Reviderad sömnplan

Igår hade vi ett litet bakslag i nattningen av Theodore. Han var orolig och verkade ha ont i magen. Vi struntade i bära-lägga ned-bära-lägga ned-metoden och lät honom somna hos mig i vår säng innan vi lyfte över honom i spjälisen. Då var klockan redan halv elva eller elva eller så. Sedan sov han oroligt till femtiden då han fick mat innan han somnade om och sov en stund till. Ingen var särskilt utvilad när vi gick upp så pojken sov en rejäl middagslur istället.

Ikväll var han jättetrött redan vid halv sju så efter lite lek gav vi upp och han fick nattmaten. Vid kvart över sju gick vi ned för att natta honom och först såg det ut att gå bra, men sedan blev han mer och mer arg och hysterisk varje gång vi lade ned honom. Det var så typiskt, han var hur trött som helst men så fort han förstod att han skulle somna blev han ett spjärnande skrikmonster.

Det är ju ingen mysig nattning direkt så vi bestämde att han får somna bredvid mig i sängen och sen bär vi över honom. Det är inte ultimat eftersom det är bäst att låta barnet veta att det sover i sin säng, men nu gör vi så här ett tag. Vi vill inte att sängen ska förknippas med någonting ångestladdat så vi försöker igen om några veckor eller så.

Vi är trots allt glada att han går att söva alls utan vare sig vagn eller tutte. Och att söva honom bredvid sig i sängen är jättemysigt!