Det är vår son. Det är det verkligen.

När avkommorna är bebisar sitter man där och vrider och vänder och jämför. Har han inte min näsa? De där ögonen är på pricken som farmors. Är han inte väldigt lik sin pappa? Och så vidare. Det finns liksom inte så mycket annat att jämföra utom utseendet, för även om varje barn är unikt och har en helt egen karaktär så är det faktiskt först nu i treårsåldern som jag tycker att jag kan märka att Theodore har en alldeles egen personlighet. Han gör vissa saker och inte andra. Gillar vissa saker och inte andra. Är duktig på vissa saker och  inte andra. Plötsligt är det jätteroligt att vrida och vända och jämföra igen. Fast insidan.

Idag var vi på utvecklingssamtal på dagis och då fick vi både nya insikter och bekräftelse på sådant vi redan visste om Theodores personlighet, kunskaper och egenskaper. Det var jätteroligt och spännande!

Sådan här är vår lilla pojke (förutom bedårande och underbar och snäll och kramig och allt det där) enligt oss och dagis:

Theodore är bekväm av sig. För att inte säga lat. Så benämner han sig till och med själv, som en latmask. Han vill inte klä på eller av sig själv. Vill inte gå i trappor eller plocka upp sina leksaker. Eller äta mat. Eller någonting som inte är roligt. Vi måste tjata, motivera, muta och säga till på skarpen - och vi är inte ett dugg förvånade. Både jag och maken är likadana. Bekväma. Så inte kan vi klandra avkomman för det inte. Välkommen i klubben bara. På dagis är han tydligen likadan, de måste tjata på honom för att han ska klä på oc av sig själv. Men han gör det till slut, när det inte är roligt längre att vara det enda barnet som står kvar i hallen efter att alla andra sprungit in och börjat leka.

Här är han bara två år - men lika förtjust i att slappa då som nu.

Theodore har inte bestämt sig för om han är höger- eller vänsterhänt. Han byter hand lite hipp som happ. Jag är vänsterhänt och maken högerhänt så det kan bli vilket som.

Theodore är grym på att cykla. Han fick ju en balanscykel när han fyllde två och den blev han snabbt livsfarlig på. Nu svänger, tvärbromsar, rusar, vejar och trixar han som värsta cykelproffset och är det utelek på dagis kan du ge dig sjutton på att han sitter på en cykel. Det nya är att han även bemästrar sparkcyklarna för de stora barnen på dagis. Nu ska han bara bli 18 så att han kan cykla Vätternrundan med morfar.

Ridin' on the streets of Gamlestaden.

Theodore är en bestämd liten man som vet vad han vill och inte vill. Han kan vara mycket charmant och bedårande men också en liten surtrut och riktigt arg. Han visar sina känslor tydligt, både kroppsligt och verbalt. Det är urgulligt när han sätter sig med armarna i kors, plutar med underläppen och rynkar på ögonbrynen. Både jag och maken är var tydligen riktiga surisar när vi var små - och vi vet ju hur storebror Edward kan sitta och sura hur länge som helst. Välkommen in i klubben där också.

ARG!

Theodore är väldigt socialt kompetent enligt pedagogerna på dagis. Han står gärna och betraktar barnens lek en stund innan han liksom "rinner" in i leken på ett sätt som hans jämnåriga kamrater inte gör ännu. Han leker med alla barn, men helst med de större. Tyr sig till alla vuxna och har ingen särskild favorit. Varken jag eller maken är sådär jättebekväma i sociala sammanhang men jag minns att jag var väldigt social som liten och alltid hittade nya vänner var jag än gick.

Theodore har mycket stort ordförråd och förstår allt man säger men uttalar fortfarande många ord med "g" i början. Det är napparnas fel men börjar rätta till sig och han byter ut fler och fler ord till "rätt" uttal.

Theodore har koll på större, mindre, bakom, framför, före, efter, bredvid, innan, senare och så vidare. Han kan olika geometriska former som cirkel, rektangel och triangel. Han kan ramsräkna till 19 och pekräkna ungefär lika långt. Han känner igen, och kan skriva, sin egen bokstav och kan ibland en del siffror.

Siffror är kul just nu.

