En bra sak och flera bra saker

Jag har tur med månadskorten. Kommer ni ihåg den där gången när de precis bytt ut systemet mot plastkorten som vi har nu? Då det blev något fel på registreringen och jag fick åka en månad gratis? Det var bra. Idag hände en till bra månadskortsrelaterad sak. Jag hade helt glömt bort att fylla på så vi gjorde det när vi veckohandlade på ICA. På vägen ut verkade mannen lite underlig. Han visade mig kvittot men jag fattade som vanligt ingenting. Han visade mig igen och nu såg jag. Kassörskan hade dragit 3,10 istället för 310. Synd för ICA. Vi kände oss lite elaka först eftersom vi inte hade en tanke på att gå tillbaka. Men vi tröstade oss med att resonera som så att om det hade varit en liten kiosk eller så så hade det varit en annan sak. Men hallå, det var ICA. Och vi hade fått ett månadskort nästan gratis!

Bara för att jag är på så bra humör tänker jag visa er ett par favoritställen i mitt hem. Bortsett från sovrummet och badrummet för de är inte städade ännu.















Vi börjar med köksbordet. Här ligger en liten duk och på den står en blomma och två ljushållare. Blomman var jättefin när den levde men nu börjar blommorna vissna. Jag kan inte det där med blommor. Alls. Ser ni att ljushållarna är sådana där som fanns på dagis? Jag blir, den döende plantan till trots, alltid glad när jag ser den här synen.
















Den här bilden har ni nog sett förut. Ja, visst är väggen skabbig, men det är knappast mitt fel eftersom det såg ut så när jag flyttade in och värden verkar inte bry sig. Jag tycker att det ser lite charmigt ut. Var det mitt hus skulle jag aldrig vilja att det var sprickigt och trasigt men jag har gjort lemonad av citroner. Om ni fattar min engelska. Jag älskar den fina vågen och kaffeburken och morteln och den svarta spetsduken av silikon. Och de svarta grytunderläggen.
















Det här är min köksfläkt. På den står en burk flingsalt, två ljushållare och en flaska Tabasco. Det är mycket möjligt att det är fullkomligt meningslöst att ha ljushållare på köksfläkten, särsilt eftersom de inte innehåller några ljus. Äh, jag tycker att de är fina och blir glad av att se dem när jag lagar mat. Meningslösa eller inte.
















Det här är vår mikrovågsugn och espressomaskin. Det kan verka konstigt att bli glad av att se dessa opersonliga maskiner men det skulle inte kunna vara helt fel. Mikron är sambons. Vi var tvungna att göra oss av med min, för vem behöver två mikrovågsugnar? Den var ganska ny men eftersom sambon var så förtjust i sin så behöll vi den. Den kan grilla and whatnot. Espressomaskinen må vara ett shabrak men den påminner mig om när jag var hos min älsling för första gången. Hans ungkarls-etta utan gardiner och blommor med med en stor kaffemaskin. Och knivblocket! Det som jag omedelbart avskydde tillsammans med alla omaka knivar. Jag tänker måla blocket vitt. Eller kanske någon klatshig färg. Knivarna byter vi ut vad det lider. Och så bakböckerna fulla av godsaker, en annan av min sambos favoritsaker. En del maskiner är fina. Rent av fyllda av kärlek.





















Här är en till sån där kompromiss som blev hur bra som helst. Sambon hade en ful lampa med en fuuul skärm. I svaga ögonblick såg jag något fint i den gamla skrothögen och gick med på att den skulle få följa med till Göteborg. Nu när den fått en ny skärm ser den ut som en helt annan lampa och är min bästa kamrat under mörka stick-kvällar.
















Nu kommer lite bilder från bokhyllan i vardagsrummet. Det finns mycket fint att se på i den. Här är en klätterplanta som jag adopterat från min förra rumskamrat och bästa vän, Jenny. Den är odödlig och vacker.
















Vad vore favoritbilder om de inte innehöll lite garn. Nuförtiden är mitt garnlager inte särskilt stort. Det tar upp ungefär tre sådana här sektioner och det här är den finaste.
















Till sist visar jag min favoritliteratur. Jag är inte ett dugg pretentiös. Jag läser hellre Kilmister än Kafka aaany day. Biografier av olika slag är min boklast, även om en hel del skönliteratur slinker ner då och då. Favoriten är ju till exempel Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren. Just nu håller jag på att läsa en annan av hans böcker, Dokument rörande spelaren Rubashov. Mycket bra.

Nu måste jag gå och lägga mig. Navy CIS har börjat på trean och alla vet ju att det är ett tecken på att man varit vaken för länge.

Puss och godnatt!