Piggelin!

Inatt har jag fått sova oavbrutet till klockan sex på morgonen! Tack snälla bebis.

Jag tror nog som Caroline, att det är något slags utvecklingssprång på gång, för Theodore har sådan oerhörd separationsångest när han ska nattas. Det enda som funkar är att sitta bredvid hans säng och hålla honom i handen tills han sover djupt. Går man för tidigt blir det ett herrans liv. Igår tog det över en timme att få honom att somna. Det kan också vara så att vi skämt bort honom lite nu när han varit så mycket sjuk under hösten och vintern. Då har han fått sova i vår säng mycket och vi har suttit hos honom för att få honom att somna. Vi får sakta men säkert försöka komma tillbaka till vanliga rutiner igen.

Och ikväll börjar handbolls-VM! Sofia kommer över och hon har lovat att ta med sig snask!
Pepp!