Snyggobert vinkar.
Theodore gick ju några enstaka steg förra veckan. Sedan dess har han spatserat omkring hej vilt här hemma - men med ett stenhårt grepp om ett vuxenfinger. Släppte vi taget satte han sig med en gång. Idag kom han plötsligt på att han kan gå själv. Lite i alla fall. Han började med ett par stapplande steg från diskbänken till mig vid köksbordet men i slutet av kvällen gick han säkert sju steg på raken. Han blev ett proffs på att gå mellan våra famnar. Duktiga lilla karln!
Visst var det ett tag sedan jag bjöd på en familjefilm? Det går ju inte för sig så här får ni se lite bebismys som helt oväntat övergår i kannibalism.
7 kommentarer:
Vilka fina juggebraller!
Jag veeet! Jugge-shorts! Theo fick dem i julklapp av sin farbror. Det är egentligen en fotbolls-outfit och vi har en tillhörande tisha också. I äkta spelartröjetyg.
Han är så begåvad!
Ja han är fin den lille mannen. Alla hans kompisar har gått rätt länge men han är bäst och duktigast ändå.
Å, va söt han är, man blir glad av att se på honom...
Ja, man blir verkligen glad. Liten och busig! Och man måste ha en sån där jobbig röst när man säger det också. Liten och BUSIIGG!
Vad gulliga ni är! Det är det bästa som finns för en mamma att höra att ens barn är fint/begåvat/sött/gulligt/duktigt osv. Det bästa!
Skicka en kommentar