kändes som att den gått mitt i tu. Halsen beboddes av en igelkotte från helvetet och kinderna kändes febriga. Alltså stannade jag i hemmets lugna vrå hela dagen förutom en utflykt i mitt närområde för införskaffning av stor pizza och en godispåse. Allt ligger nästan orört. Jag är inte mig själv. Alls.

Jag tänkte att ni skulle få lite ögongodis i form av bilder från helgen (alla tagna med Jennys kamera av olika personer). Magen håller sig misstänkt frånvarande på alla bilder men imorse tog jag en riktig en i profil som jag kanske kan visa när karln kommer hem.

All the girls. Och nej, det är inte mina bröst. Det är någon annans. Det måste det vara. Sist jag kollade hade jag inte tits stora som vuxna huvuden. Visst? Eller hur?

Mary stod i köket och lagade gourmet-mat på löpande band. Hon är den bästa husfru jag vet.

Här är resultatet. Vegetarisk delikatessbiff tror jag, råstekt potatis, tzatziki och god sallad. Till förrätt fick vi avocado med citronkesoröra. Efteråt vankades dessert á la svensk smörsångare.

Annagreta och den blivande bruden. Vi är glada. Vissa är väldigt glada.

De vackra damerna sitter uppradade för middagsintag.

Som om inte umgänget, maten, skvallret och uppassningen var nog fick jag även en alldeles specialdesignad möhippe-t-shirt som jag ska bära var dag.

Blir den inte grann så säg?

Porrsurfning är en ädel konst.

Therese och Jenny. Två ärtor i en ärtskida.

Tyvärr kom tiden då vi var tvungna att säga adjö för den här gången. Ser ni någon bebismage? Inte jag heller, men vänta bara, snart ska ni få se för den finns där under.

Helgen som var

Sällan har väl någon kvinna blivit så uppvaktad och ompysslad av sina väninnor som jag blev i helgen! Jag kände mig som en katt på en sidenkudde som blev serverad trerätters med alkoholfri champagne och snusk-berättelser på löpande band. Och så fick jag prata huuur mycket bebis och giftemålsplaner om helst. Det var toppen och jag älskar mina flickor så innerligt! Det bästa av allt är nog ändå att jag får se dem igen redan nästa helg. Och sen ska jag tvinga ned dem till Götet så att jag kan passa upp på dem i min stora nya lägenhet.

Nu har jag hittat schampot och de djupa tallrikarna.

Som om helgen överraskningar inte vore nog vann jag en blogg-tävling också! Jag som aldrig vinner något. Det var Agatas stickbokstävling, och jag vann inte den utlottade boken utan en bonusvinst. Samma författare men med bebis-tema istället för accessoarer - bara ännu mer rätt eller hur? Tusen tack Agata!

14 november 2008

Helgen som kommer

Om ni frågar mig vad jag ska gör i helgen är mitt svar: ingen aning. Jag ska åka tåg, det vet jag, och jag ska ha roligt, det är bestämt.

För någon vecka sedan fick jag ett rekommenderat brev och i kuvertet låg två tågbiljetter och en kallelse att befinna mig på centralstationen i Stockholm på lördag. Tjoho! Är det någon slags möhippe-aktivitet på gång månne? Jag är exalterad och glad och ska strax hem och packa lilla väskan.

Uppdateringar kommer efter helgen.

Vecka 21: bananen

Nu har 20 hela veckor gått och jag är inne i vecka 21 (20+0). 50% alltså. Grejen är att det inte händer så mycket spännande utvecklingsmässigt därinne. Alla organ är färdiga och bebisen koncentrerar sig på att växa och lägga på sig. Någonstans läste jag att den är typ lika lång som en banan eller hur det var. Jag blir lite större hela tiden och trappan upp till lägenheten blir längre för var dag. Enligt vad jag har läst ska livmodern ha växt upp ovanför naveln och det stämmer nog bra för naveldelen av magen (mittensektorn så att säga) har börjat puta ut alltmer. Jag tror att jag kommer att få en gigantisk mage.

Bebisen tycker för övrigt mest om att sparkas lång nere, vid blygdbenet.

