zzzzz!

Jag har sovit alldeles för lite den här veckan. Som en envis tonåring har jag vägrat gå och lägga mig i tid trots att jag måste upp okristligt tidigt om morgnarna. Men jag är ingen tonåring. Jag är inte ens 21 eller 22. Jag orkar inte sova fyra timmar per natt flera nätter i sträck, jobba, vara mamma och fru, sova 4 timmar, gå upp, jobba ... Ja. Ni vet. Jag är inte ens 25 längre. Den tiden är över. Jag måste sova i alla fall en 6-7 timmar. 

Men jag vill inte gå och lägga mig klockan tio!

GI-kokosbollar

Jag och Theo kollade en hel massa på Lilla spöket Laban i morse, och där åt de mängder av kokosbollar. Varpå jag givetvis blev galet sugen på smöriga, söta och chokladiga bollar. Alltså bestämde jag mig för att experimentera mig fram till ett bra recept. Jag började med att titta vad som redan fanns på nätet - och sedan kombinera ihop någonting som blev gott och bra.

Sagt och gjort, jag geggade och smakade och smakade och funderade. Först smakade det hemskt och bittert av den fina kakaon, så jag tillsatte lite lite honung. Då blev det huuur gott som helst! Jag har inte stenkoll på exakt hur mycket av varje ingrediens jag använde men här är ett ungefärligt recept:

Jättegoda och GI-vänliga.

GI-kokosbollar
Mängd: Runt 20 stycken beroende på hur stora du gör dem
Tid: 15 minuter

Ingredienser:
100g smör
4 msk kakao
1 dl hasselnötter
1 dl sötmandlar
1 dl kokosflingor
0,5 dl solrosfrön
1 dl russin
Vaniljpulver efter smak
1-2 tsk honung
Kokosflingor till rullningen

Gör så här:
Skär smöret i kuber och rör det mjukt.
Hacka nötterna och tillsätt i smöret.
Tillsätt resten av ingredienserna.
Smaka av tills du fått en god smak och bra konsistens.
Forma bollar som du rullar i kokosflingor.
Ställ i kylen en stund innan du äter upp allihopa och mår lite illa efteråt.

En svensk hjälte? Nej det tror jag inte!

Jag och Susanne har blivit nominerade till Svenska Hjältar i Västra Götalands län för vårt arbete med Hjärtekatten. Det känns såklart jätteroligt att någon tycker att vårt  arbete är betydelsefullt nog att uppmärksammas på det här viset och vi är jätteglada!

Men vi får inte glömma vilka de riktiga hjältarna är. Hjärtebarnen som kämpar för att bli friska. Deras familjer som står inför sitt livs kanske största prövning. Och inte minst alla läkare och sköterskor som ser till att så många barn blir bättre och får komma hem - allt vi gör är att se till att de får med sig en virkad katt som minne.

Men roligt är det!

Morgonmys pågår

Stickers of ICA Reklamen unite!

Jag tog med mig en av mina mer hjärndöda stickningar på bussen i morse eftersom det är lite bråttom att bli klar med den. När jag sedan satt i soffan och fikade med mina kolleger kom det fram ett helt gäng andra icor(såna som jobbar på ICA Reklamen) och bjöd in mig i en stick-klubb de nyligen startat! En av dem hade sett mig sticka på bussen.

Gud så kul! Jag blev jätteglad. De träffas tydligen varje tisdag kväll på lite olika ställen. Det låter ju hur fantastiskt som helst! Jag är så glad att jag jobbar på ICA Reklamen. Och att jag är en publik stickare. Det skapar ju tydligen oväntade bieffekter.

Fint!

Goood morgon!

Jag kan meddela att det är mycket trevligare att stiga upp klockan halv sex när man har en smarrig frukost som väntar i kylen. Och jag kan meddela att den var supergod! Mätt blir man också eftersom det är ägg, keso och grädde i, så kakan räcker nog hela veckan ut. Jag räknade med fyra bitar men det var nog lite väl tilltaget känner jag.