Theodore har inte fått full koll på finmotoriken ännu och det är lite besvärligt att rita, pärla och klippa. Han kan, men han måste anstränga sig ganska mycket. Jag tror att det kanske hänger ihop med det där att han inte bestämt sig för om han är höger- eller vänsterhänt. Ingen rutin ännu liksom.

Måla med pensel är roligt, och lättare än att rita med penna.

Det var några av de saker vi pratade om på utvecklingssamtalet. Vi kan ju sammanfatta det hela med att jag har världens bästa son helt enkelt.

Sådär skönt utmattad

Idag har vi varit ute på stan hela långa dagen. Vi åkte in till Slottskogen och mötte upp Ellen, Ellen, Max och deras föräldrar. Theodores dagiskompis Ebba och hennes bonuspappa var också där.

Barnen lekte, vi fikade och umgicks, tittade på djuren och åt glass. Det var mycket trevligt och klockan hade redan börjat närma sig sju när vi kom hem efter ett stopp på Redbergsgrillen.

Trött är bara förnamnet men det känns gött ändå. Både för att jag är trött av en riktig anledning - vem blir inte trött av att hänga i Slottskogen en hel dag - men också för att jag faktiskt klarade av det över huvud taget. Det hade varit omöjligt för en månad sedan.

Imorgon ska jag vila på förmiddagen, sedan är det utvecklingssamtal på dagis. Spännande!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Äntligen en operationstid!!

Nu har det hänt, jag har fått en operationstid! På min födelsedag, den  13 juni, blir jag inskriven och dagen efter görs operationen. Just nu är jag mest lättad. Och lite uppspelt. Jag är inte särskilt nervös inför själva ingreppet utan funderar mest kring vad som händer efteråt. Kommer det att fungera? Kommer jag att bli frisk?

Istället för att tänka på de jobbiga sakerna tänker jag lägga all min tankekraft och energi på att fundera ut vilka filmer, teveserier och stickningar jag ska ha med mig. Punkt slut.

Loppis galore!

Det är lördag, klockan är inte riktigt tre ännu och ändå har jag haft en toppendag! Flera timmars loppisrundande med Sofia och hennes mamma resulterade i massor av fina fynd. Sofia hittade en tripptrapp-stol från Stokke för 70 kronor (!) och hennes mamma kom hem med bland annat en jättefin badbalja i zink som hon ska plantera blommor i.

Det här kom jag hem med:

Örhängen 10 kronor, halsband 20 kronor. Både örhängena och halsbandet är sådana jag letat länge efter men inte hittat några som känts helt rätt. Förrän nu. PÅ en loppis. För 30 kronor totalt!

Stråhatt 50 kronor. Sommarens favorit redan innan sommaren börjat! Jag planerar att bo i den här hatten. Hitta några fler band att växla mellan för att matcha mina outfits. Fattar ni vad perfekt när det är soligt och man har en dålig hårdag. 

Jättesuperfin plansch med mitt favorit-Mumin-motiv, muminmamman som rensar vinbär i sin hatt. 15 kronor. Nu behövs bara en fin ram så åker den här upp på vardagsrumsväggen. Vi har samma motiv i mindre format på Theos vägg.

Två spel i jättefint skick för totalt 30 kronor. Theodore är jätteduktig på memory så jag tror att han kommer att gilla Mollan-spelet. Dessutom tycker han att det är roligt att räkna och har börjat intressera sig för bokstäver och siffror, så även om han är lite för liten för Fem myror-spelet tycker han nog att det är roligt om vi ändrar reglerna lite.

Tre barnböcker för 10 kronor styck. Blir succé tror jag. Särskilt Djungelboken.

Hårspännen som jag och Theodore delar på. 10 kronor.

Fem nystan raggsocksgarn för 70 kronor. 80 % ull, 20 % nylon. Jag brukar ju inte gilla såna däringa oäkta garner egentligen, men 20 % är ju inte så himla mycket och garnet är mjukt och gosigt.

Fyra nystan superwash-ullgarn för 60 kronor. Blir kanske någonting trevligt tillsammans med det grå raggsocksgarnet?

Fint blommigt tyg för 20 kronor.

Pyjamas åt Theodore för 20 kronor. Han gillar Bamse, och byxorna var jättegosiga. Han kommer att se bedårande ut!

Tunika/klänning/långtröja åt Theodore för 5 kronor! Han är ju lite besatt av Pippi och den här kan han hoppa omkring i i sommar när det är för varmt för byxor.

