Jag lever och... vad är motsatsen till frodas?

Inga stora nyheter egentligen. Läget är så här:

• Bebisen är 15 veckor gammal i magen. Jag känner inte av den ännu men själva magen är väldigt spänd. Om två veckor är det ultraljud.
• Jag mår fortfarande kasst men jobbar 50%. Lite olika åkommor varje dag. Igår var fogen värst, idag mår jag illa och har ont i magen. Till och med chefen säger att jag ser lite blek ut. Jag är verkligen inte kry.
• Jag har lunch-date med Martin idag men jag tror att jag måste ställa in för jag orkar inte. Jag vill bara hem och sova.
• Jag sov 10,5 timmar i natt.
  
• Flytten börjar närma sig, vi har bokat lastbil men ännu inte fixat öveföringen av el och sånt jox. Tror jag.
• Bröllopet börjar närma sig. Jag har ingen aning om vad status är med alla förberedelser. Klänningen blir i alla fall perfekt.
• Den 11 november tänkte jag börja på gravidvattenjympa.
• Jag älskar mammakläder.
• Vi har bestämt oss för att inte göra köns-ultraljud trots allt. Det får bli en överraskning i april. Någon som har några gissningar? Hittills har alla som gissat sagt att det blir en flicka, dvs mamma, pappa, sambon, brorsans tjej och Jenny. Vad tror ni?
  

-----------

Vecka 15:

Kroppen:
Livmodern når ett par, tre cm över blygdbenet. Några gravida kvinnor kan känna av ligamentsmärtor: stickande, dragande smärtor från ena eller i bland båda sidorna om livmodern. Men denna typ av smärtor kan du känna av redan i graviditetsvecka 7-8! Smärtorna kommer oftast när du ändrar kroppsställning - när du vänder dig i sängen eller reser dig upp från sittande ställning. Smärtorna beror på att det stramar i upphängningsapparaten till livmodern, i ligamenten. Det är inte farligt för graviditeten och brukar oftast försvinna senast kring graviditetsvecka 20.

Man kan känna sig nästäppt och ha lätt för att blöda näsblod när man är gravid även om det är mer vanligt under slutet av graviditeten. Nästäppa beror till stor del på den ökade mängden östrogen samt ökad blodmängd som i sin tur mjukar upp brosk och vävnader vilket gör att man blir täppt i de trånga näsgångarna. Det kan i sin tur göra att man snarkar om nätterna. Blodkärlen kan även vidgas vilket medför att man lättare blöder näsblod.

Fostret:
I vecka 15 är kroppslängden omkring 13 cm (huvud/stjärt) och vikten i medeltal 70 g.
Öronen som från början sitter långt ner mot halsen har flyttat upp till sitt slutliga läge. Öronmusslorna har veckat sig och har i det närmaste utseendet som hos ett nyfött barn. Huden är tunn och skär till färgen och tunna blodkärl lyser igenom. Könsorganen är färdigutvecklade och man kan se om det är en flicka eller en pojke. På ultraljud kan man se könet men bara om man har tur och barnet ligger i ett gynnsamt läge. Riktigt säker kan man aldrig bli och undersökning för att konstatera kön förekommer inte. Armarna kan röra sig och händerna kan knytas. Hjärtat pumpar ungefär 28 liter blod/dygn och hjärtljuden kan avlyssnas med en doptone. Ögonlocken stängs och kommer inte att öppnas igen förrän i sjunde månaden.