Jag ser stor potential för den här ostkakan. Nu gjorde jag den ju ganska plain med bara lite vaniljpulver och mandel som smaksättning, och har hallon, blåbär och björnbär vid sidan av, men tröttnar jag på det ser jag tusen andra smakmöjligheter. Kanel och tärnat äpple. Kardemumma och hallon. Blåbär. Grovhackad choklad. Päron och ingefära.

Har ni fler förslag?

Efterrätt till frukost hela veckan från och med nu!

Jag hade helt tappat frukostinspirationen när jag kom på den geniala idén att äta efterrätt till frukost! Jag var så less på kokt ägg, stekt ägg, äggröra och omelett. Keso kändes blä, frysta bär stod mig upp till öronen. Men hm, om man blandar alla de här ingredienserna på ett annorlunda sätt. Och gör en dessert! En ostkaka! Ostkaka med bär till frukost låter ju som värsta lyxen. Så, jag gav mig på jakt efter ett recept och hittade ett på lchfmat.com som jag modifierade lite.

Nu är den gräddad och redo att ätas imorgon bitti. Jag har inte smakat ännu men den ser jättegod ut!

Frukosträddaren?

GI-ostkaka
Mängd: En lagom stor kaka
Tid: 30 minuter
Ugnstemperatur: 200 grader

Ingredienser:
4 ägg
3 dl vispgrädde
250g keso
1,5 bittermandel
Vaniljpulver efter smak (alltså inte vaniljsocker utan osötat vaniljpulver)
Hela mandlar
Mandelflarn

Gör så här:
Sätt ugnen på 200 grader.
Blanda keson, äggen, grädden och vaniljpulvret i en skål.
Riv i bittermandeln och tillsätt de hela mandlarna.
Blanda ihop till en jämn smet och häll i en ugnssäker form.
Strö över mandelflarn efter smak och tycke.
Grädda mitt i ugnen i 25 min eller tills ytan fått en gyllenbrun färg.
Servera förslagsvis med grädde och mosade bär.

Stickflit pågår

Och där ramlade det in en beställning på en påspåse. Hejsan, pappa har födelsedag i början av oktober. Och hoppsan, två fina vänner fyller år om bara någon vecka.

På stickorna sitter redan nummer två av de beställda långsockorna, en kycklinggul vuxenkofta och en himmelskt mjuk sjal - så det är bara att låta stickorna klicka på!

Men det är fina grejer. Positivt flit som känns bra i hjärtat. Jag övar mig på att rensa bort det där andra. Energibovarna som tar mer än de ger. Både personerna och åtagandena. Jag håller på att lära mig säga nej och . prioritera på riktigt. Inte bara i teorin. Sätta upp gränser och sänka kraven på mig själv.

Nu ska jag lägga mig i tid. Klockan är elva och jag behöver inte gå upp förrän sex. Ok då, klockan kommer att ha hunnit bli minst halv tolv innan jag landar på kudden, och klockan ringer kvart i sex - men det är sex timmar ändå. Bättre än det varit!

Garnbutiker på nätet

Yo alla handarbeterskor! Om ni vill köpa garn på nätet i Sverige, var handlar ni helst då?

Kolhydratsbonanza!

Idag har jag ätit lite smågodis, en sån där minipåse ostbågar, några finncrisp och typ en halv burk Ben&Jerrys-glass. Och en liten smakbit av mannens pizza (annars åt jag kebab utan bröd). Och så Cola light (visserligen inga kolhydrater men dock söttsöttsött).

