Storätarn och storsovarn.

Idag frågade fröknarna på dagis oss om vi ville att de skulle begränsa Theodores matintag. Vadådå undrade vi. Jo, för han äter flera portioner till lunch. Han äter allt de lägger för honom. Det är såklart inget problem men jag kan förstå varför de frågar. De vet ju inte hur han äter hemma osv.

Vår lilla pojke älskar mat. Och inte ska man hålla på och begränsa om det är just mat han vill ha mycket av (och inte bullar och glass) så länge han ser lagom ut i kroppen. Så låt honom äta, sa vi.

Vi är glada att det inte är tvärt om.

De berättade också att han möjligtvis hade tagit sig en liten tupplur på förmiddagen för någon dag sedan. Alla barnen var ute och när de skulle gå in hittade fröken Theodore sittandes lite för sig själv. Blundandes. De visste inte om han sovit eller bara vilat lite. Lilla gubben! Det är tröttsamt att vänja sig vid dagistempot.

Det är inte heller ett problem. Om han vill vila en stund får han göra det. Han sover ändå gott under vilan efter lunch och somnar ovaggad klockan sju på kvällen. Sedan sover han till halv sju-kvart i sju på morgonen. Det är helt ok.

Vi är glada att det inte är tvärt om. Tro oss. Där har vi varit.

Själ sover och äter jag som jag ska. Och cyklar till jobbet igen efter ett långt cykelupphåll över semestern. Nu är det tillbaka i gamla gängor och det känns oerhört skönt!

Fredagsmys! Dip blandat med naturell yoghurt, en grönsaksbuffé och mineralvatten med krusbär- och päronsmak.