Inskolningsdag två

gick lika bra som ettan.

Mannen tog första delen, mellan elva och halv två, sedan var det jag fram till halv fem. Imorgon blir det åtta till halv fyra.

Det märks att det är ett helt annat tempo under dagisdagarna. Theodore är trött som ett väldigt litet tåg när vi kommer hem. Igår fick han lägga sig halv åtta, en halvtimme tidigare än vanligt, och idag redan sju. Han bara bad om att få sova så det fick han. Kanske är sju den nya nattningstiden från och med nu. Det är självklart tråkigt de veckorna jag jobbar till sex (vilket kommer att vara varannan, och varannan till fyra) och kommer hem halv sju, men det är inte mycket att göra åt.

Nu ska jag sura lite över att digitalboxen hänger sig hela tiden men vara glad över att den splitternya datorn är tillbaka från servicen. Jag tror att jag ska sticka lite och se en film.