Här kommer den sedvanliga standard-infon:

Du är på dag 141 av 280. (50,4%).
Du är i vecka 21.
Du har gått 20 fulla veckor och 0 fulla dagar (v20+0).
Du är i 5:e kalendermånaden.
Du är i 6:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Tors 2 apr 2009
Du har 139 dagar kvar till förlossning.

Kroppen: Vissa kvinnor får vattenansamlingar under den senare delen av trimestern, det kan man avhjälpa genom att dricka mycket. På så sätt rensas kroppen från slaggprodukter.
Halsbränna och sura uppstötningar är också ganska vanligt. Unvik fet eller starkt kryddad mat. Mindre mål och miniralvatten kan lindra. På apoteket finns det tabletter och flytande medicin som neutraliserar magsyran. De flest kvinnor börjar låta lite som ånglok när de går uppför trappor i det här stadiet. Måttlig andfåddhet är helt normalt eftersom den växande livmodern trycker uppåt.

Fostret: Nu överförs antikroppar från mammans blod till fostrets för att skydda det vid födseln. Bebisen lägger på sig och har blivit en hal liten ål – fosterfettet, ett grågult talglager som också kallas vernix caseosa, har nu bildats och kommer att skydda bebisens hud från uppluckring av fostervattnet. Vissa bebisar är fortfarande täckta av fosterfett när de föds.

Den är ca 16cm långt mellan huvud och stjärt (ca 23 mellan huvud och fot) och väger omkring 420g. Den kan röra sig fritt i fostervätskan och kan sparka både långt upp i magen och ända nere vid blygdbenet.

Nu är matsmältningsapparaten tillräckligt utvecklad för att kunna tillgodogöra sig vatten ur det fostervatten som barnet sväljer. Sinnesorganen som barnet ska använda för att lära känna världen utvecklas nu raskt. Smaklökarna på tungan är färdiga. HjLänkärnans och nervtrådarnas utveckling har kommit så långt att barnet ska ha fått känsel.

Ditt barns hjärtslag blir starkare och högre för var dag som går. ända fram tills för några veckor sedan behövde din barnmorska ett specialinstrument, en så kallad Doppler, för att kunna höra hjärtslagen. Nu är allt som behövs ett stetoskop.

Bebisen sover och är vaken i olika cykler redan nu. Ultraljud har visat att foster till och med har sin favoritställning när de sover. Ditt barn kanske lägger hakan mot bröstet, knäpper sina händer under hakan eller lutar huvudet bakåt.


Här är en sån där ful liten bild som visar hur bebisen ligger i magen. Den är lånad från gravid.se

12 november 2008

Hur mycket är för mycket?

Är det förresten för mycket bebis- och gravidprat i bloggen? Det är ju sådär med en personlig blogg att man skriver om det man pysslar med för tillfället. Ett tag var det typ bara garnrelaterat, nu är det mest bebis. Stå ut med mig. Eller inte kanske, bebispratet lär ju fortsätta ända tills det blir dagsiprat och skolbarnsprat.

En sån där tråkig lista

Jag har lite tråkigt på jobbet (säg inget till chefen) medan jag väntar på att en kund ska svara. Ni får därför dras med en sån där tråkig lista som man hittar lite varstans.