Och vet ni. Det var såååå gott! Och så lagom. I vanliga fall hade jag ätit en hel pizza, minst tre hekto godis, en hel stor påse ostbågar och en egen glassbytta. Lätt. Nu är jag väldigt nöjd och känner ingen ångest eller ånger. Jag har hållit upp så länge att jag absolut kunde unna mig lite sötsaker, och faktum är att jag är nöjd med mindre nu än förr. Då kunde jag äta enorma mängder och ändå inte vara nöjd trots att jag var illamående. Nu är jag lagom mätt. Och det känns himla bra.

Det var sex veckor sedan jag åt några större mängder kolhydrater i form av sötsaker eller spannmål. Hur lång tid det går innan nästa gång har jag inte planerat, men det känns ganska lagom. Eller kanske en gång i månaden eller så, om det är sådana här mängder vi talar om.

Lilla söta bebiskoftan

Vill hitta ett nytt hem.

Där låg den, ensam och övergiven på ett hyllplan i vardagsrumsbokhyllan. Färdigstickad men utan knappar. Bortglömd.

Fyra knappar senare var den färdig, den lilla söta bebiskoftan. Påbörjad i februari i år och avslutad idag. Stickad i turkos Drops Alpaca på stickor 2,5 efter det här mönstret.

Påspåsen

Någonstans att stoppa plastpåsarna.

Här har det stickats till hemmet. En påspåse att lägga plastpåsar i hänger nu så fint i köket. Stickad i ljusblå Drops Paris från Garnstudio på stickor nummer 4 och 5. Mönster finns här.

Stick du stygga spöke, för du finns inte.

Theodore tycker jättemycket om Alfons Åberg, och det gör vi föräldrar med. Både i bok- och filmform. Man kan dra många lärdomar av Alfons-böckerna, till exempel hur man förhalar sänggåendet, manipulerar tills sig alla kakor i kakburken - och hur man gör sig av med besvärliga spöken. Exorcism alltså.

Grus i ögonen

Gnugg gnugg gnugg. Gnugg gnugg gnugg.

Gnugg gnugg gnugg gnugg gnugg.

Ingenting hjälper. Jag har som grus i ögonen och måste nog gå och sova fast jag inte vill. Jag vill vara vaken och se på film och sticka.

Hela dagen har jag skrotat runt i min röda tomtemorsklänning. Borstat tänderna och tvättat ansiktet men that's it. Jag har inte rört mig utanför dörren alls och enbart gått från soffan till köket och tillbaka till soffan. Nattens uppesittarstund med Krupp-Theodore gjorde sitt, och gårdagens åttatimmarspass på Gamlestadsgalej.

Tidigare idag råkade Theodore bryta av en av mina knitpro-stickor så imorgon väntar en rask promenad till Olskroken där jag förmodligen måste besöka både Tummelisa och 2Knit. Oj, så synd och tråkigt.

Bilder från Gamlestadsgalej klockan fyra på morgonen

Så bra det blev! Det växlande vädret, med ömsom sol ömsom regnskurar, till trots kom det massor med folk. Alla 80 beställda bord tog slut och alla verkade verkligen ha det jättemysigt. Jag är stolt och glad över att ha varit med och arrangerat någonting så stort utan att ha någon som helst erfarenhet av någonting liknande. Visst, jag hade mest hand om kommunikationen - namngivning, affischer, logotype, webb, Facebook osv. - och det har jag ju erfarenhet av, men ändå. Jag har ju varit med och gett input om allt från datum till priser och tipsrundefrågor.

Flera olika mediekanaler var närvarande, TV4 till exempel (lokalt såklart), så jag ska hålla lite utkik de närmaste dagarna. Här har GP skrivit om oss!

Affischer har suttit uppe under veckan och uppmanat folk att komma ut till Gamlestaden.
För att sälja, fynda eller bara strosa.

Vid tiotiden började folk samlas för att hämta ut och ställa upp sina loppisbord.
Det var lite kaotiskt i början men det redde ut sig efter en stund.

Det fanns mycket fint att titta på, men jag hann inte browsa så noga. Jag jobbade ju faktiskt.

En av mina favoriter var tavelbilen!

