Vid 04-tiden vaknade han dock - pigg som en lärka. Jag antog att han var hungrig eftersom han missade ett av gröt-målen på dagen (eftersom han vägrade äta lunchen och således fick den vid gröttid istället) så jag ammade honom lite (jag ammar fortfarande en gång om dagen - på morgonen). Efter en stunds ätande somnade han bredvid mig i sängen och någon timme senare lade jag över honom i hans egen säng. Vi sov till 08, då var det gröt och tv-mys på schemat. Och så lur igen vid 09.
Ibland passar jag på att sova en stund när Theo sover förmiddagsluren. Om natten har varit jobbig eller så. Idag var en sån dag så jag lade mig för att vila lite - och vaknade två timmar senare! 11 är Theos lunchtid så jag tog fram spaghettiburken igen. Nope. Munnen var som ihoplimmad. Jaha. Är det så det ska vara. Den lilla pojken håller på att utveckla sin egen vilja. Jag prövar med spaghettin igen om en stund. Han kanske är lite hungrigare då.
Sen är frågan när han kommer att vilja sova igen. Om vi räknar med att han kommer att sova två timmar nästa lur också (om vi inte är ute i vagnen för då sover han lite kortare) skulle det ju vara bra om han sov mellan 14 och 16 men så kan det inte bli idag för vi ska till bvc och vaccinera lilleman idag. Och då blir mat och sömn ännu struligare... om han ska få feber och ont.
Så förmodligen blir det fortsatt upp och ned idag. Med en pojke som sover knasigt och blir trött tidigt på kvällen... och inte vill äta som han ska. Det är bara att vänta ut honom... tids nog blir allt bra igen.
----------------------------------
Kaoset fortsätter. Jag prövade igen med spaghettin vid 12:30 och först var entusiasmen stor. Han var hungrig och gnällde efter skeden. Maten var fortfarande lite för varm så jag avledde med vatten och bus. Men jag väntade inte tillräckligt länge och för första gången i sitt liv fick Theodore för varm mat i munnen och blev jätteledsen. Jag skyndade mig att ge honom vatten och kall fruktpuré men jag insåg att mer spaghetti blir det inte idag. Han åt i alla fall upp frukten och ungefär 2/3 grötportion. Han grät hela tiden och vispade runt gröt i hela ansiktet och halva håret. Till slut var det bara för synd om den stackars lilla mannen som bara grät och grät så jag torkade av honom, tröstade och lade honom i sängen. Han somnade på stört.
Jag vill inte bråka med honom för mycket med maten. Jag vill inte riskera att det blir en maktkamp eller en negativ upplevelse att äta. Det gick lite för långt idag, jag skulle ha låtit honom äta frukten och sen vara färdig. Det gör inget om det blir lite lite mat då och då. Är han jättehungrig så kommer han äta. Risken är att han vaknar på natten och är hungrig men då får det vara så, ibland.
Vi avvaktar och ser hur det utvecklar sig med maten och sömnen.
1 kommentar:
tror också det är viktigt att det är lungt med maten. så det inte är tvång och ångest och man får riktiga matproblem. Vill inte bäbis äta så får väl den äta mer nästa mål :)
Som det stod i den där boken jag läste. ungefär:
"det är föräldrarnas ansvar att servera god och nyttig mat och barnets ansvar att äta den"
Skicka en kommentar