Blixten-linne åt Theodore för 10 kronor. Lite väl "häftigt" för min smak, men jag tror att Theo kommer att gilla det.

Pippi-tröja för 10 kronor. Den Pippi jag gillar, den gamla.

När jag ändå var ute och for (vi åkte bil mellan loppisarna, värsta lyxen) passade jag på att hämta ut lite paket på posten.

Titta så underbart! 160 stycken knappar för ynka 150 kronor plus frakt. Köpta av en av tjejerna som hjälper till med Hjärtekatten.

Det andra paketet innehöll tre vilsekomna Hjärtekatter. Jag står ju inte längre på adresslistan men då och då dimper det ned några små filurer ändå.

Om några timmar blir det handbollsmys i soffan med en påse chips. Men först ska jag byta knappar i tre köpta koftor som legat i garderoben och skräpat länge nog.

Stora rensardagen

Puh! Nu ligger jag och sängbloggar och vilar ryggen. Shit vad jag har rensat i våra garderober idag. Jag hade massor av kläder jag inte kan eller vill använda längre. Galgar och lådor var fulla men jag hade aldrig något att ta på mig. Känner ni igen er?

Theodore hade också en hel del urvuxet och jag visste inte vad jag skulle göra av allt. Visst, man kan sälja på Tradera men jag tycker att det är alldeles för mycket möda för lönen. Jag behövde göra mig av med kläderna men det kändes dumt att slänga sådant som är helt och rent.

Räddningen blev en lapp på grinden. En ideell insamlingsorganisation samlar ihop kläder, skor och leksaker som de skickar till Litauen. Tror jag att det var. Man ska bara ställa ut sina säckar utanför grindarna på onsdag så kommer de och hämtar upp dem. Jättesmidigt för mig, och så kommer kläderna till användning för andra. Win Win!

Tre hela svarta sopsäckar fick jag ihop. Under helgen ska jag nog ta mig en titt i Theodores leksakslådor också. Där finns en hel del som han inte leker med längre.

Mitt skräp blir kanske någon annans skatt och imorgon blir det förhoppningsvis tvärtom. Då ska jag och Sofia nämligen ut på en loppisrunda och det är jag som får användning för sådant som andra inte vill ha längre. Fint det där med andra hand.

Godnatt!

Published with Blogger-droid v2.0.4

Nytt i garderoben och vavoom!

Idag har jag shoppat kläder! Det var inte igår vill jag lova men trots att min garderob är knökfull fanns där knappt ett enda sommarplagg jag kunde ha. Allt var trasigt eller för litet. Mest för litet. 

Jag hade lite kuponger och rabatter på Lindex och bestämde mig för att ta en titt på deras Generous-avdelning. Jag har hört att de skärpt till sig lite på plus size-fronten de senaste säsongerna och jag är nog beredd att hålla med. Möjligtvis med reservationen att jag tycker att det lilla skamhörnet är lite väl litet jämfört med resten av butiken. Bäst vore ju om de flesta kläderna som säljs gjordes i en "vanlig" och en "plus size"-modell. Såklart. Jag såg i alla fall en hel del fint och kom hem med två klänningar, tre par leggings (svarta och vita, två korta ett par långa), en tunnstickad tröja, två nagellack och en mascara. Och jag fick över 400 kronor i rabatt!

Vanlig svart ärmlös klänning.
Skönt och svalt vardagsplagg för 199 kronor (-59,70 i rabatt).

Svart kortärmad klänning med bege prickar och vita svalor.
199 kronor  (-59,70 i rabatt) .

Fina svalmönstret.

Lång finstickad randig tröja med bröstficka.
299 kronor (-89,70 i rabatt).

De svarta ränderna glittrar fint.

Två fina nagellack och en mycket nödvändig mascara åkte också ned i påsen. 25 kronor styck för nagellacken (-10 kronor rabatt), 145 kronor för mascaran (-46 kronor rabatt).

Leggingsarna bhöver jag knappast visa, de är helt vanliga svart och vita i bomull. Ta tre betala för två.

Nu kanske ni tror att min shoppingrunda slutade där, men icke. Jag tog tag i ett problem som jag sopat under mattan i evigheter. Jag behövde desperat en ny bh. 