Eller det här bedårande tuggummi- och äppelståndet.

Annars såg jag många fina skor.

Uppslutningen var stor och det kändes hela tiden som att det var lagom mycket folk kring borden.

Alla sålde inte prylar. En del sålde egenodlade grönsaker. Eller Aloe vera.

Tipsrundan hade jättefina priser. Stor Eko-matkorg, och biobiljetter till exempel.
Och småpriser till alla barn som deltog. Imorgon ska jag rätta svarstalonger.

Vissa av affärsinnehavarna var smarta och utnyttjade att det var mycket folk i omlopp.
Rambaldi, till exempel, som ställde upp en grill och sålde korv.

Jag hoppas att alla fick mycket sålt eller hittade fina fynd. Jag vet i alla fall att Sofia hittade en typ helt ny bärsele från Haglöfs för trettio kronor, och att vi fick (!) en cykel till Theo som bara behöver nya slangar innan den är perfekt för honom, Om två år eller så. Och så hittade vi en Megakillen-bok åt Edward och en hel påse garn åt mig. Med tanke på hur tomma en del bord såg ut mot slutet av dagen tror jag att de flesta var nöjda.

Ett annat tecken var att kön till bankomaten var konstant under hela dagen.

Ja, och så hade vu ju musikunderhållning också. Det förgyllde verkligen dagen!

Särskilt dagens musikaliska höjdpunkt, Dembo Jatta, som vann Östra Göteborgs Kulturpris i år.

Han fick verkligen alla att dansa!

... och var extra populär hos barnen.

När dagen var slut kom KFUM och hämtade upp sådant som loppisdeltagarna inte ville ha med sig hem.

Det blev så himla bra alltihop, och nästa år blir det ännu bättre!

Jag har haft en toppendag, men nu är jag så himla trött! Det tär på krafterna att vara ute från nio till fem bland massor av glada människor och musik. Ja, och så är ju klockan fyra på morgonen och jag sitter uppe i ett kallt vardagsrum med en krupphostig pojke. Kudde och filt i soffan och Bondgården på SVT Play.

Katter, godsaker och galej!

Två av mina bidrag. Stojan och Svante.

Första Hjärtekattsredovisningen efter kattsemestern är nu publicerad på Hjärtekattswebben. Kolla får ni se. Det är fina Caroline som tagit emot just de här katterna och jag vet inte vad vi skulle gjort utan henne. Nu när jag måste börja prioritera livet annorlunda och allt.

651 registrerade Hjärtekatter är vi i alla fall uppe i nu, och jag har säkert 30-40 stycken ouppackade här hemma. Hur många Chris och Susanne har vet jag inte, men nog har vi kommit upp i långt fler än de 100 st vi hoppades på till årsskiftet. Kan man säga.

Nu ska jag sticka på en riktigt solskensgul kofta, äta massor av godsaker (nötter, äpple, nektarin och ekologisk getost) och dricka mineralvatten med svartvinbärssmak.

Imorgon är det Gamlestadsgalej (vilket jag är med och anordnar om ni missat det) och jag är superpeppad! Snälla säg att det kommer att vara uppehåll mellan tio och fem. Snälla!

Stökar runt i godan ro

Idag har jag hittills varit trött och lättretlig. Ett sånt där sinnestillstånd som är så svårt att ta sig ur. Jag vet varför jag är avig, för att det är stökigt omkring mig och för att vi varit vakna inatt med en ledsen pojke. För att mannen och pojken är störtförkylda och jag är beordrad till vila.

Men jag vet också hur jag ska ta mig upp igen. För jag hatar att känna mig såhär seg och ovillig till allt.

En dusch, tvätta håret, borsta tänderna. På med mysbyxor och lösa kläder - och så gå omkring och stöka undan i godan ro. Diska lite. Plocka undan PET-flaskorna som dräller överallt. Ordna skorna i hallen. Lägga tvätt i korgar. Skräp i påsar. Leksaker i lådor. Var sak på sin plats. Som Alfons pappa säger.