Hur gammal är du?
26
När började du planera barn?
När jag träffade min blivande man
När blev du gravid?
11 juli är det sagt
Är du tillsammans med pappan?
Yep, och snart gift också.
Vilken vecka är du i?
20
Mår du illa?
Inte nu längre
Bästa med att vara gravid?
Att man är så mysigt bubbelglad inombords hela tiden. Trots att utomstående mest får se sura och griniga miner. Och så att det finns en bebis. Det är bra.
Sämsta med att vara gravid?
Att må dåligt, vara trött och ha ont överallt.
Har du några cravings?
Nej jag tror inte det. Saker smakar annorlunda nu. Godis är inte lika gott men till exempel julmust är mycket godare. Det är dock inget som jag bara måste ha hela tiden.
Vill du ha en flicka eller pojke?
Det spelar ingen roll. Bara det blir en bebis.
Har du något namn till bebisen?
Det är hemligt än så länge.
Vad har du shoppat till bebisen?
En trikåfilt och lite kläder.
Har bebisen någon gudfar/gudmor?
Det har jag inte ens tänkt på. Jag har min givna, sen får väl sambon välja sin.
Hur mycket har du gått upp i vikt?
Minus sju kilo hittills.
Är du nöjd med hur du ser ut?
Jag är mer tillfreds med min kropp som gravid, ja. Men jag vill gärna färga håret.
Har du haft några gravidproblem?
Det antar jag att man kan säga. Två månaders konstant illamående och foglossning som började i vecka 14.
Vart vill du föda?
Jag antar att jag måste, och då blir det nog på Östra här i Göteborg.
Har bebisen stolta mor och far föräldrar?
Ja det tror jag.
Hur mycket gravidplagg äger du?
Ganska mycket. Jag älskar dem men önskade att utbudet var oändligt mycket större.
Känner du någon som är gravid?
Internetbekanta men ingen irl.
Är du det första/enda "barnet" som ska ha bebis?
Nehejdå. Lillebrorsan hann före två gånger.
Är du rädd för förlossningen?
Jag har varit mycket förlossningsrädd på ett abstrakt sätt sedan jag gick i mellanstadiet. Nu när jag är gravid tar jag det med jämnmod hittills. Ut kommer bebisen på ett eller annat sätt. Ont kommer det göra men det får man ta verkar det som. Det enda jag är orolig för är väl att något ska gå fel med bebisen.
Gråter du mycket?
Väldigt mycket.
Blir du ofta arg?
Väldigt ofta.
Förstår din man dig?
Mer än någon annan.
Hur är erat sexliv?
Det är alltid blogg-hemligt.
När tror du att bebisen kommer?
I april. Det är min gissning.

Mycket vill ha mer

Jag vill gärna vinna ett presentkort på mer garn, tack.

Här är länken till tävlingen.

En dum grej egentligen. Tävlingsanordnaren vill ju ha mer trafik till sin sida och därför ska man länka. Men jag vill ju vinna så jag vill inte att fler ska se tävlingen och anmäla sig!

11 november 2008

Fisken i vattnet

Igår var jag på vattenjympa och gud så skönt det var! Jag var orolig att min stackars försvagade kropp inte skulle orka, men se, det gjorde den. Mina gamla träningstakter satt i och jag var lite frustrerad över att de andra var långsamma ibland. Jag vågade inte ta i alltför mycket med tanke på foglossningen och det var nog en bra idé för jag har allt rejält ont i ljumskarna och ryggen såhär efteråt. Det känns att det inte är muskelvärk utan att det sitter liksom i skelettet på något vis...

Vattnet är verkligen mitt element. Min tunga kropp är inte en begränsning och mina starka muskler (som bär upp den tunga kroppen varje dag) får komma till sin rätt. Nu ska jag bara akta mig för att ta i för hårt, i vattnet känner man inte riktigt hur hårt det är.

Nu sitter jag på jobbet och äter Brio frukt original. Jag firar tränings-starten med godis. Duktig flicka.

Igår fick jag förresten hem mitt moderskapsintyg. När jag skickat in det till Försäkringskassan är det officiellt även för staten att jag ska bli mamma!

När en trea på skalan är jättemycket bättre men fortfarande inte en åtta

Det här blir gnälligt och argt. Jag är faktiskt lite irriterad och trött på något som legat och lurat i skuggorna senaste... fucking året!

Nuförtiden mår jag verkligen mycket bättre! Från att i flera månader bara ha överlevt till att faktiskt jobba heltid är en stor skillnad. Det betyder dock inte att allt är som vanligt igen. En del verkar ha väldigt svårt att förstå det (ni vet vilka ni är och ni andra behöver inte ta åt er). Jag är fortfarande bara en trea av tio. Jag orkar gå till jobbet och komma hem. Kanske, kanske äta något men vid nio är det sängdags. Måste jag göra något ärende, typ hämta paket på posten är det det enda jag orkar göra den kvällen.

