Det ena som leder till det andra

Så här fint blev det i Theodores rum när vi ställde in hans nya möbler. Han blev helt överlycklig när han vaknade och såg dem och prövade dem bums. Det var lite svårt för honom att komma upp på pallarna med grod-sitsarna så de togs bort och sparas tills han är lite större.

Theodore inspekterar biblioteket efter Duplo-leken vid bordet.

Jag pysslade runt lite i hallen utanför pojkens rum och lät honom leka i fred. Det dröjde dock inte länge förrän jag anade ugglor i mossen.

Bevisobjekt #1: Vit pall invid vit spjälsäng.

Bevisobjekt #2: Mycket glad och nöjd tvååring med nappbuffé i spjälsängen.

Ja. Självklart. Självklart hade pojken släpat fram en av pallarna till sängen och hävt sig över kanten. Regeln är bara napp i sängen (om man inte är sjuk eller gjort sig illa), och han bestämde sig helt enkelt för att ta saken i egna händer.

Så, hur tar jag mig ut nu då?

Vi föräldrar insåg rätt snabbt att här var fara i färde, snart skulle han försöka ta sig ur sängen också - och slå sig på köpet. Alltså fick det bli så här idag:

Stora-pojke-sängen!

Theodore tyckte att det var jättespännande med sin "nya" säng och kvällens nattning gick precis som vanligt och han har hittills sovit gott utan att rymma. Spännande att se hur det blir när han vaknar (förhoppningsvis imorgon bitti).

Och förresten. Så här fina blev hundrumpekrokarna i hallen.

Lillemans ytterkläder.

Lillemans mössa och vantar. Ser ni förresten byrån i svenne-banan-furu? Den vill vi måla vit. Vi har till och med färg för ändamålet. Den köptes för över ett år sedan. Någon som vill måla?

Gulligt va?