Varför känner jag mig så duktig när jag tvättar? Det är ju sånt som alla gör. Kanske för att det tar emot så himla mycket. Jag vet inte varför för jag kommer ihåg en tid då jag faktiskt tyckte att det var ganska rofyllt att tvätta och vika in i skåpen. Och när jag är hemma hos mannen är det rätt mysigt att springa ner och lägga i ny maskin. Kanske är det just det. Att tvätta ensam - åt mig själv. Suck. Antagligen samma anledning som till att jag avskyr att diska och bädda och byta gästhanddukar och allt som har med hem och hushåll att göra. Det känns så meningslöst.
Nog med tråkprat. Idag har jag jobbat över så det har inte blivit så värst mycket sticking men jag har i alla fall börjat på ett par julklappsvantar i det blå garnet jag ropade in på Tradera.
1 kommentar:
et är ett lutherskt arv tror jag... att ha ett fint linne skåp med manglade lakan och krusade örngottsband och lavendelpåsar...
Skicka en kommentar