Barnen i Afrika har ingen mat och alla i USA har haft George Bush som president i åtta år. Det finns människor som blir mördade och män/fruar som blir slagna varje dag. Jag vet att det finns människor som det är synd om i världen. Mer synd om än mig till och med, men jag har faktiskt halsbränna och det gör jävligt ont ska jag tala om. Det är dessutom typ femte dagen i rad och jag börjar bli lite trött på att vara en vandrande behållare batterisyra varje kväll. Inte kommer det att bli det minsta bättre heller förrän tidigast när kycklingen i magen behagar visa sig.
Dessutom har jag ont i ljumskarna och ryggen av foglossning. Jag går som en anka och måste kissa minst en gång extra varje natt. En annan trevlig graviditetsåkomma är att mina tarmar helt stannat upp och självdött. Jag som bajsade regelbundet som en klocka varje morgon måste nu ibland vänta flera dagar innan de klämmer ut något hårt och kämpigt. Det har lett till att berörd kroppsöppning glömt bort sin funktion och gör allt den kan för att täppa till och göra det smärtsamt och till och med blodigt ibland. Jävla kropp.
Till råga på allt är semestern precis slut och jag måste gå upp tidigt och gå till jobbet efter att ha myst med nyblivna mannen på ett hotellrum.
Förutom det är lägenheten det värsta sjöslaget jag någonsin sett och den måste på något sätt vara presentabel när svärföräldrarna kommer hit vid lucia. "På något sätt" betyder att jag får fixa det i helgen. Så är det bara, eftersom mannen ska ha lillpojken hemma hos farmor och farfar. Det brukar vara, om inte helt ok så i alla fall genomförbart i vanliga fall, men nu är jag ju en trött anka med foglossning och halsbränna som inte får bära eller klättra. Försök packa upp flyttkartonger och få iordning då alldeles själv om du kan. Ja, och om du är en sån där hurtig typ som kan vara tredubbelt gravid och fortfarande mata grisarna och skörda åkern så kan du hålla käften.
Jag kanske skulle kunna vara lite mindre grinig och bara ta itu med saker men det orkar jag inte. Jag är trött som en jävla maratonlöpare efter ett lopp varenda kväll när jag kommer hem och orkar inte ens hålla uppe hushållet och laga mat och diska osv.
Idag har jag dessutom varit på gravidvattenjympa, och det är ju roligt egentligen förutom att jag fick kramp i vaden flera gånger, men idag lyckades jag ändå blir lite ledsen. Det var tre veckor sedan jag såg de andra blivande mammorna sist och deras magar var jättemycket större! Alldeles runda och utstående som värsta... gravidmagarna! Det är bara jag som är tjock och dallrig i gruppen och om vi alla ställde oss på en rad skulle man aldrig gissa att jag också var en sån där blivande mamma. Min mage är inte ett dugg rund och gravidig. Den är bara tjock och fyrkantig som en hängande fyrkantig låda på magen. Det är jag verkligen jätteledsen över varje dag och vill bara att den ska se ut som andra runda bebismagar. Min stackars man får höra mig klaga över det hela tiden. Hur som helst. Jag umgås ju inte med några andra preggos och slipper därför jämföra mig med dem så mycket, förutom nu... Och det är inte alls roligt.
Tröttheten och slappheten, bröllopsstressen och flytten har dessutom gjort att vi ligger hopplöst efter med tvätten och jag har typ samma kläder på mig varje dag, med undantag för underkläder såklart - jag har fått köpa nya när de tagit slut. Alltså blev jag på tok för besviken för att anses normal när mannen inte hämtat mina Tradera-inköpta jeans på posten. Vad ska jag nu ha på mig imorgon?
Det finns tusen saker till att gnälla om, som att jag inte kan installera Adobe Suiten på den här bärbara lilla Linux-användande datorn, men jag orkar inte ens komma på mer nu. Istället kan jag ju lista det som faktiskt är ganska oslagbart just nu... för livet är ju trots allt rätt gött för tillfället.
Jag har jättemycket garn, färdigstickade saker som ska blockas och flera påbörjade alster. Jag är nygift med världens bästa man som just nu lagar magsyrevänliga fiskbullar åt sin klagande fru. Jag har världens bästa vänner som jag älskar mer än merino-ull, både de nya och de från förr. Inne i min fula mage växer en liten stark krabat som verkar vara av den liviga sorten, vi serveras riktiga praktsparkar flera gånger om dagen. Jag ska alldeles snart se en inspelad handbollsmatch på tv. När jag kom hem idag möttes jag av min man i hallen, han var naken. (Jag orkade inte ta tillvara på tillfället men spelade upp mycket snusk i huvudet). Brooklyn-salladen från Deli-stället under Aldardos är fortfarande obscent god och jag får äta den imorgon igen. Jag sitter under täcket i soffan och nu ropas att maten är klar. Jag har tur ändå, det har jag.
