14 januari 2010

Fasta rutiner är ett måste för ett barn. Tror jag i alla fall.

Jag fick en kommentar angående Theodores sömn som tog upp rutiner och vikten av att ha dem. Jag håller med till 100 procent. Vi har väldigt fasta rutiner kring det som är praktiskt möjligt för oss, dvs maten och nattsömnen. När det gäller hur Theodore sover middag på dagarna beror det helt på hur han sover på natten. Det händer jättesällan att han sover över ett mål (det kan ibland diffa på en kvart eller så men det är ok). Det är bara i väldigt speciella fall, som i förrgår när han vaknade fem på morgonen och inte somnade igen förrän vid hav sju, som det blir tokigt. Då var hela dagen ur led.

En helt vanlig dag ser ut så här:
  • 07-08 Vi vaknar, myser i sängen en stund.
  • 08 Gröt till frukost.
  • Vid 09-10 Theodore blir trött och sover middag.
  • 12 Lunch.
  • Vid 13-14 Theodore blir trött och sover middag.
  • 15 Gröt till mellanmål.
  • 18 Välling till kvällsmat.
  • 19 Theodore blir trött och nattas för natten.
Beroende på hur mycket han sov under middagslurerna kan han vilja sova en gång till vid 15-16-tiden. Han är precis i gränslandet mellan att sova två eller tre gånger per dag men oftast är det två. Nu när mannen tar över kan rutinerna komma att anpassas efter hur han känner är bäst, kanske byts till exempel ett grötmål ut mot ett till matmål.

Kvällsnattningsrutinen ser ut så här:
  • Vällingflaska klockan 18.
  • Theodore får leka en stund så att han blir trött och börjar gnugga sina små ögon.
  • Klockan 19 går vi ned och byter om till pyjamas och borstar tänderna.
  • Vi läser ur en av pekböckerna.
  • Sen är det puss och godnatt och ned i sängen.
  • Godnattsång.

Ja och nu den här veckan följer en massa skrik, förut satt vi hos honom och höll händerna på hans axel/höft tills han somnade.

Jag blir glad och tacksam över de råd jag får. Det är väldigt omtänksamt av er att försöka hjälpa till. Det är dock viktigt i den här diskussionen att skilja på barn som har problem med sömnen och barn som inte har det. Det går inte bara att bestämma att "nu ska barnet sova så här eller så här". Det fungerar inte med ett barn med sömnproblem. Man måste pröva sig fram och anpassa sig efter barnets behov vid givet tillfälle. Vid given utvecklingsfas.

Vi tampades varje dag med att "ta itu" med Theodores sömnproblem när han var mindre också, även runt fem månader som kommentaren föreslår. Då var kaoset ännu större än det är nu och han sov mycket sämre både på dagen och natten. Han var alldeles för liten för någon form av "metod", men vi kämpade på med fasta rutiner. Eller så fasta som det går att ha med en bebis som fortfarande helammas. Vi prövade allt som bvc, böcker eller Internet föreslog (förutom Anna Wahlgrens metoder, de anser jag är alldeles för extrema för vår del) men ingenting fungerade.

Så plötsligt blev det bara lite bättre. Plötsligt fungerade våra försök att söva honom i hans egen säng istället för i BabyBjörnen eller vagnen. Sedan dess har det gått lite upp och ned men det har aldrig blivit så dåligt som det var då. Han somnar alltid i sin egen säng, även om det kan ta lång tid ibland.

Nu känner vi av en sådan förändringsperiod igen. Vi känner att han är redo att lära sig sova bättre. Så kändes det inte för några veckor sedan. Det återstår att se hur det går och om just den här metoden kommer att fungera. Annars prövar vi någonting annat. Inatt sov han i alla fall bättre än han gjort på flera månader.

Vad som än händer så ger vi i alla fall inte upp. Han ska sova bra. Någon gång.

4 kommentarer:

Jenky sa...

Alltså, du måste på något sätt spara den här bloggen tills Theodore blir äldre och kan läsa själv. Han kommer älska det! ;)

Thepas sa...

Jag brukar få riktig små-ångest av att tänka på att min blogg skulle kunna försvinna. Jag har ju skrivit här sedan 2006 och det är en evighet i mitt liv. Jag har alltid önskat att jag kunnat skriva dagbok för att ha någonting för mina barn att läsa när jag är gammal eller död. Men jag har aldrig orkat mer än någon vecka. Och så kom jag plötsligt på att bloggen ju är världens bästa dagbok.

Därför har jag börjat spara texterna så att jag åtminstone har dem lokalt på datorn också. Utifall att.

Anonym sa...

Hej, jag sökte på sömn via knuff.se och din blogg placerade sig då högt på träfflistan. Jag heter Mia Jörgensen och är psykologkandidat som är knuten till en forskargrupp på enheten för Internetpsykiatri vid Karolinska Institutet. Under våren kommer vi att bedriva studie om internetbehandling för sömnproblem. Vi håller just nu (under januari) på att rekrytera deltagare. Låter detta intressant så finns mer information (och möjlighet att göra en intresseanmälan) på följande adress:
www.internetpsykiatri.se
(eller http://www.internetpsykiatri.se/treatment/sleep/treatment.html)

I och med att din blogg berör sömn så undrar vi även om du är intresserad av att lägga upp mer information kring studien. Jag berättar gärna mer om detta om du hör av dig till mig via mail: Mia.Jorgensen.4852@student.uu.se.

Med vänlig hälsning
/Mia Jörgensen

Eleonor sa...

kul att läsa era rutiner. den stora skillnaden mot våra är att vi lägger Lina att sova middag även om hon inte visar trötthetstecken, men somnar gör hon :) och så äter hon fler gånger