15 augusti 2012

Friendly neighborhood spiderman

Idag firade vi kulturkalas på barnvis i Trädgårdsföreningen. Pojkarna har åkt karusell, ätit glass, fiskat fiskdamm, sprungit på vatten, byggt instrument och busat i solen. Vi avslutade dagen med att åka paddan för andra gången i år.

Edward körde hårt i vattenbollen.

Theodore kom inte längre än så här innan det blev otäckt.

Karusellen passade betydligt bättre.

Sedan behövde alla en glasspaus.

Vi hade lovat Theodore en ansiktsmålning. Gissa vad han blev.

Såklart!
Paddan blir aldrig tråkig, så medan vi väntade på att storebror skulle bygga ett instrument tog jag, mormorn och Theodore andra turen för i år.

Och efter den blöta turen hade Spiderman plötsligt förvandlats till ... en sith!

13 augusti 2012

Så här har jag känt mig idag


Som en död skräcködla.

Den här återhämtningen tar död på mig. Just när jag tror att jag faktiskt blivit lite bättre slår det till igen och jag blir spak som en halvrutten gurka. Allt gör ont. Allt. Musklerna värker och lederna värker och huvudet värker. Kanske beror det lite på att jag fått mens för första gången på många år. Jag har ju hört att man kan bli rätt risig av sånt även när man är frisk för övrigt.

Nä nu går jag och lägger mig.

MVH Skräcködlan

PS. Vi har gjort roliga saker ändå idag. Beställt möbler till Theodores rum till exempel. Det kommer att bli så in i bomben snyggt ska ni veta. Om ett par veckor kommer leveransen. Bilder utlovas. DS.

12 augusti 2012

Liggläge, inte alls så spännande som det låter.

Den här dagen har i stort sett tillbringats i liggande läge.

Först i sängen där jag till min stora förvåning låg till halv elva.  Ännu mer förvånad blev jag när jag upptäckte att resten av familjen också sov. Inte så konstigt egentligen eftersom Theodore låg vaken och snattrade stora delar av natten.

Sedan i soffan framför diverse barnprogram och OS-final i handboll. Heja Sverige som tog en högst oväntad silvermedalj. Äntligen har herrarna blivit fulla av kämpaglöd och karisma! Äntligen fick man se njutningsfull handboll igen! Nu ska jag bara komma över tragedin att tre av mina favoritspelare tänker lämna landslaget nu efter OS.

Efter lite varma mackor lade jag mig i Theodores säng, läste två sagor och sjöng två och en halv godnattsång.

Sedan lade jag mig i min egen säng igen där jag nu ligger och sängbloggar.

Det har varit en rätt tung och seg dag med mycket muskelvärk, ledvärk och huvudvärk. Förhoppningsvis blir morgondagen bättre, då ska vi beställa massor av nya möbler till Theodores rum.

Published with Blogger-droid v2.0.6

11 augusti 2012

Semesteralbumet

Under sommaren har...

... den lilla pojken blivit grym på att hantera en smart phone.

... vi softat ute på landet.

...  vi varit på flera olika lekland ... -länder ... -land?

... varit på sjuttioårskalas och ätit massor av godsaker.

... åkt en massa bil.

... badat!

... jag domderat från soffan och blivit uppassad på.

... gjort coola saker.

... Theodore sprungit naken på gräsmattor. Ibland under vattenspridarstrålar.

... vi badat mera!

... vi sett en helt nyfödd kalv. Vi snackar typ ett par minuter gammal.

... pojkarna gjort konster och fått applåder.

... vi myst så jäkla mycket!

... vi blivit långhåriga.

... vi varit och klippt oss alla tre.

... vi ätit kräftor!

22 juli 2012

For Cp-dockan by Thepas

Vår docka heter Dumper, det har Theodore bestämt.
Dumprar är det bästa han vet.
För några veckor sedan fick jag i uppdrag av GIL att sticka fem Pride-randiga tröjor åt Cp-dockan. Roligt! tyckte jag eftersom jag gärna stödjer både Pride och Cp-dockan. 


Alla tröjor är stickade i Rauma Finullgarn på stickor nummer 3.


Luvtröja.

Tunika.

Kofta med ribbstickad tubtopp.

Kofta med puffärm.

En till kofta med puffärm.

20 juli 2012

Sorgen

Ikväll sörjer vi att mina fötter idag varit jefligt svullna igen efter att ha haft sin normala storlek och form sedan jag vaknade upp efter operationen.

Amen.

Published with Blogger-droid v2.0.6

Uppe!

Klockan är kvart över tolv och jag har varit uppe ända till nu! Inte bara vaken utan uppe i soffan. Inte gått och lagt mig direkt efter att jag nattat Theo, som den senaste tiden.