Jag har alltid varit av den storbystade sorten och varit rätt nöjd med det. Sedan blev jag sjuk och gick upp massor i vikt vilket såklart medförde att även brösten växte. Dessutom har jag ju kört en amningsrunda och man kan säga att de bröst jag såg i spegeln när jag var 25 knappast liknar det jag ser idag. Om man säger. Det krävs helt andra medel för att hålla de här raringarna på plats.

Jag har inte orkat ens tänka tanken på att ge mig ut i djungeln och ställa mig i de där hemska provrummen. Ledsen över att bara ett fåtal butiker ens har min storlek. Så jag har släpat omkring i sköna men mycket osmickrande tant-bh:ar istället. 

Nu började till och med de ge upp och när jag insåg att jag bara hade en enda bh kvar som ens passade insåg jag att jag var tvungen att göra något. Så nu gjorde jag det. Och herregud! När jag tryckte in titsen i en riktig (gigantisk) bh fick jag en chock. De är enorma! Hur sjutton ska jag klä mig för att inte se ut som tuttfia royale med de här? Som jag sa innan har jag alltid varit ganska nöjd med att vara bystig men jag har aldrig riktigt gillat att visa upp dem i djupa urringningar och så. Har man stora bröst blir det väldigt lätt vulgärt även med en ganska beskedlig ringning. Den här bysten blir inte lätt att dölja, men det är väl bara att gilla läget antar jag.

För mycket av det goda?
Bh:n köpte jag på Change med 10 % rabatt.

Jaaaa!

Hurra jag är piggare idag! Det tunga blöta täcket som kvävde mig igår är borta och livet känns lättare igen. Jag lyssnar på Garbages nya skiva, tycker att den är jättebra och funderar allvarligt på att måla naglarna. Ni hör ju!

Fötterna är hyfsat normalstora (men inte anklarna) och brännan är läcker!

Utmattning och ett kärt återseende

Ohmilord. Idag har jag  varit så otroligt trött! Efter att ha varit oförskämt pigg i nästan en vecka vaknade jag trött imorse och kom aldrig riktigt igång. Jag har sovit på soffan hela dagen med små pauser för att diska en halv disk, duscha, äta falukorv med makaroner och natta Theodore. Först nu när klockan börjar närma sig nio på kvällen känner jag att jag börjar komma tillbaka till världen igen. Äntligen!

Men jag tänker inte klaga. Så mycket. Faktum är att jag börjar se en bättring på allvar nu. Min hy är ljusår bättre. Mjuk och smidig med bara normalmycket utlsag och finnar. Som på en normal människa. Mitt hår är mjukare och inte lika risigt. Jag behöver inte längre raka haka och kinder för att inte se ut som en man. Och det kanske tydligaste tecknet på att kroppen återhämtar sig: Jag fick mens idag! För första gången sedan innan jag blev gravid med Theodore. Det ni!

Nu väntar jag bara på att musklerna ska bli starkare och kroppen mindre. För jag är fortfarande tjock som ett hus, stel som en pinne och svag som en 90-åring. Det är fortfarande svårt att få på strumporna på morgonen. Och böja sig ned för att ta upp saker från golvet. Ni som varit höggravida vet vad jag menar. Och så har jag fortfarande en massa vätska i kroppen som gör att fingrar, händer, ben och fötter sväller upp som ballonger. Det är jobbigt.

Men mycket är bra ändå. Som ni ser!

Blöjfritt

Inatt sov Theodore för andra natten i rad utan blöja. Inga olyckor i sängen hittills och man får nog säga att han är blöjfri nu.

Det firade han givetvis genom att kissa både i soffan och på golvet idag.

Instagram-russin. Eller: Bara bilder på Theo och handarbete som vanligt.

Idag drog hela familjen iväg till Fjällbo park och klättrade i berg med familjen Saline. Det var fantastiskt mysigt men efteråt var vi så trötta att vi nästan dånade allihopa.

Nyduschad och nykammad. Jag älskar min lilla pojke extra mycket så här. Mjuk och gosig och lite blöt.

Efter klättring i berg kan man se ut så här. Jättelortig!

Igår hängde vi med Johanna och lilla Lovi hela dagen. Det var jättemysigt!

I morse sov Theodore till klockan nio. Nio! Jag tror att det var en hit att flytta läggningstiden från sju till åtta.

