Det började med sovmorgon ända in på förmiddagen, eller ja, till typ åtta. Gött! Sedan fick barnen pannkaka till frukost och alla var ganska nöjda.
Jag hade en dålig start med massor av ångest och självhatskänslor. Jag har ofta det på morgonen då jag måste duscha och sminka mig och klä på mig och se mig i spegeln. Allt blir så uppenbart då. Allt det fula och jobbiga och värdelösa.
Allt det dåliga försvann som tur är när vi väl kom hemifrån och begav oss mot familjelördag på Världskulturmuseet. Psykologen Therése Javér läste sagor och pratade kring temat rädsla och sedan fick barnen måla sina egna glaslyktor. Pojkarna uppförde sig exemplariskt och det var så himla mysigt! Efteråt berömde psykologen oss för våra fina barn och vi var stolta som tuppar.
Två söta pojkar på spårvagnen. |
Jaja, vi hade väldigt mysigt i alla fall.
Bus i kuddgropen. |
Klätterväggen var inga problem för den stora pojken. |
Grekisk sallad till lunch. Mannen fick köttfärspirog. Barnen fikade. |
Nu ska jag kolla lite på Big Love och kanske sticka lite innan jag måste sova. Jag ska ju orka med en hel dag ensam med Theodore imorgon.
Barnens fina ljuslyktor står i ugnen och härdas. |
1 kommentar:
För att ha något som kallas fulsjuka tycker jag att du är både fin och söt. Men det är klart att man inte känner sig på topp med en sån benämning. Glöm inte att jag älskar dig precis som du är och det gör alla andra också. :)
Skicka en kommentar