Och då har vi ändå varit på Lek & buslandet hela familjen. Visserligen satt jag mest på en stol hela tiden, men jag tog mig dit, var där och tog mig hem. Utan att nästan klappa ihop av trötthet klockan sju, som den senaste tiden.

Jag har varit lite piggare idag. Kanske min piggaste dag sedan jag kom hem från sjukhuset rent av. Kanske har det att göra med att jag nu tar värktabletter till natten och alltså får sova bättre. Kanske är det bara en bra dag. Kanske börjar kroppen räta på sig lite. Kanske kanske.

Hur som helst så kan jag ju inte skriva ett helt inlägg utan att klaga lite. Så: Jag har lite mer svullna fötter igen, och så har det hänt något märkligt med min hy. Plötsligt är jag superjättetorr i pannan och på kinder, axlar, rygg och bröstkorg. Märkligt.

Published with Blogger-droid v2.0.6

13 juli 2012

Uppe vid ytan för luft

Åh så skönt, idag mår jag lite bättre. Kunde gå upp vid halv elva istället för att, som igår, släpa mig upp vid fyra på eftermiddagen.

En jobbig grej med att inte ha någon egen kortisolproduktion/avvänja kroppen vid alldeles för mycket kortisol är att det gör så jäkla ont i musklerna och lederna. När jag är ute och går (hasar) får jag så jäkla ont i hälsenorna att jag nästan inte vill gå över huvud taget. Och när jag sover har jag så ont i rygg-/arm- och benmuskler att jag knappt kan vända mig om. Värdelöst.

 Men, som sagt, idag är lite bättre än igår. Och det är ju bra.

12 juli 2012

Kom på fest!

Gamlestadsgalej lever vidare! Vi följer upp förra årets succé med en ännu större och roligare fest. Loppisen står fortfarande i centrum, men i år har vi ännu bättre musikunderhållning, barnshow med Djurovision Song Contest, femtiotalspicknick och auktion. Bland annat. Jag är med och samordnar som vanligt.

Galejet går av stapeln lördag 25 augusti. Kom om ni har möjlighet - det blir roligt! Läs mer på hemsidan, gilla på Facebook eller följ på Twitter!

En ögonblicksbild från förra årets galej.

11 juli 2012

Söndagsklänningarna

Det här är mina garderobsfavoriter just nu. Några gamla, de flesta nya - och alla jättefina! Klänningar i stora storlekar gör sig verkligen inte rättvisa på spinkiga galgar så ni får lita på mig när jag säger att de är fullkomligt fabulous när de sitter på en tjock kropp.

De flesta kommer från Lindex tjockisavdelning. Jag letade runt i alla möjliga butiker men blev mest besviken. Både Åhléns och H&M, som jag hade ganska höga förväntingar på, hade i princip ingenting jag tyckte var snyggt. Alls. Lindex hade massor. Ellos hade också en del fint och därifrån kommer lite under- och träningskläder snart. Och en väska. Men nu till klänningarna!

Den här köpte jag förra sommaren till ett bröllop, och trots att jag
gått upp 10-15  kilo sedan dess så passar den fortfarande.

Den har så fint blommönster tycker jag!

Den här köpte jag också förra året, och den är egentligen alldeles för kort.
Särskilt om man inte strukit den och den är alldeles skrynlig, som nu.
Jag tror att den blir hur fin som helst med en underklänning till.
En underklänning som är på väg hem till mig as we speak.

Den här klänningen har jag visat tidigare. Den är fortfarande en favorit.

Svalor och andra fåglar är fina på kläder.

Nu kommer äntligen en helt ny klänning! Den här har jag faktiskt inte än premiärburit ännu. 

Lite extra piffigt med paljetter runt halsen.

Oooh, det här är en storfavorit. Den sitter jättefint på och man känner sig
som en hemmafru på femtiotalspicknick.

Rynkdetaljer på oket.

Blommig klänning i samma modell som svalklänningen.

Den här är också en favoritfavorit. Tunt och skönt tyg som faller snyggt ...

... och väldigt sött mönster.

Den här klänningen sitter så jäkla snyggt! Omlottmodell med "fejk-linne! under.
Den här fick jag faktiskt som en överraskning av min man när jag låg på
sjukhuset. Det blev min "åka hem"-klänning.

I den här känner jag mig som Bettie i Mad Men. När hon blev tjock alltså.

En blå solklänning. Jag är inte jättekär i mönstret egentligen
men den var så fin på att jag var tvungen att köpa den ändå.

Det är någonting med skärningen som gör den fin.

