Sen kväll och tidig morgon

Jag sitter och bloggar i sängen. Till höger om mig ligger min man och sover. Till vänster om mig ligger en klarvaken bebis i sing säng och flirtar med sin nya mobil. Klockan är bara tjugo i sju och jag har varit vaken sedan tio i sex. Då tyckte Theodore att det var morgon, och visst, det är det ju - det är inte hans fel att jag stannade uppe till efter två på natten igår. Det var dumt men det bara blev så... jag tänkte vänta med att lägga mig till hans första nattmatning som brukar vara runt tolv-ett men just inatt bestämde han sig för att sova lite längre och tiden rann iväg. Så nu sitter jag här med sömndruckna ögon och groggy hjärna. Men det kunde varit värre, jag är ändå rätt nöjd med att Theo ligger nöjd för sig själv i sin säng och inte absolut måste sitta i mitt knä. Och pappan är hemma, även om han sover. Det är rätt gött ändå.