Det här är en fin och praktisk frisyr jag rekommenderar till alla med barn som har lång lugg. Jättesött, lätt att göra och sitter oftast flera dagar.

En jättearg syskonkanin som heter Sid Vicious.

Åka karusell!

Jag hade ju en så himla bra dag igår att jag föreslog för mannen att vi kunde göra någonting tillsammans allihopa när han hämtat Theo från dagis. Jag hade en liten utflykt i åtanke. Lekparken, korvgrillning eller besök hos någon av Theos kompisar kanske. Maken förelsog en spontantripp till Liseberg, och det kunde jag ju inte säga nej till!

Pojken blev såklart överlycklig och det var knappast några problem att få med sig honom från dagis, trots att han spelade fotboll med de stora killarna.

Det var en riktig hit att göra ett besök på eftermiddagen, mitt i veckan i början av säsongen. Inte en enda kö till en enda av karusellerna, glada besökare och extra trevliga karusellförare. Vi hade jättekul! Vädret var också toppen även om det gärna kunde varit lite svalare. Vi Sharpar gillar ju inte värme något vidare, men mot kvällen var det skönare.

Vi var alla jättetrötta när vi kom hem och i ärlighetens namn kom inte pojken i säng förrän halv tio - på en dagiskväll! Men men, det är ju inte varje dag man åker till Liseberg faktiskt.

Shorts-väder = skrapade barnknän. Men det var inga problem, vi var ju på väg till Liseberg!

Knatterallyt - jättekul!

Trummeliten - inte så kul.

Cykelflyg-grejen - lite kul men lite otäck också. Det var ju så högt upp!

Ponnykarusellen - oväntat rolig, den åkte vi två gånger.

Men nu kom det bästa, Lilla Lots - eller "Sjörövarbåten". Den kunde Theodore ha åkt hela dagen.

Wee!

Men Små grodorna, nej tack. Alldeles för högt upp i luften. Förra året gapskrattade han när hän åkte den här karusellen, nu var tårarna nära.

Allt otäckt glömdes som tur är bort när han klev på Kaffekoppen. Hur kul som helst!

Ännu fler båtar! Den här var jätterolig och vi hade sån tur att det inte var några andra barn som ville åka så pappan och pojken fick åka så länge de ville.

Klart att pojkarna skulle åka bergochdalbana också. Roligt men lite otäckt tyckte Theo, som åkt den förut.

Sist åkte vi Farfars bil och tittade på nappometern. Vi hälsade lite på kaninerna också men de var jätteläskiga. Sen var vi så trötta att vi knappt orkade åka hem. Perfekt eftermiddag och kväll!

Inte för att vara tjatig men ... gött är det!

Det ska va' gött å leva. Och idag är det det.

Jag är så pigg och glad! det här med mornar och förmiddagar är verkligen the shitz nuförtiden. Jag vaknade halv åtta och hann göra mig i ordning och sticka några varv innan Theodore behagade vakna någon gång innan nio. Sedan var det lite kamp och bråk med frukost och tandborstning och solskydd men sen var det bra igen. Och jag klarade av bråket utan att vilja bryta ihop och grina, så det var bra.

Faktum är att det var så bra att jag till och med vågade mig på att låta Theodore cykla till dagis! Big Win! Ni minns väl vad som hände sist jag var ute med Theodore på cykel? Skrapade knän, armbågar och händer. På mig. Men inte den här gången. Jag hängde med rätt bra och Theodore var superduktig på att stanna när jag sa stopp, och vänta på mig när jag hamnade på efterkälken. Vi kom till dagis hela och rena och jag orkade till och med busa lite och låta honom jaga mig sista vägen. Supermamman!

Nu ska jag utforska lite nytt på Spotify och sticka klart den här lilla boleron som Sushila ska få. Och fortsätta njuta av att det är så jäkla gött!

Bara avmaskningen kvar. Men hur sjutton blockar man en sån här bolero egentligen? Måste konsultera Ravelry.

En till riktigt bra morgon och förmiddag. Woop!

Igår hade jag en riktigt fin och bra förmiddag. Jag kände mig pigg och glad och vädret var fint och fåglarna kvittrade och Theodore var härlig. Jag njöt i fulla drag och tog mig tid att gå lite omvägar med Theodore på väg till dagis, stannade en halvtimme och pratade med pedagogerna. Insöp känslan av att inte vilja lägga mig ned och avlida av utmattning. Det kändes så jäkla gött!

