Överjobbarn

Dagen började med att alla spårvagnarna var inställda från min hållplats. Åt alla håll. Det betyder minst hundra pers som väntar. Inga ersättningsbussar gick in mot stan (bara mot Angered) och när jag väntat i en halvtimme återstod bara att 1: gå till Redbergsplatsen och ta spårisen därifrån eller 2: ringa efter en taxi. Jag valde tvåan.

Väl på jobbet, 40 minuter sen, hade jag hurmycketsomhelst att göra och kom inte därifrån förrän tjugo över åtta. Lilleman sov redan när jag kom hem och jag fick bara titta lite på honom genom dörrspringan för att inte väcka honom.

Nu är jag tröttare än tröttast och huvudvärken sitter som en propeller på insidan av pannbenet. Ögonen ser åt alla håll och jag ska gå och lägga mig strax.

Imorgon ska jag försöka ta mig an en blogg-utmaning jag fått från en vän.