Jag avslutar med ett par skor! De här beställde min man hem åt mig på nätet. Innan operationen fick jag inte ens i foten, men nu efteråt sitter de som gjutna. Ser ni att mina fötter och anklar ser nästan normala ut nu? Bara lite svullna. Skorna är så himla sköna och man kan gå i dem i flera timmar utan strumpor utan att få ett endaste litet skavsår. Bobs by Sketchers. Och ja, jag vet att mina fötter är randiga. Så går det när man sitter i solen med tofflor.

10 juli 2012

Det här finns inte

Jag har lite ont i en tand men pga tandläkarskräck så ignorerar vi det, va.

Shopping-galenskap

Jag fyllde ju trettio i år dårå, och önskade mig bara pengar till kläder. Det var verkligen verkligen verkligen nödvändigt. Allt i min garderob var för litet, trasigt, utslitet, illasittande eller utslitet. Allt påminde mig om sjukdom, fulhet och bara tråkiga saker. Efter operationen behövde jag något nytt, en nystart. Bort med allt det gamla och in med nya kläder. Kläder som var lagom stora, som passade, som satt bra och kändes bra. Fina kläder.

Alltså tog jag mina födelsedagspengar och köpte massor av kläder!

I min garderob finns nu runt tio klänningar som sitter bra och som jag verkligen tycker om (fast alla är inte köpta den här omgången såklart), ett gäng leggings (men jag behöver fler, som inte är svarta eller vita), hur många koftor som helst, 2 fina bh:ar som sitter bra och lite trosor som inte är tio år gamla.

Jag känner mig som en ny människa. Det är roligt att gå upp och klä på mig på morgonen. Tidigare var kläder bara en källa till ångest. Hej nya klädlivet!


09 juli 2012

Dåligt, dåligt, dåligt. Sedan mysigt.

Idag var jag jättetrött, mådde illa och hade huvudvärk hela morgonen, förmiddagen och eftermiddagen. Jag sov, sov, sov, läste Sookie, sov och läste. Vid femtiden åt jag middag med min man, sedan mådde jag lite bättre och vi åkte in till stan för att göra lite ärenden och ha trevlig tillsammans.

Titt-ut!

Om katetrar och sånt

Jenny undrade lite grejer,och jag svarar.

Njae, det gör inte direkt ont att ha en kateter i urinröret. Det är lite obehagligt när de sätter in den (man får lokalbedövning) men jag sov ju då den här gången.  Sen känns det mest obekvämt, och tanken på att det sitter ett rör där är äcklig. Och så har man ju lite begränsad rörlighet när man måste släpa runt på en påse hela tiden. Det är sååå skönt att bli av med hemskheten, och inte gör det särskilt ont när de tar bort den heller. Man får dra ett djupt andetag och så vips!

Ja, det var någon där när jag vaknade. De väckte mig. Då låg jag på uppvaket tillsammans med andra som var nyopererade. En massa (det kändes som typ fem-sex stycken) sköterskor tog hand om oss och det var alltid någon i rummet. När jag vaknade kände jag mig lite groggy men det gick över rätt snabbt. Hela kvällen och natten var jag lite ... borta. Medveten men inte helt "med" liksom. Tiden gick lååååångsamt och jag besvärades jättemycket av syrgasmasken, alla slangar och sladdar och de stora tussarna i näsan som fick bytas hela tiden. Jobbigast av allt var nog att jag var så sjukt törstig. Munnen och halsen var som en öken och läpparna var spruckna. Jag fick absolut inte dricka så de duttade läpparna med nån slags fuktig tuss vilket inte hjälpte alls. Men jag hade inte ont någonstans i alla fall. De var frikostiga med morfinet.

Tiden på uppvaket var bland det jobbigaste jag varit med om och jag var så otroligt tacksam när jag fick komma till nästa avdelning. Bli av med lite sladdar, syrgasen osv. Få dricka igen! Om jag slipper bli opererad igen någonsin är jag väldigt nöjd.

Men det är lite som att föda barn. Det var hemskt men det var värt det, och nu har det gått lite tid så jag har glömt hur det verkligen kändes.

05 juli 2012

Supersnark

Alltså, det där med narkos är rätt coolt. Jag hade aldrig blivit sövd förut och visste inte hur det skulle kännas eller vad jag skulle förvänta mig. Det var en märklig upplevelse. Jag låg på britsen med en nål i armen. Först fick jag lugnande och sen sprutade de in sömnmedlet. Efter bara några sekunder började världen tona ut.


Det kändes som att jag sovit i ungefär två minuter när världen tonade in igen åtta timmar senare. Då låg jag i en säng med fem nålar i kroppen, en kateter i urinröret, syrgasmask och diverse sladdar kopplade till klisterlappar lite varstans.