Thepas tipsar - skräckläsning

En mörkrädd pojke - både bra och dålig på något vis.

För några dagar sedan läste jag en bok som fick det att  krypa i kroppen på mig. Inte under tiden jag läste men när sista sidan var vänd mådde jag mycket märkligt. Jag var lite illamående och hade en så konstig overklighetskänsla som jag inte kunde skaka av mig på flera timmar. Det låter kanske obehagligt, och det var det också, men blir jag så påverkad av en bok så är den inte helt värdelös. Just i det här fallet var det alla lösa trådar och ovetskapen om vad som egentligen hände som fortfarande får mig att gå och grubbla över handling och detaljer. Jag fick inget closure, ingenting knöt ihop säcken.

Det är alltså En mörkrädd pojke av Justin Evans jag talar om. En debut som skrevs på caféer i New York under författarens lediga stunder under fem års tid. Jag gillar't. Det får mig att tro att vem som helst kan bli författare. Kanske även jag. (Nej).

Titel: En mörkrädd pojke (Original: A Good and a Happy Child)
Författare: Justin Evans
Genre: Skräck
ISBN: 9789174290905

Handling:
George Davis kan inte ta i sin nyfödda son. Han kan knappt titta på honom och när hans äktenskap till slut havererar till följd av detta tvingas han till en terapeut. Där nystas hans barndom upp genom anteckningar som han skriver ned i en dagbok han fått av terapeuten, och den ena mörka och skrämmande händelsen efter den andra kommer upp till ytan. Vad var det egentligen som hände när George var elva år?

Tankar:
I handlingen bollas man fram och tillbaka mellan dåtid och nutid medan en allt tydligare bild målas upp av vad som faktiskt pågick - och pågår. Man lovas att snart, snart ska man få veta vad för monster från det förflutna som gör att George inte kan röra vid sitt eget barn. Allt ska bli klart som korvspad.

Men nej. Efter att jag läst boken vet jag fortfarande inte vad som var "på riktigt" och vad som var hjärnspöken. Alla händelser kan ses från minst två håll och man får aldrig veta vilket som är det riktiga. Det är väl det som är både det braiga och det dåliga med boken egentligen. Det är de lösa ändarna som gör att jag fortfarande grubblar - men de ger ändå känslan av ett hafsverk. Lite slarvigt och kanske till och med misslyckat. Han har så mycket fakta och har gjort så mycket research. Se själva på hans hemsida. Han vet vad han talar om men han får inte ihop det riktigt i romanform. Trådarna är för lösa.

Författaren har inte fått ihop det. Eller? Är det kanske precis det han har? Kanske var det här grubblandet och obehaget precis önskad effekt. I så fall - hatten av. Jag vet inte vad jag ska tro. Jag vill veta hur det ska vara. Jag vill maila författaren och tvinga honom att berätta. Jag blir knäpp av att inte veta!

Betyg: 3/5
Vill du läsa en bok med lite mer suggestiv skräck som milt sagt inte skriver dig på näsan, så rekommenderar jag Justin Evans debutroman. Betyget hade blivit högre om inte den där lilla naggande känslan av misslyckande fanns där och störde.