På eftermiddagen fick jag dock eftermiddags-dip royale och var däckad i flera timmar, och det höll i sig i princip hela kvällen.

Det är verkligen enormt stor skillnad på mig, mitt humör, min person och hela livet när jag mår bra/dåligt. Det är som att hela jag bytts ut. Mår jag bra känns livet toppen, jag vill göra saker - leka, busa, pussas. Mår jag dåligt är det som att varenda gnutta energi och glädje bara sugits ur mig. Jag är helt orkeslös, orkar knappt svara på tilltal. Bryr mig inte om någonting, har kort stubin och nära till tårarna. Och det kan svänga fort. Från att ha en toppenförmiddag till att plötsligt tycka att allt är värdelöst och meninglöst på någon timme. Det är såklart jättejobbigt men det känns ändå hoppfullt att jag har de här topparna. För de kan jag hålla fast vid och minnas hur det var att må så nästan jämt. Någonting att längta efter.

Hur som helst. Nu är det förmiddag och jag mår strålande igen! Jag gick upp klockan sju och tog pojken till tandläkaren. Utan stress och gnäll och tjat. Mysigt och trevligt. Theodore var jätteduktig och tandsköterskan (eller vad det heter) var fantastiskt bra. Pratade och pratade med Theodore tills han mjuknade upp och faktiskt svarade på tilltal, hehe. Alla tänder räknades och en ty tid bokades för att kolla upp den där tanden han slog av i september 2010. Den var en aning upptryckt och det kan vara bra att kolla lite för säkerhets skull. Annars var allt bra och pojken kom därifrån med en fjärilsring på fingret.

Innan vi gick in till undersökningsrummet gjorde vi en toalettpaus, för Theodore var kissnödig. Han har blivit så duktig med att säga till i tid på sista tiden och det händer inte alls mycket olyckor. Jag skulle nog vilja säga att han är pottränad nu, även om han har blöja på natten och om vi ska på längre utflykter där vi inte vet om det finns toaletter i närheten. Min stora kille! Dessutom ska vi till Liseberg nästa vecka och lämna napparna till kaninerna. Han är ingen bebis längre. Inte alls.

Efter tandläkarbesöket tog jag och Theodore en mysfrukost på kondiset. Varm choklad, juice och räkmacka. Och en bulle till efterrätt förstås. De hade ställt upp en uteservering, vilket jag inte sett att de gjort förut. Jättemysigt!

Och så traskade vi iväg till dagis, med ett litet stop på Konsum, Apoteket och brevlådan. Lämningen gick bra och nu sitter jag hemma i soffan medan städarna är här och gör rent och fint. Det känns fortfarande väldigt obekvämt att vara hemma medan de städar, men jag orkar faktiskt inte vara ute mer just nu. Jag låtsas som att det regnar istället. Och hoppas på att den här härliga känslan håller i sig länge!

Varm choklad med sugrör. Sämre kan man ha det.

Lek, lek, lek och lite räkning

Theodore hänger i sandlådan på gården.

Idag har vi lekt en massa. Och städat och planerat. Och vilat lite. Och virkat. Och klippt sönder mammans garnnystan.

Hjärtekatter revisited

Jo, jag återfick ju suget efter att virka Hjärtekatter efter att ha packat upp de 109 fina katter som gömt sig i garderoben. Två stycken har det hunnit bli sedan dess.

Shelley är blå och virkad i Debbie Bliss Baby Cashmerino och Louie Louie är grön och virkad i Drops Silke Alpaca. Detaljer och hjärtan i Cotton Essentials DK, ögonen  i Drops Alpaca.

Vad sägs om en portion familjefilm så här på kvällskvisten?

Det var länge sedan jag visade några filmer här på bloggen. Därför kommer nu två på en gång! Båda är inspelade nu ikväll och visar Theodore sportandes sin nya snygga pyjamas.

I den här första ser man typ ingenting, men det är sången som är det gulliga! Han har en ny favoritsång. Bockarna Bruse har blivit brädade av den här:




I film nummer två är det kvällsbus på hög nivå. Det är svårt att tro att pojken sov sött i sin säng en kvart senare - med borstade tänder och allt.