Varsågod: Lite gnäll så här till morgonkaffet

Gaaaah. I dag krävdes verkligen varje gnutta kraft och viljestyrka för att få på lilleman kläder och lämna honom på dagis. Och då var han inte ens bråkig eller ens lite motsträvig. Mest duktig och snäll. Det är jag som är trött. Fullkomligt utmattad faktiskt.

Jag vaknade efter åtta timmars sömn med stressdrömmar om borttappade ryggsäckar och förlossningar. Trött som en bakfull sjöman.Släpade mig in i duschen, för det brukar göra susen för mig. Men icke. Trött och seg.

Ni vet när man håller på att få en ordentlig influensa? När kroppen är tung och det känns som om man rör sig i sirap? När huden liksom svider och sticker? När ögonlocken är tunga och tinningarna bankar? När alla stora muskler värker och molar? När läpparna är torra och hårbotten är öm? När man mår illa och är så trött att man skulle kunna sova i fem dygn men inte får ro när man väl ligger still? Så känns det. Fast utan att någon influensa bryter ut.

Nu tänker jag sitta här i soffan och inte röra en enda fena förrän jag måste ge mig i väg till magnetröntgen runt tvåtiden.

Det är för övrigt någonting jag börjat fundera lite på. Det här med magnetröntgen och vad den kan tänkas visa. Jag har ju hela tiden försökt vara vid gott mod och inte tänka för mycket på vad som händer och varför. Det är för läskigt. Men nu är det lite mer på riktigt. De ska faktiskt leta efter en tumör i hypofysen. Det här tumörerna är nästan alltid godartade. Men tänk om den inte är det? De här tumörerna är också oftast väldigt små. Men tänk om den inte är det? Tänk om den sitter på ett sätt som inte går att operera? Eller tänk om den sitter på ett sätt som gör att det visst går att operera men skadar någonting på köpet? Den lilla körteln sitter ju faktiskt precis under hjärnan, och den påverkar en massa olika funktioner. Reproduktion till exempel.

Nej. Det här vill jag inte tänka på mer idag. Jag stoppar tillbaka huvudet i sanden och stickar en gul mössa i stället. Om jag orkar. Eller så sitter jag bara här och stirrar rakt in i väggen en stund.