Bilduppdatering från semestern

Sambon leker vid någon slags skulptur intill kyrkan i min hemstad Kungsängen.





















Det lyckliga paret i Stockholm.





















Det lyckliga paret och Jenny i Stockholm.





















Sambon är king ofthe world på väg till Riga.





















Det lyckliga paret på väg till Riga.





















Kryssningsdrinkar.


























Efter kryssningsdrinkar.





















Sånt uttråkade vuxna gör i väntan på buffén.





















I Riga kan man äta pannkukar.





















Edward bakar bananmuffins.

Sista ångestfyllda veckan dallrar mot sin mitt

Gah! Hur kan det här vara sista semesterveckan? Va? Hur kan jag redan ha varit ledig i tre och en halv vecka? Va? Jag har ju inte hunnit vara ledig ännu! Det finns en massa jag vill göra som jag inte hinner med. Det här har jag dock avklarat:

• Myst med lilla familjen när Edward var här i två veckor.
• Träffat nya brorsdottern.
• Shoppat i Riga.
• Varit sjösjuk på en båt.
• Träffat världens bästa Jenny.
• Bokat hotell och bröllopsresa.
• Gjort klar nästan alla bröllopsinbjudningar.
• Sett bra och dåliga filmer.
• Lyssnat på fin musik.
• Umgåtts i par.
• Bjudit på vår drömlägenhet.
  
• Stickat en socka och två vantar.
• Ätit god mat och druckit god alkohol.
• Sovit lagom mycket.
• Dansat tryckare inför publik för första gången sedan lågstadiet.
  

Sammanfattningsvis bjuder jag på lite blandade bilder från de senaste tre veckorna.

Eller... bilderna kommer senare för blogger verkar inte vilja samarbeta alls.

Girl is back in town

Nu är vi tillbaka efter en veckas flängande i stan, på landet och utomlands. Sista anhalten innan hemfärden var Riga som var lika fascinerande som Tallinn. Bilder kommer senare men nu tänker jag städa till Turbonegro och dricka Taxfree-Baileys i sunkkläder och flätor som en äkta hemmafru. Det är helt rätt när karln är på Liseberg och flyr hushållet.

A very old house in the countryyy...

Nu är vi hos svärföräldrarna i Munktorp och hälsar på. Jag och karln strosade runt i Köping ett par timmar på eftermiddagen. Jag hade bara lite panikkänningar men de gick över. Det är en rätt mysig liten småstad sådär i sommarvädret och det är skam att jag inte varit där tidigare med tanke på hur ofta jag är i Munktorp. Det hemliga (eller inte så hemliga) målet var en garnbutik som ska läggas ned (=60% rabatt). Jag köpte sex nystan babygarn som ska bli något fint åt nya brorsdottern Wilma och två stora nystan som ska bli sjalar. Annars shoppade vi lite hårspray och presenter.

Nu måste jag gå och titta på barnprogram.

Semester vecka två

Nu börjar min förkylning släppa och igår orkade jag sortera tvätt och stryka och städa vardagsrummet. Tjoho! Vi tog en liten utflykt till staden för att äta glass på Lejonet och björnen. Annars hände det inte så mycket förutom att föräldrarna var uppe alldeles för länge och är trötta idag.

Planerna för dagen innefattar pajbakning och någon slags utflykt. Vi tänkte oss pingvinerna i Slottsskogen men vädret ser lite sådär ut för en picknick så vi funderar på Universeum.

Imorgon bär det iväg till svärföräldrarna där vi ska gå lite i Köping och låta Edward bada i grannens pool. På torsdag lämnar vi pojken till hans mamma och vi hälsar på min nya brorsdotter. Sen vet vi inte hur länge vi stannar, kanske tar vi en liten tripp till ett land i öst men när vi återvänder hem tar vi med oss min bästa vän Jenny. Kidnappning deluxe.

Foto-treat

Lilla Edward visar potential för att bli en stor fototalang. Kolla bara på de här lekparksbilderna...

Dagarna går så snabbt!

Vi äter frukost, leker, äter lunch, spelar spel, leker, äter middag, ser på tv och nattar. Det är ungefär vad som pågår i hushållet. Jag är förkyld och ligger i soffan. Jag bloggar mer när det faktiskt händer något...

Seeemeeesteeer!

Woho woho woho woho! Jag har semester! Semester semester semester! Det känns alldeles fantastiskt efter en händelserik vecka.

Det roligaste var såklart att jag numera är 2x faster. Min lillebror fick sitt andra barn i fredags. En liten flicka som ännu inte har fått något namn. Jag måste så snart jag kan åka och klämma på henne.