Jag kommer hem vid halv sju, jag behöver sitta i soffan och stirra rakt fram och umgås med min sambo, sen behöver jag sova. Jag orkar med max ett umgänge på en arbetsvecka, annars blir det för mycket i dagsläget. Igår ville jag både dra igenom bröllopsplanerna en gång till och färga håret. Utväxten är fortfarande kvar. Jag har planerat att färga den i minst en månad.

Jag har fullt upp i livet just nu, det viktigaste måste komma först under helgerna. Som att packa upp alla kartonger till exempel. Jag har fortfarande inte hittat schampot, handdukarna eller de djupa tallrikarna. Varannan helg har vi lilla Edward (som för övrigt inte är så liten längre, utan blivande storebror med eget rum) och då blir det inte mycket gjort hemma. Mest lek, disk, utflykt och nattning.

Dessutom gifter jag mig om 11 dagar och har massor av planering och praktiska saker att ta hand om. Det tar på krafterna att hålla allt i minnet och dra i alla trådar.

Nyinflyttad, mindre än två veckor till bröllopet och gravid. Varför måste jag fortfarande försvara mig för att jag inte har tid och ork?

Det är inte märkligt om jag säger att jag inte kommer kunna bjuda hem folk förrän kanske i slutet av december. Nästa helg ska jag äntligen få träffa bästa vännerna i Stockholm, helgen därpå gifter jag mig, helgen efter det är jag på bröllopsresa och då är det banne mig redan december. Och då har vi fortfarande inte hunnit möblera ordentligt och packa upp. Jag behöver minst två helger på mig efter resan att få någorlunda ordning. Dessutom kommer svärföräldrarna på besök runt lucia. Då måste det vara hyfsat fint.

Hela mitt liv har jag levt för att göra andra gladare och må bättre. Är det så märkligt att jag nu, när livet förändras, behöver vara självisk och bara göra sånt som gör mig glad och pigg? Är det konstigt att jag säger nej till allt umgänge en hel vecka för att jag ska orka gå på mamma-vattenjympa en kväll? Ska jag inte få unna mig att träffa de jag saknat mest av alla (tjejerna) under en helg även om det betyder att alla andra får stå tillbaka? Är det någon som finner det underligt att jag mest vill vara med min stora trygghet i livet, min blivande man, när allt jag är van vid förändras?

Jag tycker inte det.

Det är en naturlig fas i livet att allt ställs på huvudet och förändras när man går från att vara singel och ha all tid och ork i världen till att bli fru och mamma. Klart som fan att jag inte har lika mycket tid och tålamod som vanligt. Jag har inte ork just nu för energi-vampyrer. De vänner som kommer att finnas kvar i mitt liv är det som vet att jag tycker om dem trots att jag inte ringt på tre månader (eller sex). De som skickar sms och kommenterar här för att de vet att jag är svår att nå på telefon. Jag är dålig på att ladda batteriet, ja, men ibland vill jag heller inte svara. Särskilt inte efter nio.

Ni får tycka att jag är självisk och att jag förändrats. Må så vara. Under just den här perioden i mitt liv är det så här det är.

10 november 2008

Cirkus

Idag har bebisen lekt akrobat hela dagen. Det är idel puffar och fisk-stjärtar därinne. Mysigt!

Idag var jag och tjyvkikade på min vigselring som är färdig. Ni har väl inte missat att jag gifter mig om tolv dagar?

12!!!

Hjärtljud

Idag hade jag möte hos barnmorskan. Det var bara ett litet mellanmöte så hon tog inga prover utan frågade mest hur jag mådde och så. Däremot fick jag lyssna på hjärtljuden och det var både lättande och urmysigt att höra. De var starka och regelbundna och det lät som om man lyssnade på dem under vatten... vilket man visserligen gör. Mamma frågade hur många slag det var i minuten men det sa barnmorskan faktiskt inte.

Faktum är att just nu mår jag riktigt bra! Jag känner mig piggare än på länge och visst har jag ont av foglossningen men det är inte så farligt för tillfället.

Och för att instämma i den kommentaren kom en puff från bebisen.

07 november 2008

Halvvägs!