Sånt blir jag lugn och harmonisk av, om jag får göra det i lugn och ro. Terapeutiskt och renande. Inte alls som det där andra städandet som man man också måste göra. Dammsugandet, golvtorkandet, toalettstädningen och dammtorkandet. Så det tar vi en annan dag. Idag passar jag på att mysstäda medan den förkylda mannen har hand om den förkylda pojken.

Och så ska jag få nötter. Idag ska jag till och med få chokladöverdragna nötter från naturgodisavdelningen om jag vill. GI eller inte. Idag får jag. Det är trots allt bättre än att falla in i gamla hetsätarmönster med chips, glass, läsk och ett halvt kilo smågodis för att jag har en dålig dag.

Och så ska vi äta något gott till middag. Det har vi bestämt. Vi har bara inte bestämt vad ännu. Vad tycker ni?

Sång och spex

När man som bäst försöker vila upp sig ...

blir det fullt upp i alla fall.

Jag hade få planer för dagen. Kontroll av blodtrycket på vårdcentralen, lite strosande på stan och så hämta Theo på dagis. Vila däremellan. Inte visste jag att det skulle ta över två och en halv timme på vårdcentralen, med väntetider och blodprover och whatnot. Blodtrycket hade i alla fall gått ned betydligt. Skönt.

Tanken var att åka in till stan och sedan vila lite hemma innan jag gick till dagis, men när jag gjort mina ärenden (på Knapp Carlsson och Deisy Design) var det redan hög tid för hämtning. Så jag åkte raka vägen.

Eftersom jag visste att Theodore hade sin cykel på dagis struntade jag i vagnen och lät honom cykla hem. I ungefär femtio procent av fallen går det utmärkt och han cyklar mestadels åt rätt håll. I de andra fallen kan det ta hur lång tid som helst att komma hem. Den här gången fick jag till slut muta med fika på kondiset för att han över huvud taget skulle röra sig åt någorlunda rätt håll. Äppeljuice och dammsugare fick det bli och klockan var över fem när vi äntligen kom hem. Då hade jag varit ute sedan tio. Jättetrött var bara förnamnet.

Som tur är har kvällen varit mysig och nattningen förlöpte smidigt. Mannen överraskade mig med kräftor som jag glatt sörplade i mig utan protester. Nu ska jag bara lata mig tills det är dags att sova. Titta på något dåligt teveprogram och sticka på de evighetslånga flätstickade långsockorna. Och inte tänka på att vardagsrummet behöver städas. Det kan jag göra imorgon.

Nytt i barnrummet

Dinosaurielandet. Eller Dinosaurietåg, som Theodore säger.

En bra grej med att ha världens bästa man är att, ja, ha världens bästa man. Idag städade vi Theodores rum, möblerade om det och satte upp de här fina dinosaurieväggdekalerna. Allt jag behövde göra var att sätta upp dekalerna. Det roliga alltså. Jag ska ju vila upp mig, tycker mannen, och fejar och fixar och passar upp. I like.

Jag skulle vilja visa upp en fin bild av det ommöblerade och nystädade barnrummet
men det ser ut så här och det är ju inte så roligt att visa.

Annars har jag mest vilat, vikt tvätt, stickat och sett på serier idag. Enda utflykten gick till Konsum. Det mest ansträngande var att natta Theo, vilket visserligen tog en och en halv timme (för ovanlighetens skull) men det var rätt ok ändå.

Det började så himla bra med en trött pojke som valde saga och lade sig i sängen. När jag sjöng godnattsången klippte han med ögonlocken och somnade nääääästan till några gånger.
Plötsligt var han illvaken och sprang upp och ned ur sängen som en duracell-kanin.

Men hur jobbigt det än är att natta en liten man känns det alltid varmt och kärleksfullt i hjärtat när man ser det här.