I torsdags var det 10-årsjubileum för en av våra kunder på jobbet och vi var ute på en skärgårdsö från eftermiddagen till fredagsförmiddagen. Vi såg på föreläsningar och åt och drack gott. Jag fick mycket olägligt huvudvärk redan på båten och fick ge upp efter ostbrickan klockan elva. De andra höll igång till strax innan fyra. De var trötta på morgonen och missade hotellfrukosten men jag gjorde verkligen det bästa av situationen. Jag tog min nya stickning och satte mig på verandan i solskenet och såg ut över havet. Lugnt och fridfullt. Det var nog den bästa ensamfrukosten någonsin. Vid elvasnåret åkte vi tillbaka till stan och jag kämpade tappert på på kontoret till fyra, då fick jag åka hem till min lilla familj som jag längtat efter hur mycket som helst.

Jo precis, vi har lilla stora killen Edward här nu och han ska inte åka hem förrän om två veckor!

Idag är det söndag (men inte spelar det någon roll för jag har seeemeeesteeer!) och vi är lite trötta och sega. Det är tur att vädret inte är lika fint som igår för vi vill bara sitta och titta på Scooby Doo och mysa. Igår åkte sambon, lillpojken och farbrorn till utomhusbadet i Lundby medan extramamman var hemma och städade ett sjöslag till lägenhet. Mindre kul.

Mer kul blev det på kvällen för då var vi medbjudna av mina chefer till lördagens Springsteen-konsert. Jag har aldrig varit något fan men alltid misstänkt att om jag någonsin lade manken till så skulle jag nog tyvärr gilla honom. Det var sant. Han må vara 110 år men jesus vilken... man... han är. Jag ska inte skriva mer om hans utstrålning för då blir min sambo ledsen men jag kan säga att varenda kvinna (förutom jag då) från femton till femtio+ fick en glimt i ögat när han visade sig på scenen. Jag kände igen flera låtar och somnade till lite under de låtar jag inte hört förut men nu måste jag lyssna in mig i hörlurarna för det lät lovande igår. Jag har blivit en äkta kärring. Bruce Springsteen och allt.

För att fira semestern lägger jag ut en bild på mig och mannen från Ullaredsresan förra helgen.

Sommarrensning

Om en timme, när jag kommit hem, ska jag rensa i min wip-korg. Allt som är tråkigt ska repas upp. Jag kommer verkligen inte sticka på något som inte vuxit en millimeter på ett halvår. Verkligen inte. Det känns redan skönt och befriande och inte alls sorgligt och ångestfyllt. När jag repat upp och sorterat ska jag börja en ny stickning. Moahaha. Jag är hopplös.

Jag vet att jag bara har ca fem varv kvar innan avmaskningen av Laminaria men jag har inte ro för den just nu. Det är min första sjal ever och jag behöver koncentrera mig för att fixa de räta varven. Den är ju trots allt min bröllopshalsduk - den behövs inte stressas fram.

--------------------------

Ok, det blev inte en timme för den timmen är redan förbi. Det blev lite struligt på jobbet så här sitter jag och väntar. När besked kommer får jag äntligen åka hem.

Tips, anyone?

Jag behöver en skitbra spritsare med olika munstycken. Någon som vet någon bra, eller dålig (som jag inte ska köpa)?

Konsumtion är lösningen på alla problem

Nästan i alla fall.

Jag hade av olika anledningar en dålig dag igår och kom hem från jobbet med känslan av att det enda rätta var att sitta i soffan och gråta tills allt var bra igen. Eller tills semestern började i alla fall. Min fantastiska sambo muntrade upp mig genom att sätta mig på bussen till Allum. Med 30 minuters öppettid kvar rusade vi runt i klädaffärer utan att egentligen hitta någonting. Snart var bara ICA Maxi öppet men det gjorde oss ingenting. Vi köpte glatt en matta och gardiner till köket, lite kokböcker och andra köksatiraljer följde med av bara farten. Plötsligt hade vi handlat för över 700. Hoppsan. Vi måste vara kvar i någon slags Ullareds-psykos. Men wtf, det gör inget. Det lilla pytteköket är jättefint. Jag kan visa bilder när köket inte är så stökigt att jag skäms.

Vi avslutade ICA-shoppingen genom att helt skamlös ta en taxi hem. Vi vägrade ta en buss in till centralen och spårvagn hela vägen nordost igen. Vansinne.

Men ett av mina problem kan konsumtion tyvärr inte lösa, eller? Jag vill fortfarande ha en sån där hejjare... (se förra inlägget).