Nu kan bebisen höra röster och sedan känna igen dem efter födseln. Den känner också igen rytmen i sånger och sagor den hört mycket i magen. Gissa om jag kommer att känna mig dum när jag sitter och sjunger Misfits för mig själv.

Snart börjar det bli dags att ta magbilder. Den som väntar får se...

Igår fick Edward se ultraljudsbilderna som han längtat efter. Han tyckte att bebisen hade en anknäbb och det är väl passande eftersom vi redan bestämt att det är en kyckling.

-------------------

Du är på dag 134 av 280. (47,9%).
Du är i vecka 20.
Du har gått 19 fulla veckor och 0 fulla dagar (v19+0).
Du är i 4:e kalendermånaden.
Du är i 5:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester två.
Beräknat förlossningsdatum Tors 2 apr 2009
Du har 146 dagar kvar till förlossning.

Kroppen: Nu har halva graviditeten gått och det börjar synas att du är gravid även utanpå kläderna. På vissa börjar naveln sticka ut en aning. På de rutinmässiga barnmorskebesöken brukar man göra en del undersökningar för att följa fosterutvecklingen och för att se några avvikelser i mammans hälsa. Vid vissa av besöken kontrollerar man vikten, blodtryck, blodvärdet, urinprov och blodsocker.

Fostret: Fostret växer mycket under den här tiden och är cirka 25 cm långt (huvud till fot) och väger runt 250 g. Huden utvecklar nu ett gelélikande lager som kallas vernix, det skyddar huden från fostervattnet. Under mjölktänderna bildas de permanenta tänderna. På flickor formas vagina och äggstockarna innehåller vid den här tidpunkten över sex miljoner ägg, men reduceras till 300-400 ägg innan hon blir fruktbar. Pungen är fortfarande tom på pojkar.

  • You're half way there!
  • The rapid growth stage is about over. While things have slowed down, this next stage is vital to survival.
  • The baby's heart grows stronger. Find a quiet place, lay flat on your back. Locate your own heartbeat by finding your pulse. Next lay your hand on your belly. You may be able to distinguish the two heartbeats!
  • His legs are reaching their relative size. With the increase muscle develop occurring as well, you will start feeling much more than tiny flutter kicks soon!
  • Immunities are being transferred from you to your baby now. These immune cells will protect her from viruses you've already had for up to six months after birth!
  • The nerve cells for taste, smell, hearing, seeing, and touch are now developing in specialized areas of the brain. Production slows down as existing nerve cells grow larger and make more complex connections.
  • Your baby may startle in reaction to loud sounds. Amazingly, she can actually hear noises outside of the womb. Familiar voices, music, and sounds that baby becomes accustomed to during her development stages often are calming after birth.
  • If your baby is a girl, her uterus is starting to develop. She has approximately six million eggs in her ovaries. About one million will remain at birth.
  • Baby is about 6.46 inches (16.4cm) (huvud till stjärt) and weighs around 10.58 ounces (300g).

06 november 2008

Och stickning!

Ja just! Som min gamla syslöjdslärare brukade säga. Jag har ju stickat också. Så här ser det ut:

Tre julklappsstickningar väntar på trådfästning och blockning.
En julklappsstickning behöver trådfästning och en knapp.
En julklapsstickning är halvvägs.

Jag kan liksom inte säga mer än så...

En flytt senare...

... sitter jag och fuskbloggar på jobbet. Själva flytten var en pärs för alla inblandade men det gick väldigt bra och nu bor vi i drömlägenheten i Gamlestaden! 125 fantastiska kvadratmeter att leva på. Lilla Edward kom hem igår och var eld och lågor. Mest över det "stora köket" och tv-rummet. Och självklart det egna rummet. Första egna rummet, det är stort. Nu måste vi bara inreda det med lite mys för det är lite väl kalt.

Vi kanske ska hitta schampot och hudkrämen först bara.

Annars går livet sin gilla gång. Vi älskar vårt nya hem, heltidsjobbet går hyfsat bra, foglossningen gör ont, aptiten är tillbaka och bebisen gör piruetter i magen.

Imorgon kommer en uppdatering om vecka 20. Då är vi halvvägs!